Barns rättigheter

Asylsökande barn har samma rättigheter som alla barn i Sverige. Alla barn har till exempel rätt att gå i skolan, att få vård när de behöver det, att leva i trygghet och att säga vad de tycker. Här kan du läsa om rättigheter och om särskilda regler som finns för att skydda barn.

Barn som leker

Att vara barn i Sverige

Barn har en särskild ställning i det svenska samhället och barns rättigheter är extra skyddade i lagen. I Sverige räknas alla som är under 18 år som barn. Asylsökande barn har samma rättigheter som andra barn i det svenska samhället. Asylsökande barn har till exempel rätt till fullständig sjukvård medan vuxna endast har rätt till akut vård och vård som inte kan vänta.

Barn­kon­ven­tionen

FN:s konvention om barnets rättigheter blev svensk lag den 1 januari 2020. Barnkonventionen syftar till att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Dessa principer handlar om alla barns lika värde och rättigheter.

Här kan du läsa mer om barnkonventionen:

Barnkonventionen (raddabarnen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barnets bästa

Migrationsverket ska ta hänsyn till barnets bästa och hur barnet kommer att påverkas i alla åtgärder och beslut som rör barn. Det betyder inte att alla beslut alltid kommer att vara det som barnet eller föräldern vill, men barnets bästa ska alltid vägas in i beslutet.

Barnkonventionen är en av flera lagar som Migrationsverket måste rätta sig efter. Den säger vilka rättigheter barn ska ha, men inte vem som ska få uppehållstillstånd. De reglerna finns i andra lagar, främst utlänningslagen. Migrationsverket kan komma fram till att det bästa för ett barn skulle vara att få uppehållstillstånd, men att det ändå inte finns utrymme att bevilja det enligt utlänningslagen.

Mer information om hur dessa lagar måste vägas mot varandra och hur Migrationsverket ska ta hänsyn till barnet bästa finns i den här artikeln:

Migrationsverket svarar: hur kommer det sig att barn som är uppvuxna i Sverige kan utvisas?

Barnaga

I Sverige är det enligt lag förbjudet och straffbart att använda fysiskt eller psykiskt våld mot barn. År 1979 var Sverige var det första landet i världen som förbjöd våld mot barn, både hemma och i skolan. Det är inte tillåtet att utsätta barn för våld i någon form.

Föräldrar eller lärare får till exempel inte nypa, knuffa, sparka, slå eller dra barn i håret. De får heller inte hota eller skrämma ett barn eller kalla det för fula saker. Det är också förbjudet att utöva våld mot någon annan i familjen så att barnet ser eller hör det. Straffet kan bli böter eller fängelse.

Föräld­rars ansvar och soci­al­tjänsten

Föräldrar har ansvar för att ge barn trygghet, se till att de utvecklas och får utbildning och omsorg men också skydd mot psykiskt och fysiskt våld. Det innebär även att föräldrar har skyldighet och ansvar för att skydda sina barn från att utsättas för barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.

Soci­al­tjäns­tens roll

Om föräldrarna utsätter barnet för våld eller inte uppfyller sitt ansvar som förälder på något annat sätt är det socialtjänsten som har ett ansvar för att barnet får vad det behöver.

Socialtjänsten gör en utredning för att bedöma om barnet har behov av skydd eller stöd från socialtjänsten. Både föräldrar och barn får komma till tals under utredningen. För det mesta kan socialtjänsten och föräldrarna samarbeta och komma fram till vad som är bäst för barnet. I vissa fall kan det vara att barnet bor någon annanstans ett tag. Under den tiden kan föräldrarna få hjälp för att det ska bli bättre hemma så att barnet kan flytta hem igen. Det vanligaste är att det är en frivillig placering.

Om ett barn far illa

Personal som arbetar med barn, till exempel i skolan, inom sjukvården eller på Migrationsverket är skyldiga enligt lag att genast anmäla till socialtjänsten i fall de är oroliga för att ett barn far illa. Även privatpersoner bör göra en anmälan om de misstänker att barn far illa. Som privatperson går det att göra en anonym anmälan.

En anmälan till socialtjänsten betyder inte att man anmäler en förälder, utan att man anmäler sin oro för barnet. Att anmäla sin oro för ett barn är ett sätt att ta ansvar för barnet.

Stöd till föräldrar

Det är inte alltid lätt att vara förälder och ansvaret kan ibland kännas svårt och ensamt. Socialtjänsten kan på olika sätt stötta dig som föräldrar om du behöver hjälp i din föräldraroll eller känner oro för ditt barn, till exempel för att ditt barn mår dåligt, tar droger eller skolkar från skolan. Det är inget fel i att behöva stöd, råd eller bekräftelse från någon annan och många familjer får hjälp av socialtjänsten.

Du kan själv vända dig till socialtjänsten och ansöka om stöd och hjälp. Du kan också vända dig till BVC (barnavårdscentralen) eller skolkurator för vägledning till rätt stöd och hjälp. Du kan även prata med personal på Migrationsverket eller inom sjukvården.

Här kan du läsa mer om socialtjänstens arbete:

Om socialtjänsten - Socialstyrelsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om socialtjänsten för barn och unga - Koll på soc Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Filmtips – Att vara förälder i Sverige

Se filmen Att vara förälder i Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.

BRIS

BRIS, Barnens rätt i samhället, är en barnrättsorganisation som jobbar för ett bättre samhälle för barn. Både barn och vuxna kan vända sig dit för att få stöd, till exempel via chatt, mejl eller telefon.

Bris - Barnens Rätt i Samhället Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Infor­ma­tion om asyl­pro­cessen för barn

Barn som befinner sig i en asylprocess behöver få information om vad som kommer hända och vilka rättigheter och skyldigheter de har. För att de ska få tillgång till information har Migrationsverket tagit fram ett skriftligt material som riktar sig till barn i åldern 10-14 år:

För dig som är barn och har sökt asyl

EU-logotyp

Sidan senast uppdaterad: