Rekom­men­da­tioner vid iord­ning­stäl­lande av bostäder för skyddsbehö­vande som anvi­sats till en kommun

Från och med 1 juli 2022 anvisar Migrationsverket kommuner att ordna boenden för personer som har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Migrationsverket har en lång erfarenhet av att tillhandahålla boenden för asylsökande. Här kan du ta del av våra rekommendationer för iordningställandet av boenden för skyddsbehövande.

Kommunens uppgift är att

  • ställa i ordning boenden
  • säkerställa drift, inklusive tillsynskontroller
  • säkerställa brandskydd
  • säkerställa hälsoskydd

Eftersom hyresgäster i normalfallet har en underrättelseskyldighet gentemot fastighetsägaren om någon skada skulle uppstå i lägenheten rekommenderar Migrationsverket att löpande okulära besiktningar genomförs i lägenheterna som iordningsställs. Detta är ett bra sätt att åtgärda eventuella skador så snart som möjligt men även att försöka tillgodose de boendes behov. Migrationsverket kallar denna åtgärd för periodisk besiktning och de kan ske så ofta som varje kvartal.

Värdigt boende

Migrationsverkets boenden består av olika boendetyper som varierar från lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet till större anläggningar där kost kan ingå. Gemensamt för de olika boendeformerna är att dessa är godkända att användas som bostad från erhållet bygglov till slutbesked. I de fall Migrationsverket upphandlar tillfälliga boendeplatser ställs höga krav på boendets beskaffenhet. Detta för att säkerställa att det är ett värdigt boende.

Läs Boverkets information om slutbesked Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Utrust­ning för iord­ning­stäl­lande

När en person ansöker om skydd som asylsökande eller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet vid någon av Migrationsverkets ansökningsenheter får personen uppge om de behöver hjälp med boende. Om det finns ett behov av boende inkvarteras man i ett korttidsboende. I samband med inkvarteringen får varje vuxen person samt barn från tre år ett startpaket med artiklar. Artiklarna medtas sedan vid flytt till ett mer permanent boende senare.

  • Påslakan
  • Örngott
  • Underlakan
  • Handduk, frotté
  • Badhandduk, frotté
  • Kökshandduk
  • Täcke
  • Kudde
  • Hygienkit, inklusive toalettpapper
  • Förvaringsbag

Migra­tions­ver­kets bostäder är utrus­tade med följande:

  • Matbord
  • Stolar
  • Takarmatur/plafond och lampa
  • Gardiner, inklusive gardinstång

  • Sängar. Våningssängar i stål som även går att använda som enkelsängar, inklusive madrass
  • Förvaring, byrå om inte garderob finns
  • Takarmatur/plafond och lampa
  • Fåtölj/stol i mån av plats
  • Sänglampa
  • Gardiner, inklusive gardinstång
  • Låsbart skåp
  • Soffbord, om behovet finns (exempelvis familj som väljer att placera sängar i ett sovrum för att få till ett vardagsrum)

  • Gaffel
  • Kniv
  • Sked
  • Kaffesked
  • Flat tallrik
  • Djup tallrik
  • Dricksglas
  • Mugg
  • Konservöppnare
  • Brödkniv
  • Kittel
  • Kastrull
  • Stekpanna
  • Stekspade
  • Sked, plast
  • Skärbräda, plast
  • Bunke, plast
  • Visp
  • Sophink, plast/sopsorteringskärl
  • Mikrofibermopp
  • Sopborste/skyffel
  • WC-borste
  • Rengöringssvamp, 2 st, kök/badrum
  • Disktrasa/torkduk 2 st, kök/badrum
  • Tvättsåpa
  • Handdisk
  • WC-rent
  • Ugnsrent
  • Gummiraka 2 st, fönster/badrum
  • Diskborste
  • Spishällsskrapa (behovsprövat)
  • Diskställ (behovsprövat)
  • Torkställ (behovsprövat om det inte finns något annat)

  • Brandvarnare (i samtliga boenderum)
  • Brandfilt
  • Brandfiltsskylt

  • Spjälsäng, inklusive madrass
  • Spjälskydd till barnsäng
  • Plastad frotté, 2 st
  • Skötfilt, 2 st
  • Barnstol
  • Skrivbord för att kunna göra läxor m.m.
  • Stol till skrivbord
  • Skrivbordslampa
  • Skärmvägg
  • Trappskydd/grind
  • Badbalja
  • Spisskydd

Brand­skydd

Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har den som äger en byggnad och den som bedriver verksamhet det yttersta ansvaret för sitt brandskydd. Det innebär en skyldighet att

  • i skälig omfattning ha utrustning för livräddning vid brand tillgänglig
  • i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

I Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) står att ett skäligt brandskydd innebär att man även bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete. Detta innebär både att arbeta förebyggande, för att så långt det går hindra att en brand uppstår, men också att arbeta med delar som måste fungera vid en eventuell brand. I arbetet ingår att både arbeta med byggnadstekniska och organisatoriska bitar.

Det systematiska brandskyddsarbetet för de aktuella boendeformerna ska dokumenteras.

På sidan Fastighetsägare och uthyrare kan du läsa om Migrationsverkets olika bostadsformer samt krav och gränsdragningar vid anskaffning.

Hälso­skydd

De hälsorisker som ingår i begreppet olägenhet är

  • smitta genom mat och vatten
  • smitta genom lokaler och utrustning
  • skadedjur och ohyra
  • ämnen i luften
  • kyla och värme
  • bullerstörningar
  • annat obehag eller annan hälsorisk, exempelvis bristande tillgång till toaletter och/eller hygienutrymme.

Lagar, förordningar, EU-direktiv och övriga rekommendationer som beskriver boendenormerna

Sidan senast uppdaterad: