Om nyanlända med uppehållstillstånd

Personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har möjlighet att folkbokföra sig efter ett års vistelse i Sverige. I samband med folkbokföring har personen rätt till bosättning.

Den som inte själv kan ordna sin bostad kan få hjälp och stöd med att bosätta sig i en kommun i vissa fall.

Hur många personer med tillfälligt skydd som varje kommun ska ta emot för bosättning beror i första hand på det antal som kommunen tidigare tagit emot för anordnande av boende enligt Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera (LMA). Därutöver ska kommunerna även anvisas de personer som vistats i Migrationsverkets tillfälliga bostäder och i de fallen styrs antalet som kommunen ska ta emot av kommunens befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som vistas i kommunen.

Personer med till­fäl­ligt skydd kan få hjälp med bosätt­ning

De personer med tillfälligt skydd som enligt bosättningslagen kan erbjudas hjälp att ordna en bostad är de som har beviljats uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring enligt 21 kapitlet utlänningslagen (2005:716). Det gäller också anhöriga till dessa personer om de har ett beviljat uppehållstillstånd och ingår i samma hushåll.

Av bosättningsförordningen framgår att anvisningar till kommunerna omfattar nyanlända som vistas i Migrationsverkets tillfälliga bostäder, kommunernas ordnade boenden och kvotflyktingar. Även kvotflyktingar som samtidigt är ensamkommande barn (med uppehållstillstånd) omfattas av bosättningslagen.

Läs mer om anvisning och mottagande av andra nyanlända och kvotflyktingar

Migrationsverket har även anvisningsansvar för asylsökande ensamkommande barn, vilket regleras av en annan lagstiftning.

Läs mer om anvisning och mottagande av ensamkommande barn

Famil­je­med­lemmar till redan bosatta nyan­lända

Familjemedlemmar som kommer som anhöriginvandrare till personer med tillfälligt skydd, kvotflyktingar eller tidigare asylsökande som redan är bosatta flyttar direkt till sin familj.

Så går det till

Rutin för motta­gande av personer med till­fäl­ligt skydd i anvisad kommun

När en person med tillfälligt skydd tidigare har anvisats till en kommun för ordnande av boende enligt LMA framgår det av bosättningsförordningen (2016:39) att den personen i första hand ska anvisas till samma kommun. Det innebär att Migrationsverket för den gruppen löpande anvisar personer med tillfälligt skydd till samma kommun de vistas i med stöd av LMA-anvisningen så fort beslutet om uppehållstillstånd ligger till grund för folkbokföring.

Anvis­ning och mottag­ning av personer med till­fäl­ligt skydd från Migra­tions­verkets asylboende

Det här gäller även insti­tutions­bo­enden. Nedan följer Migra­tions­ver­kets rutiner:

Ansvaret för att nyanlända som har fått uppehållstillstånd ska få ett bra mottagande i Sverige delas mellan kommuner, regioner och flera olika statliga myndigheter.

Arbets­för­med­lingen

Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för den nyanländes etablering på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska samhället. Myndigheten ansvarar för att de nyanlända får tillgång till etableringsprogrammet samt att en handlingsplan upprättas för den nyanlände.

Läs mer om etableringsprogrammet på Arbetsförmedlingens webbplats Länk till annan webbplats.

Försäk­rings­kassan

Försäkringskassan beslutar och betalar ut etableringsersättning förutsatt att den nyanlände är inskriven hos Arbetsförmedlingen och ingår i etableringsprogrammet. Myndigheten fattar också beslut om och betalar ut etableringstillägg och bostadsersättning.

Kommu­nerna

Kommunen ansvarar för att ta emot nyanlända för bosättning efter anvisning utifrån sitt kommuntal och sin årsplanering. Dessutom tar kommunerna emot nyanlända som ordnar bosättning på egen hand, personer som kommer som anhöriga till en person som redan bor i kommunen samt ensamkommande barn.

Kommunerna ansvarar för undervisning i SFI, samhällsorientering och annan vuxenutbildning, samt för skola, förskola, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar. De personer som inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, har också rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen.

Regi­o­nerna

Regionerna tillhandahåller hälso- och sjukvård. Regionerna erbjuder också hälsoundersökningar för nyanlända.

Läns­sty­rel­serna

Länsstyrelsen ska verka för att det finns kapacitet och beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända samt verka för regional samverkan i sammanhanget. Länsstyrelserna ska främja regional samverkan mellan kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända samt följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på både regional och kommunal nivå. Det kan exempelvis handla om insatser som samhällsorientering, språkundervisning och att stärka civilsamhällets roll. Fördelningen av anvisningar mellan kommuner inom länen (kommuntalen) tas fram och beslutas av länsstyrelserna varje år.

Aktuella kommun- och länstal på länsstyrelsernas webbplats Länk till annan webbplats.

Länsstyrelserna och Migrationsverket har gemensamt tagit fram Rekommendationer för samarbete mellan länsstyrelserna och Migrationsverket kring bosättning av nyanlända. Pdf, 847.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsernas gemensamma webbplats: integration Länk till annan webbplats.

Migra­tions­verket

Migrationsverket matchar och anvisar nyanlända som omfattas av bosättningslagen till kommunerna. Av bosättningsförordningen framgår att anvisningarna till kommunerna omfattar nyanlända som vistas i Migrationsverkets asylboenden, kommunernas ordnade boenden och kvotflyktingar. Migrationsverket beslutar och betalar ut statlig ersättning till kommuner och regioner för vissa kostnader de har för personer som har fått uppehållstillstånd i Sverige.

Läs mer om statlig ersättning

Migrationsverket beräknar i sina prognoser hur många personer som har behov av hjälp med bosättning i en kommun. Prognoserna ligger till grund för länstalen som regeringen beslutar.

Rege­ringen

Regeringen beslutar hur många nyanlända som ska omfattas av anvisningar till kommuner inom ramen för bosättningslagen samt fördelningen per län (länstal).

Sveriges kommuner och regi­oner (SKR)

SKR för bland annat kommunernas talan i samarbetet med övriga parter.

En person från ett annat land kan flytta till en kommun av olika anledningar. Det kan till exempel handla om personer som har fått uppehållstillstånd för att de behöver skydd, personer som har fått ett erbjudande om arbete i Sverige eller som har hittat kärleken i kommunen.

Personer som behöver skydd

Före detta asyl­sö­kande som beviljats folkbokföringsgrundande uppehållstillstånd

En person som har sökt asyl har rätt att bosätta sig i Sverige om hen får uppehållstillstånd som ligger till grund för folkbokföring. En person som har bott i Migrationsverkets asylboende och som får uppehållstillstånd ska flytta därifrån och bosätta sig i en kommun. Om personen behöver hjälp med bosättning kan Migrationsverket i vissa fall anvisa en kommun där personen eller familjen kan bosätta sig.

En person kan tacka nej till erbjudandet om bosättning men måste då ordna en bostad på egen hand.

En person som har bott i Migrationsverkets asylboende eller eget boende under asyltiden och som har rätt till bistånd enligt LMA kan folkbokföra sig på den adress som hen har bott på under väntetiden och på så sätt bli bosatt i kommunen, se 8 och 11 §§ Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) Länk till annan webbplats. som reglerar när rätten till bistånd enligt LMA upphör i samband med beviljande av uppehållstillstånd.

Läs mer om vad som gäller för bosättning i en kommun

Personer med tillfälligt skydd

På sidan Anvisning och ordnat boende i kommun finns mer information om vad som gäller för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet och möjligheten till boende.

För information om vad som gäller för skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och folkbokföring, se sidan Bosättning i en kommun för personer med tillfälligt skydd.

Ensam­kom­mande barn

En kommun ansvarar för vård och boende för både asylsökande barn som väntar på beslut om uppehållstillstånd och barn som fått uppehållstillstånd i Sverige. När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige, erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där barnet först kommer i kontakt med en svensk myndighet. Ankomstkommunen ansvarar bland annat för att ordna ett boende åt barnet i avvaktan på att Migrationsverket ska anvisa en anvisningskommun som får det långsiktiga ansvaret för barnet.

Läs mer om anvisning och mottagande av ensamkommande barn

Kvot­flyk­tingar

Det finns personer som har flytt sitt land och fått uppehållstillstånd i Sverige utan att ha varit asylsökande. Regeringen beslutar varje år om att ett visst antal personer ska få komma till Sverige som kvotflyktingar. Då gör Migrationsverket i de flesta fall utredningar på plats där personerna befinner sig. När personerna väl kommer till Sverige har de redan uppehållstillstånd och har anvisats till en kommun som tar emot dem och ordnar boende.

Bland flyktingkvoten kan även finnas ensamkommande barn som överförs till Sverige och anvisas i enlighet med bosättningslagen.

Läs mer om den svenska flyktingkvoten

Andra som kan flytta till en kommun

Förutom personer som behöver skydd i Sverige kan det komma andra från ett annat land till en kommun. Det kan handla om personer som

• har träffat någon de vill leva med och fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen
  
• har fått erbjudande om arbete och därför fått arbetstillstånd
  
• kommer till Sverige för att studera och har fått uppehållstillstånd för studier
  
• är EU-medborgare med uppehållsrätt som utnyttjar rätten till den fria rörligheten inom EU.

Skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet som samtidigt är anhörig till en person som har fått uppehållstillstånd eller uppehållsrätt enligt ovan, kan bli folkbokförda. Endast uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ger inte rätt till folkbokföring.

Migrationsverkets bosättnings- och anvisningsarbete utgår från en årscykel där anvisningar görs från 1 januari till 31 december. Det resulterar i sin tur i ett kommunmottagande i normalfallet från mars till februari.

Årsplaneringen är en uppskattning av hur många nyanlända personer som varje kommun kommer att få anvisade per månad under ett år och fungerar som ett planeringsverktyg för kommuner och Migrationsverket.

Syftet med en årsplanering är att skapa förutsättningar för att både kommuner och Migrationsverket ska kunna planera mottagandet och anvisningen av nyanlända personer.

Migrationsverkets ambition är att följa årsplaneringen så långt det är möjligt. Men vissa månader kan Migrationsverket behöva anvisa fler nyanlända till kommunen än vad planeringen anger. Det kan bero på att kommunen utgör en så bra matchning för individen att matchningen i sig bedöms väga tyngre än årsplaneringen. Det kan till exempel handla om behov av närhet till specialistsjukvård eller närhet till släkt som redan är bosatt som Migrationsverket behöver ta hänsyn till. Den här typen av ”överanvisningar” sker dock aldrig utan dialog, och en kommun måste godkänna att de kan ta emot fler personer än vad årsplaneringen säger en viss månad

Så här tas en årspla­ne­ring fram

Årsplaneringen tas fram enskilt för varje kommun utifrån länstalen och kommuntalen. Kort sammanfattat ser årsplaneringsprocessen, steg för steg, ut så här: