Med anledning av kriget i Ukraina aktiverades EU:s massflyktsdirektiv den 4 mars 2022. Massflyktsdirektivet ger personer som flyr från Ukraina rätt att få tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd inom EU.
Massflyktsdirektivet innebär att ukrainska medborgare eller de som har skyddsstatus i Ukraina och har lämnat landet kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. En person som har sökt eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt att få hjälp med kost och logi, rätt att arbeta, rätt att söka grundläggande vård, rätt till skolgång för barn och visst ekonomiskt bistånd i Sverige.
Läs mer om arbete, skola och sjukvård enligt massflyktsdirektivet
Det är Migrationsverket som ansvarar för boende till skyddsbehövande personer som inte kan ordna boende på egen hand. Migrationsverket hyr lägenheter och kollektiva boenden och upphandlar vid behov fler, tillfälliga bostäder.
Läs mer om Migrationsverkets olika former av bostäder
En ny lagstiftning trädde i kraft 1 juli 2022 för att få en jämnare fördelning över landet av boendeplatser för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.
För att mottagandet av personer som flytt från Ukraina till Sverige ska få en jämnare fördelning över landet beslutade regeringen om en lagändring från 1 juli 2022. Det innebär att Migrationsverket anvisar skyddsbehövande med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet jämnt mellan Sveriges kommuner, som sedan ska ordna boende för dessa personer.
Vid tidigare flyktingsituationer med stort antal skyddssökande har vissa kommuner fått ta ett oproportionerligt stort ansvar, då systemet inte tagit hänsyn till exempelvis förutsättningarna på arbetsmarknaden eller antalet asylsökande som redan befinner sig i kommunen.
Sedan 1 juli 2022 ansvarar Sveriges kommuner för att ordna boende åt de skyddsbehövande som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Migrationsverket får anvisa skyddsbehövande till kommunerna enligt utgångspunkten att anvisningarna ska fördelas jämnt mellan kommunerna.
Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet av skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet, men anvisar till kommuner som då får ansvaret för anskaffning och drift av boendet. Migrationsverket ansvarar fortsatt för utbetalning av dagersättning och särskilt bidrag enligt LMA.
Fördelningstalen är det antal skyddsbehövande en kommun ska kunna ta emot.
Fördelningstalen på kommunnivå är vägledande för hur en jämnare fördelning av skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet ska uppnås över tid.
Regeringen beslutade den 17 oktober 2024 att det sammanlagda antalet skyddsbehövande som Migrationsverket får anvisa kommunerna att ordna boende för under 2025 inte får överstiga 4 300. 2025 års fördelningstal på kommunnivå har nu fastställts av Migrationsverket.
Fördelningstal för 2025
Pdf, 214.7 kB, öppnas i nytt fönster.
När Migrationsverket har fattat beslut om en anvisning skickas anvisningsunderlaget till kommunen. I anvisningsunderlaget ska det framgå om personen anvisningen avser har särskilda behov. Kommunen har sedan en månad på sig att ta emot personen. Det är Migrationsverket som informerar den person som anvisningen avser om flytten samt hjälper till att ordna med flytt och transport. Kommunen ska meddela Migrationsverket när personen har kommit till kommunen.
Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Länk till annan webbplats. – se bland annat 2 § tredje stycket, 3 § och 3 b §
Från och med 1 juli 2022 anvisar Migrationsverket kommuner att ordna boenden för personer som har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Migrationsverket har en lång erfarenhet av att tillhandahålla boenden för asylsökande. Här kan du ta del av våra rekommendationer för iordningställandet av boenden för skyddsbehövande.
Kommunens uppgift är att
Eftersom hyresgäster i normalfallet har en underrättelseskyldighet gentemot fastighetsägaren om någon skada skulle uppstå i lägenheten rekommenderar Migrationsverket att löpande okulära besiktningar genomförs i lägenheterna som iordningsställs. Detta är ett bra sätt att åtgärda eventuella skador så snart som möjligt men även att försöka tillgodose de boendes behov. Migrationsverket kallar denna åtgärd för periodisk besiktning och de kan ske så ofta som varje kvartal.
Migrationsverkets boenden består av olika boendetyper som varierar från lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet till större anläggningar där kost kan ingå. Gemensamt för de olika boendeformerna är att dessa är godkända att användas som bostad från erhållet bygglov till slutbesked. I de fall Migrationsverket upphandlar tillfälliga boendeplatser ställs höga krav på boendets beskaffenhet. Detta för att säkerställa att det är ett värdigt boende.
Läs Boverkets information om slutbesked Länk till annan webbplats.
När en person ansöker om skydd som asylsökande eller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet vid någon av Migrationsverkets ansökningsenheter får personen uppge om de behöver hjälp med boende. Om det finns ett behov av boende inkvarteras man i ett korttidsboende. I samband med inkvarteringen får varje vuxen person samt barn från tre år ett startpaket med artiklar. Artiklarna medtas sedan vid flytt till ett mer permanent boende senare.
Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har den som äger en byggnad och den som bedriver verksamhet det yttersta ansvaret för sitt brandskydd. Det innebär en skyldighet att
I Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) står att ett skäligt brandskydd innebär att man även bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete. Detta innebär både att arbeta förebyggande, för att så långt det går hindra att en brand uppstår, men också att arbeta med delar som måste fungera vid en eventuell brand. I arbetet ingår att både arbeta med byggnadstekniska och organisatoriska bitar.
Det systematiska brandskyddsarbetet för de aktuella boendeformerna ska dokumenteras.
På sidan Fastighetsägare och uthyrare kan du läsa om Migrationsverkets olika bostadsformer samt krav och gränsdragningar vid anskaffning.
De hälsorisker som ingår i begreppet olägenhet är
Miljöbalk (1998:808) Länk till annan webbplats.
Jordabalk (1970:994) Länk till annan webbplats.
Lag (2016:1145) om offentlig upphandling Länk till annan webbplats.
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Länk till annan webbplats.
Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Länk till annan webbplats.
Förordning (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. Länk till annan webbplats.
Plan- och bygglag (2010:900) Länk till annan webbplats.
Tillsynsvägledning om hälsoskydd i asylboenden Länk till annan webbplats.
Ansvaret för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet delas mellan kommuner, regioner och myndigheter.
I lagen om mottagande av asylsökande, LMA, finns reglerat vem som ansvarar för skyddsbehövandes mottagande i Sverige.
Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Länk till annan webbplats.
Skyddsbehövande barn har, liksom asylsökande barn, rätt att gå i skola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Kommunen ska erbjuda skolplats från och med höstterminen det år barnet fyller sex år.
Socialtjänsten fattar beslut om vissa insatser vid behov, främst när det gäller ensamkommande barn och ungdomar.
Kommuner som anvisats att ordna boende för skyddsbehövande som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, ansvarar för anskaffning och drift av dessa boenden.
Regionerna ansvarar för hälso- och sjukvård till skyddsbehövande personer enligt lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande Länk till annan webbplats.. Skyddsbehövande har rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning. Vuxna skyddsbehövande har rätt till akut vård och vård som inte kan anstå, inklusive tandvård. Skyddsbehövande barn får samma hälso- och sjukvård inklusive tandvård som övriga barn i Sverige.
Länsstyrelsen deltar i genomförandet av Migrationsverkets uppdrag om anvisning samt för dialog med kommunerna innan fördelningstalen per kommun för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet fastställs av Migrationsverket.
Länsstyrelserna sammanställer lägesbilder om bland annat boende, skola och utbildning för asylsökande, skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet samt nyanlända, i respektive läns kommuner.
Länsstyrelserna har också i uppdrag att samordna och koordinera arbetet med tidiga insatser för vuxna asylsökande samt skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet i hela landet. Tidiga insatser är aktiviteter som oftast ordnas av civilsamhället och som ska göra väntetiden mer meningsfull för individerna.
Läs mer om länsstyrelsernas uppdrag Tidiga insatser för asylsökande Länk till annan webbplats.
Migrationsverket fattar beslut gällande ansökan om skydd enligt massflyktsdirektivet, erbjuder tillfällig bostad till skyddsbehövande och beslutar om ekonomisk ersättning under tiden som personer med tillfälligt skydd omfattas av LMA. I myndighetens uppdrag ingår även att göra prognoser och fastställa fördelningstal i kommunerna.
Migrationsverket anvisar kommuner för ordnat boende till skyddsbehövande med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, enligt utgångspunkten att anvisningarna ska fördelas jämnt mellan kommunerna. Migrationsverket ansvarar fortsatt för utbetalning av dagersättning och särskilt bidrag enligt LMA.
Migrationsverket beslutar och betalar ut statlig ersättning till kommuner och regioner för vissa kostnader de har för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.
Läs mer om ordnat boende i kommun
Informationen ovan avser vuxna och barn som kommer till Sverige tillsammans med vårdnadshavare. Observera att ansvaret mellan myndigheter när det gäller ensamkommande barn ser annorlunda ut.
Läs mer om ensamkommande barn och ungdomar
Läs mer om anvisning av ensamkommande barn med medsökande anhöriga
Kommuner får statlig ersättning för sina insatser för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. En del ersättningar betalas ut av Migrationsverket utan ansökan och andra ersättningar kan kommuner ansöka om hos Migrationsverket.
Läs mer om statlig ersättning efter ansökan för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet
Läs mer om statlig ersättning utan ansökan för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet
Dessutom har regeringen beslutat om tillfälligt stöd till kommuner med anledning av kriget i Ukraina för 2022–2023.
Läs mer om tillfälligt kommunstöd som betalas ut utan ansökan
2025-03-05
Nu är Migrationsverkets nya webbplats lanserad
Den 5 mars lanserade Migrationsverket en helt ny version av migrationsverket.se, en webbplats med tydligare struktur och mer guidande navigering. Syftet med den nya webben är framförallt att besökarna lättare ska hitta den information de behöver.
2025-02-28
Ändrade regler för asylsökandes boende
Den 1 mars ändras reglerna för asylsökandes boende. Ändringen innebär att alla som söker asyl från och med 1 mars 2025 kommer att tilldelas en plats i något av Migrationsverkets asylboenden.
2025-01-30
Ansökan om förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet har öppnat
E-tjänsten för att ansöka om förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet är öppen mellan 29 januari och 4 mars 2025.
