Om asylsökande

Om den asylsökande saknar en inkomst eller andra tillgångar kan personen ansöka om dagersättning eller särskilt bidrag från Migrationsverket. Ersättningen personen får sätts in på ett bankkort från ICA-banken. Den asylsökande kan betala med kortet och ta ut pengar från bankomater.

Läs mer om vilka typer av ekonomiskt bistånd asylsökande har möjlighet att ansöka om

Alla barn som söker asyl i Sverige har rätt att gå i skolan. Kommunen ansvarar för att ge asylsökande barn som bor inom kommunen möjlighet att gå i skolan på samma villkor som andra barn som bor i Sverige.

Barn som är asylsökande har ingen skolplikt men har rätt att gå i skola från och med höstterminen det år de fyller sex år. Asylsökande barn har rätt till förskola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Rätten till skolgång gäller också till gymnasiet och även om den asylsökande fyllt 18 år har han eller hon rätt att avsluta sin utbildning.

Barnet bör få börja skola senast en månad efter ankomsten till Sverige eller så snart det är lämpligt med hänsyn till barnets personliga förhållanden. Migrationsverket kan på föräldrarnas uppdrag informera kommunen om att en familj bor där.

När det gäller förskola bör barnet få börja inom samma tid som gäller för barn som är bosatta i Sverige.

Kommunen har rätt till statlig ersättning för asylsökande barn i skola eller förskola.

Infor­ma­tions­ma­te­rial för barn

När det kommer asylsökande barn till en klass eller en skola uppkommer ofta frågor. Migrationsverket har tagit fram informationsmaterial för barn som bland annat innehåller information om hur asylprocessen går till och vilka rättigheter ett barn som söker asyl har. Där finns också råd till viktiga vuxna som kan finnas runt barnet. Materialet kan användas för att stötta barnet men också för att informera och diskutera med andra barn när det kommer barn från andra länder.

Det är regionerna som ansvarar för hälso-, sjuk- och tandvård för asylsökande. Alla asylsökande som kommer till Sverige erbjuds en hälsoundersökning.

Vuxnas rätt till vård

Vuxna som söker asyl i Sverige har rätt till akut vård och vård som inte kan vänta. Exempel på vård som inte kan vänta är insulin till diabetiker. Det är regionerna som bedömer om personen har rätt till en viss vård. Det kan aldrig Migrationsverket göra.

Vuxna asylsökande har rätt till akut tandvård. Vid besvär ska personen kontakta Folktandvården eller någon annan tandläkare som regionen hänvisar till.

Den asylsökande betalar en reducerad avgift för vården när han eller hon visar upp sitt LMA-kort.

Barns rätt till vård

Asylsökande barn har rätt till samma vård som alla andra barn som bor i Sverige. Vården är kostnadsfri och omfattar även tandvård. Avgiften för receptbelagd medicin är reducerad för ett barn som har ett LMA-kort.

Migrationsverket betalar ut ersättning till regionerna för utgifter för sjukvård och tandvård för asylsökande.

Läs mer om ersättning till regionerna

Läke­medel

Asylsökande som kan visa upp ett giltigt LMA-kort eller kvitto på inlämnad asylansökan har rätt att få vissa läkemedel subventionerade. Den vuxne asylsökande betalar en egenavgift på 50 kronor för receptbelagd medicin. Asylsökande barn under 18 år behöver inte betala egenavgift.

Apoteket kan ansöka om ersättning för kostnader för receptförskrivna läkemedel för asylsökande.

Läs mer om ersättning till apoteken

Glas­ögon

En asylsökande som saknar egna medel och som behöver glasögon kan få det via Migrationsverket. Den asylsökande som behöver glasögon ska först vända sig till sin mottagningsenhet för att ansöka om ett särskilt bidrag och för att kunna få en rekvisition till en optiker.

Ansvaret för asylsökande delas mellan kommuner, regioner och myndigheter.

I lagen om mottagande av asylsökande, LMA Länk till annan webbplats., finns reglerat vem som ansvarar för asylsökandes mottagande i Sverige.

Kommuner

Asylsökande barn har rätt att gå i skola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Kommunen ska erbjuda skolplats från och med höstterminen det år barnet fyller sex år. Socialtjänsten fattar beslut om vissa insatser vid behov, främst när det gäller ensamkommande barn och ungdomar.

Regi­oner

Regionerna ansvarar för hälso- och sjukvård till asylsökande personer enligt lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande Länk till annan webbplats.. Vuxna asylsökande har rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning och akut vård och vård som inte kan anstå. Asylsökande barn får samma hälso- och sjukvård inklusive tandvård som övriga barn i Sverige.

Läns­sty­relser

Länsstyrelsen ska verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot nyanlända och ensamkommande barn. Länsstyrelsen driver och deltar i planering, organisering och genomförande av insatser för målgrupperna. Detta sker på både nationell, regional och lokal nivå i samverkan med kommuner, statliga myndigheter, företag, organisationer och föreningar.

Länsstyrelserna har också i uppdrag att samordna och koordinera arbetet med tidiga insatser för asylsökande i hela landet. Tidiga insatser är aktiviteter som oftast ordnas av civilsamhället och som ska göra väntetiden mer meningsfull för vuxna asylsökande.

Läs mer om länsstyrelsernas uppdrag Tidiga insatser för asylsökande Länk till annan webbplats.

Migra­tions­verket

Migrationsverket fattar beslut gällande ansökan om asyl, erbjuder tillfällig bostad till asylsökande och beslutar om ekonomisk ersättning under väntetiden. I myndighetens uppdrag ingår även att göra prognoser och planera för behovet av mottagningsplatser i kommunerna, administrera ersättningar till kommuner och regioner samt att motivera personer som inte får uppehållstillstånd att återvända till hemlandet.

Polis­myn­dig­heter

Om en person får avslag på sin ansökan om asyl och inte självmant lämnar landet kan Migrationsverket överlämna ärendet till polisen. Polisen har rätt att använda tvång vid en utvisning.

Ansvars­för­del­ning för ensam­kom­mande barn och nyan­lända med uppe­hålls­till­stånd

Informationen ovan avser vuxna asylsökande och barn som kommer till Sverige tillsammans med vårdnadshavare. Observera att ansvaret mellan myndigheter när det gäller ensamkommande barn och nyanlända som fått uppehållstillstånd ser annorlunda ut.