Start

Om ensamkommande barn och ungdomar

Varje år kommer barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare till Sverige, så kallade ensamkommande barn.

Det är kommunerna som ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn. Ansvaret gäller både asylsökande barn och barn med uppehållstillstånd i Sverige.

Kommuner som tar emot ensamkommande barn får statlig ersättning för till exempel vård och boende.

Motverka att ensamkommande barn försvinner

På Kunskapsguiden.se finns en nationell vägledning för att motverka att ensamkommande barn försvinner Länk till annan webbplats.

Kommunerna ansvarar för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. Det är Migrationsverket som anvisar kommunerna att ta hand om ensamkommande barn. Hur många anvisningar en kommun får, beror bland annat på hur stor kommunen är och kommunens tidigare mottagande. Det gäller även för ensamkommande barn som ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige, erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där barnet först kommer i kontakt med en svensk myndighet. Det innebär att samtliga Sveriges kommuner kan bli ankomstkommun.

En ankomstkommun ansvarar bland annat för att ordna ett boende för barnet i avvaktan på att Migrationsverket ska anvisa en kommun som ska ta över ansvaret. Migrationsverket har kontor i ett antal kommuner där ett ensamkommande barn kan lämna in en ansökan om asyl. Det medför att de flesta av de asylsökande barnen tar kontakt med en myndighet i någon av dessa kommuner som då blir ankomstkommun.

Kommunen väljer typ av boende

Kommunerna ansvarar, med beaktande av barnets bästa och behov, hur vård och boende för ensamkommande barnen ska ordnas. När det är lämpligt och möjligt kan familjehem vara en bra lösning. I andra fall bygger kommunen upp olika typer av gruppboenden eller upphandlar boenden av privata företag.

När ett asylsökande ensamkommande barn anländer till Sverige, erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där barnet först kommer i kontakt med en svensk myndighet. Ankomstkommunen ansvarar bland annat för att ordna boende för barnet i avvaktan på att Migrationsverket ska anvisa en kommun som ska ta över ansvaret.

Anvisningskommun är den kommun som Migrationsverket anvisar för att ta hand om ett ensamkommande barn. Den anvisade kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnet.

Anvisningskommun är den kommun som Migrationsverket anvisar för att ta hand om ett ensamkommande barn. Den anvisade kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnet.

När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och ansöker om asyl får barnet, i enlighet med socialtjänstlagen, ett tillfälligt omhändertagande och boende i den kommun där barnet ger sig till känna för de svenska myndigheterna. Kommunen kallas ankomstkommun.

Migrationsverket ska så snart som möjligt efter det att barnet ansökt om asyl, anvisa en kommun som får det långsiktiga ansvaret för barnets för omsorg och boende, en så kallad anvisningskommun.

Anvis­nings­kom­mu­nens ansvar

Anvisningskommunen ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som han eller hon behöver enligt socialtjänstlagen. Det innebär att kommunen ska

  • utreda barnets behov
  • fatta beslut om insatser
  • ordna ett lämpligt boende
  • se till att barnet erbjuds skolundervisning.

En kommun kan inte överklaga ett beslut om anvisning.

Så fördelas anvis­ningar mellan kommuner

Kommunanvisningar av ensamkommande barn fördelas enligt en modell där varje kommun tilldelas en andel, som uttrycks i ett promilletal. Andelstalet sätts sedan i relation till det totala antalet anvisningar som gjorts i Sverige sedan 1 januari 2016. Andelstalet räknas ut från kommunens

  • folkmängd
  • mottagande av nyanlända
  • mottagande av ensamkommande barn
  • antal boendedygn för asylsökande som varit inskrivna i Migrationsverkets
  • mottagningssystem inom kommunens gränser
  • antal boendedygn för ensamkommande barn som haft kommunen som ankomstkommun.

Andelarna fastställs i december och börjar gälla den 1 januari kommande år. Andelarna gäller ett år i taget.

Möjlig­het att omför­dela andelar mellan kommuner

En kommun kan välja att omfördela hela, eller delar av, sin andel till en annan kommun inom samma län. Båda kommunerna ska vara överens om omfördelningen. Kommunen som tagit emot en andel från en annan kommun kan få anvisningar både från sin egen ordinarie andel, och från den andel de tagit emot från annan kommun.

Antalet anvisningar för de kommuner och län som inte är en del av en omfördelning påverkas inte av andra kommunernas omfördelningar. Dialoger kring eventuella omfördelningar sker tillsammans med länsstyrelserna. En överenskommen omfördelning gäller under kommande kalenderår.

Läs mer om Migrationsverkets anvisningsmodell och omfördelning av andelar Pdf, 328.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Målupp­fyl­lelse och olika former av anvis­ningar

Antalet kommunanvisningar ställs kontinuerligt i relation till samtliga anvisningar som skett i landet sedan 1 januari 2016, och på så sätt räknas kommunernas så kallade måluppfyllelse ut. En anvisning sker till den kommun i landet som för tillfället har lägst måluppfyllelse av sin andel. Om barnet har en stark anknytning till en annan kommun kan anvisning ske dit oavsett den kommunens aktuella måluppfyllelse

Det handlar om två olika typer av anvisningar:

Utjämnande anvisning – Migrationsverket anvisar den kommun som har lägst måluppfyllelse.

Anknytningsanvisning – I de fall som det föreligger stark anknytning till en kommun kan Migrationsverket göra en anvisning till den kommun dit barnet har anknytning. En anknytningsanvisning räknas också in i kommunens måluppfyllelse.

Kommu­nernas andelar enligt anvis­nings­mo­dellen

Nedan hittar du en lista över kommunernas andelar. Andelarna är beslutade av Migrationsverket efter samråd med Länsstyrelserna.

Kommunandelar för ensamkommande asylsökande barn 2025 Pdf, 355.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Kommunandelar för ensamkommande asylsökande barn 2024 Pdf, 274.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Kommunandelar för ensamkommande asylsökande barn 2023 Pdf, 220 kB, öppnas i nytt fönster.

Kommunandelar för ensamkommande asylsökande barn 2022 Pdf, 343.6 kB, öppnas i nytt fönster.

Kommunandelar för ensamkommande asylsökande barn 2021 Pdf, 592.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Kommunandelar för ensamkommande asylsökande barn 2020 Pdf, 504.4 kB, öppnas i nytt fönster.

Statistik över aktuellt mottagande och måluppfyllelse per kommun finns på sidan Statistik för anvisning till kommun och bosättning

Läs mer

Länsstyrelsernas integrationswebb om ensamkommande barn Länk till annan webbplats.

Läs mer om anvisning av ensamkommande barn med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, som har medsökande anhöriga

Både ankomst- och anvisningskommuner har rätt till statlig ersättning för vissa kostnader för mottagandet och de insatser som ensamkommande barn behöver.

Läs mer om statlig ersättning

Asyl­pro­cessen för ensam­kom­mande barn

Alla asylsökande ensamkommande barn har rätt till en god man. På våra sidor för gode män kan du läsa mer om hur asylprocessen ser ut för ensamkommande barn och om vad som händer om barnet får uppehållstillstånd.

Läs mer på sidorna för gode män

Svar på vanliga frågor om anvis­ningar

Anvisningar fördelas enligt en modell där varje kommun tilldelas en andel som uttrycks i ett promilletal. Andelstalet sätts sedan i relation till det totala antalet anvisningar som gjorts i landet sedan 1 januari 2016. Här hittar du de vanligaste frågorna om anvisningsmodellen.

Migrationsverket styr inte över hur många asylsökande ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl. Men Migrationsverket lämnar prognoser. Med vetskap om sin andel och den aktuella måluppfyllelsen kan du med prognosens hjälp göra en uppskattning om hur många barn en kommun kommer att få anvisade.

Anvisning sker till den kommun i landet som för ögonblicket har lägst måluppfyllelse av sin andel, så kallad utjämnande anvisning.

Undantaget är om det finns en stark anknytning till en kommun. Då kan Migrationsverket istället göra en så kallad anknytningsanvisning.

Enligt det regeringsuppdrag från 2016 som ligger till grund för anvisningsmodellen så ska alla kommuner tilldelas en fastställd andel. Ingen kommun har därför en lägre basnivå än 1 promille.

Däremot har kommunerna från den 1 januari 2019 möjlighet att omfördela andelar sinsemellan. Den enskilda kommunen kan välja att omfördela hela sin andel, det vill säga ned till noll promille, om det finns en annan kommun i länet som är villig att ta över andelen.

Det kan vi inte fullt ut. Därför finns en funktion i modellen som borgar för en långsiktigt jämn fördelning. Andelarnas måluppfyllelse nollställs nämligen inte årligen utan står hela tiden i relation till det totala antalet asylsökande ensamkommande barn som anvisats till Sveriges kommuner (räknat från 1 januari 2016).

Så på sikt, vartefter det totala antalet ensamkommande barn blivit fler, får modellen bättre och bättre förutsättningar att skapa en jämn fördelning. Detta går också hand i hand med det faktum att mottagande av asylsökande ensamkommande barn i en kommun är ett långsiktigt åtagande

Så länge ni ligger över 100 procents måluppfyllelse av er andel, och inte tagit emot andel genom omfördelning från annan kommun i länet, så kommer ni inte kunna få en utjämnande anvisning. Istället kommer nya anvisningar att fördelas på andra kommuner till dess så många anvisningar skett att er måluppfyllelse sjunkit till under 100 procent.

Ligger ni över 100 procents måluppfyllelse kan anvisning endast ske av barn som har anknytning till er kommun.

Tidigare innebar en förändrad andel att måluppfyllelsen förändrades samtidigt. Om andelen höjdes så sjönk måluppfyllelsen och vice versa. Den 1 januari 2019 ändras sättet måluppfyllelsen räknas ut på genom att andelen periodiseras. Det innebär att om andelssiffran förändras vid ett årsskifte, så förändras inte måluppfyllelsen.

Måluppfyllelsen står hela tiden i relation till totalt antal gjorda anvisningar i landet. Eftersom det skett ett antal anvisningar till andra kommuner i landet under veckan som gått så minskar er måluppfyllelse. Man kan tänka att varje gjord anvisning minskar målfyllelsegraden för samtliga kommuner i landet förutom i den kommun dit anvisningen sker – där ökar den.

Migrationsverket räknar ut de preliminära andelarna för varje kommun i landet. Innan andelarna ska fastställas inför 1 januari varje år så skickas de till landets länsstyrelser. Genom länsstyrelserna finns en möjlighet att göra regionala omfördelningar av andelarna så länge som slutsumman för länet blir exakt densamma.

Kommunerna ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn som kommer som kvotflyktingar. Migrationsverket anvisar en kommun för bosättning för alla kvotflyktingar, även ensamkommande barn.

Kvotflyktingar som vidarebosätts i Sverige har redan permanent uppehållstillstånd när de kommer till Sverige. Det betyder att Migrationsverket inte har något ansvar för vidarebosatta ensamkommande barn när de kommer till Sverige. Det kommunala ansvaret för stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen för vidarebosatta ensamkommande barn startar alltså direkt.

Migrationsverket är den myndighet som anvisar kommuner för mottagande av nyanlända personer för bosättning. Alla kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända personer för bosättning i kommunen när de fått en anvisning.

Vidarebosatta ensamkommande barn (kvotflyktingar) omfattas av bosättningslagen vilket innebär att samtliga kommuner med platser kvar inom sitt kommuntal kan bli aktuella för anvisning. Anvisningar avseende dessa barn avräknas från den anvisade kommunens kommuntal.

Lagar och övrig infor­ma­tion

Bosättningslagen Länk till annan webbplats.

Läs mer om anvisningar och mottagande på sidan bosättning i en kommun

Statistik för anvisning till kommun och bosättning

Läs mer om den svenska flyktingkvoten

Bosätt­ning och motta­gande

Innan ett beslut om anvisning av ett vidarebosatt ensamkommande barn ska fattas har Migrationsverket dialog med de kommuner som har platser kvar i sitt kommuntal. Målet är att barnet ska få komma till en kommun med goda förutsättningar för ett ordnat mottagande, där barnets behov kan mötas så långt som möjligt. Migrationsverket tittar också på vilka kommuner som fördelat bort alla sina andelar för att ta emot asylsökande ensamkommande barn och försöker i möjligaste mån att inte anvisa dessa kommuner.

Om ett ensamkommande barn kommer tillsammans med andra vidarebosatta, till exempel i konstellation med släktingar, tar Migrationsverket också hänsyn till särskilda skäl eller behov som övriga i konstellationen kan ha vid val av kommun att anvisa.

Kommuner kan via mejl anmäla intresse om att ta emot vidarebosatta ensamkommande barn.

Mejla bosättningsenheten på Migrationsverket

Kontakt med kommun i samband med anvis­ningen

I samband med ett anvisningsbeslut skickar Migrationsverket ett informationsbrev till den anvisade kommunen. I brevet beskrivs vad som behöver göras inför att barnet kommer till Sverige. Kommunen måste till exempel ta ställning till om de avser att möta barnet på inreseflygplatsen eller om de bedömer att barnet kan resa till slutdestinationen på egen hand.

När barnet ska komma till Sverige

Ett par veckor innan barnet kommer till Sverige kontaktar Migrationsverket återigen den anvisade kommunen och informerar om när och till vilken flygplats (oftast Arlanda) barnet anländer.

Om kommunen tar emot barnet på inreseflygplatsen ansvarar Migrationsverket för att eskortera barnet genom flygplatsen ut till kommunens personal i ankomsthallen.

Om kommunen valt att inte komma till inreseflygplatsen för att ta emot barnet måste kommunen kontakta Swedavia för beställning av transitering för vidare inrikesresa från inreseflygplatsen.

Läs mer om mottagning av ensamkommande barn på Arlanda på Swedavias webbplats Länk till annan webbplats.

I de fall barnet reser tillsammans med en konstellation med andra vuxna vidarebosatta personer och kommunen bedömt att barnet kan resa vidare till kommunen tillsammans med konstellationen, utan att kommunen tar emot på inreseflygplatsen, så transiterar Migrationsverket hela konstellationen för vidare inrikesresa.

Statlig ersätt­ning vid motta­gande av kvot­flyk­tingar

När barnet kommer bör kommunen omedelbart anmäla detta till Migrationsverket. Anmälan krävs för att Migrationsverket ska betala ut statlig ersättning till kommunen. Om ingen anmälan görs kan exempelvis inte dygnsschablonen betalas ut från och med mottagningsdatum utan istället från folkbokföringsdatum. Meddelandet om att barnet kommit görs genom att skicka in den så kallade DIK-blanketten, som följer med utskicket inför ankomsten samt i e-tjänsten Se och ändra ansvar för ensamkommande. Vidare informeras kommunen om att de kan ansöka om ersättning för vissa kostnader i samband med transport av barnet.

Kommuner kan få ersättning för initiala kostnader för mottagande av kvotflyktingar. Utöver ersättning för kostnader som gäller för alla kvotflyktingar, kan kommunen få ersättning för utredningskostnader för ensamkommande barn, som kommer som kvotflyktingar.

Detta gäller för de kvotflyktingar som tas emot till och med 30 juni 2024.

För kvotflyktingar som tas emot i kommunen från och med 1 juli 2024, betalas det istället ut en schablonersättning som bland annat omfattar initiala kostnader vid mottagande av kvotflyktingar.

Ersättning för vissa särskilda eller extraordinära kostnader

Ersättning för nyanlända personer som betalas ut utan ansökan

Kunskapsguiden: Om ensamkommande barn och ungdomar Länk till annan webbplats.

Ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar delas mellan kommuner, regioner och flera andra myndigheter.

Migra­tions­verket ansvarar för att

  • ta emot och pröva ansökan om asyl
  • informera barnet om möjligheten att själv låta genomföra en medicinsk åldersbedömning eller läkarbedömning av ålder
  • efterforska barnets familjemedlemmar under asyltiden
  • handlägga frågor som rör ekonomiskt bistånd till barnet
  • arbeta för att de barn som inte får uppehållstillstånd ska kunna återvända
  • anvisa en kommun som ska ansvara för barnets boende och omsorg
  • administrera ersättningar till kommuner
  • samt fastställa kommuners anvisningsandelar.

Läns­sty­rel­serna ska

  • verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot ensamkommande barn, så väl asylsökande barn som de som beviljats uppehållstillstånd
  • föra dialog med kommunerna om mottagandet av ensamkommande barn och verka för samverkan mellan kommuner inom länet samt verka för att det finns en långsiktighet och hållbarhet i mottagandet
  • följa upp kommunernas beredskap och kapacitet avseende mottagandet av ensamkommande barn
  • verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer
  • föra dialog med och möjliggöra omfördelning av anvisningsandelar för ensamkommande barn innan de fastställs av Migrationsverket
  • handlägga statsbidrag som kan användas för insatser som gagnar målgruppen ensamkommande barn samt följa upp organisering och genomförande av samma insatser
  • utöva tillsyn över överförmyndarnas verksamhet.

Kommunen ansvarar för att

  • utreda barnets behov, och därefter fatta beslut om insatser och placering i ett lämpligt boende. Detta innebär till exempel att utreda om en anhörig är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet
  • utse en god man till barnet. Migrationsverket eller socialnämnden lämnar in en ansökan till överförmyndaren som i sin tur utser en god man
  • barnet får skolundervisning
  • ge fortsatta insatser under barnets uppväxt
  • barnets integration och etablering om barnet får uppehållstillstånd. Kommunen får då även ansvaret att efterforska var barnets familjemedlemmar finns.

Regi­onen ansvarar för att

  • de asylsökande barnen får samma hälso- och sjukvård inklusive barnpsykiatrisk vård och tandvård som övriga barn bosatta i Sverige. Om barnen fyller 18 år innan beslut om asyl har tagits betraktas de som vuxna och kan då endast få omedelbar vård eller vård som inte kan vänta.

Inspek­tionen för vård och omsorg ansvarar för

  • tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt viss tillståndsprövning.

Soci­al­sty­relsen ansvarar för

  • att ta fram föreskrifter, allmänna råd, vägledning med mera för att stödja socialtjänsten och hälso- och sjukvården i deras arbete med ensamkommande barn.

Länkar

Socialstyrelsen:

Sveriges Kommuner och Regioner Länk till annan webbplats.

Länsstyrelserna Länk till annan webbplats.

Skolverkets information om nyanländas utbildning Länk till annan webbplats.

För att få rätt statlig ersättning för ensamkommande barn och unga behöver kommuner anmäla till Migrationsverket när det sker förändringar i vilka barn och unga kommunen har ansvar för.

Anmälningar görs via Migrationsverkets e-tjänst.

Se och ändra ansvar för ensamkommande barn

Se och meddela förändringar för ensamkommande barn och unga som ni har ansvar för.

Anmälningar av ändrade förutsättningar ska komma in löpande till Migrationsverket. Anmälan ska dock komma in senast

  • den sjunde i månaden efter den månad ändringen skett för asylsökande, eller senast
  • den sjunde i månaden efter det kvartal ändringen skett för nyanlända med uppehållstillstånd, eller senast
  • tre veckor innan ett barn blir 18 år om anmälan avser att kommunens ansvar fortsätter efter 18-årsdagen.

Kommunens skyldighet att anmäla ändring inom viss tid framgår av Migrationsverkets föreskrifter. Görs inte anmälan i tid, kan kommuner bli utan ersättning eller få fel ersättning utbetald, och behöva lägga onödig administrativ tid på att rätta till uppgifter.

Anmälan av förändringar ska göras när

  • ansvaret har flyttats över till en annan kommun enligt socialtjänstlagen. (Bifoga dokument som styrker att överflyttning av ansvaret har skett, det vill säga både kommunens begäran och den andra kommunens beslut att ta över ansvaret)
  • ansvaret fortsätter efter att barnet har blivit 18 år
  • ansvaret har avslutats, exempelvis på grund av avvikelse, utresa eller återförening med föräldrar
  • barnet med uppehållstillstånd har fått en särskild förordnad vårdnadshavare där hen tidigare varit familjehemsplacerad eller flyttat till denne, eller när
  • barnet med uppehållstillstånd först efter ankomst till kommunen har visat sig vara ett ensamkommande barn.

Om din kommun inte kan använda e-tjänsten kan ni använda blanketten

Anmälan om ändrade uppgifter om ensamkommande barn och unga – Underlag för rätt till statlig ersättning (4508) Pdf, 695.8 kB.

Läs mer om vart du ska skicka blanketten på sidan med kontaktuppgifter

Att anmälan av förändringar ska göras löpande framgår av

Migrationsverkets föreskrifter gällande förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. (MIGRFS 2023:13) Pdf, 105.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Migrationsverkets föreskrifter gällande förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (MIGRFS 2023:12) Pdf, 105.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Migrationsverkets föreskrifter gällande förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (MIGRFS 2023:14) Pdf, 107.7 kB, öppnas i nytt fönster.

Nyheter

2025-03-05

Nu är Migrationsverkets nya webbplats lanserad

Den 5 mars lanserade Migrationsverket en helt ny version av migrationsverket.se, en webbplats med tydligare struktur och mer guidande navigering. Syftet med den nya webben är framförallt att besökarna lättare ska hitta den information de behöver.

2025-02-28

Ändrade regler för asyl­sö­kandes boende

Den 1 mars ändras reglerna för asylsökandes boende. Ändringen innebär att alla som söker asyl från och med 1 mars 2025 kommer att tilldelas en plats i något av Migrationsverkets asylboenden.

Nyhetsarkiv för kommuner

Migrationsverket ansvarar för att pröva ansökningar från personer som vill bo i Sverige, söka skydd eller bli svenska medborgare. Vårt arbete bygger på svenska lagar och internationella åtaganden, med fokus på rättssäkerhet och ett effektivt mottagande och återvändande.