Start

Sveriges flyktingkvot

En kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som har blivit utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR för att få flytta till ett annat land. Det kallas vidarebosättning (på engelska resettlement).

Vidarebosättning är ett viktigt verktyg för att erbjuda skydd till flyktingar vars liv, frihet, hälsa eller grundläggande mänskliga rättigheter är i fara i det land där de har sökt tillflykt. Vidarebosättning innebär att flyktingar kan resa säkert från det första asyllandet till ett annat land som har gått med på att ta emot kvotflyktingar. Processen administreras av FN:s flyktingorgan UNHCR.

De flesta kvotflyktingar vidarebosätts från områden som gränsar till kriser och konflikthärdar.

Varje år ger regering och riksdag Migrationsverket resurser för att kunna överföra ett visst antal kvotflyktingar till Sverige. Inriktningen på uttagningarna bestäms av Sveriges regering men vilka flyktinggrupper som ska prövas för vidarebosättning från olika länder bestäms av Migrationsverket i samarbete med UNHCR.

Sedan 2023 har regeringen beslutat att Sverige ska ta emot 900 kvotflyktingar per år.

Migrationsverket samarbetar med flera aktörer för att säkerställa en så bra vidarebosättning som möjligt.

Viktiga samarbetspartner:

  • UNHCR, som bland annat presenterar ärenden för Migrationsverket och hjälper till med praktiska arrangemang i samband med uttagningarna.
  • International Organization for Migration (IOM) bistår med ansökan om utresetillstånd till vistelselandets myndigheter
  • Svenska ambassader (eller Migrationsverket) utfärdar provisoriskt främ­lingspass för resan till Sverige.
  • IOM arrangerar kvotflyktingens resa och överföringen till Sverige. IOM genomför även förberedande informationsinsatser om Sverige innan avresan.
  • Kommuner, som tar emot kvotflyktingarna när de kommer till Sverige.

För att bli uttagen på den svenska flyktingkvoten och bli erbjuden vidarebosättning till Sverige, måste man vara registrerad hos UNHCR, FN:s flyktingorgan. UNHCR bedömer vilka personer som är i behov av vidarebosättning till ett nytt hemland. De presenterar dem sedan för något av de länder i världen – varav Sverige är ett – som tar emot kvotflyktingar.

Inför 2025 bedömer UNHCR att mer än 100 miljoner människor är på flykt. Av dessa bedöms 2,9 miljoner vara i behov av vidarebosättning. Vidarebosättning används både för att erbjuda varaktigt skydd åt utsatta individer och för att avlasta värdländer som tagit emot många människor på flykt. Det bidrar till en ökad ansvarsfördelning för flyktingar globalt och är ett alternativ när inga andra möjligheter finns.

UNHCR föreslår vilka nationaliteter och uttagningsländer som bör vara prioriterade för Sveriges vidarebosättningsprogram. Förslaget analyseras av Migrationsverket och förankras hos Regeringskansliet. Beslutet om fördelning av platser och genomförande fattas slutligen av Migrationsverkets generaldirektör.

Vidarebosättningsarbetet på Migrationsverket bedrivs genom att Migrationsverket sätter samman ett team bestående av personal med mångårig erfarenhet av utredningsarbete som reser till de platser i världen där kvotflyktingarna befinner sig. Vanligtvis befinner sig personalen på plats i cirka två veckor då de utreder, upptar biometriska uppgifter samt fattar beslut om uppehållstillstånd. Innan beslut fattas utförs kontroller av Säkerhetspolisen.

Endast personer som är flyktingar eller alternativt skyddsbehövande enligt utlänningslagen får uppehållstillstånd och kan därmed vidarebosättas till Sverige. Tillstånden för kvotflyktingar är permanenta. Ungefär 90 procent av dem som utreds inom ramen för flyktingkvoten får uppehållstillstånd i Sverige.

Utgångspunkten för vidarebosättning till Sverige ska vara kvotflyktingens individuella skyddsbehov. Utöver det ska Migrationsverket beakta kommunernas möjligheter att ordna ett bra mottagande och skapa förutsättningar för god integration i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar.

Migrationsverket tolkar svenska värderingar som de värderingar som uttrycks genom svensk lag. Det kan till exempel vara grundläggande demokratiska värden, rättsstaten, barns rättigheter, lika rättigheter för män och kvinnor och acceptans för minoriteters rättigheter. Vid bedömning av integrationsförutsättningar beaktas personens avsikt att anpassa sig till ett liv i Sverige, att följa svensk lag, bli självförsörjande genom att delta i de integrations- och arbetsmarknadsinsatser som erbjuds efter ankomst, samt att lära sig det svenska språket genom att delta i den undervisning som erbjuds genom SFI.

När en kvotflykting har fått tillstånd att komma till Sverige anvisar Migrationsverket en kommun som ska ta emot kvotflyk­tingen. Sedan förbereds överfö­ringen till Sverige. Kvotflyktingar reser direkt till sina kommuner och deras inresa är därför beroende av att boende och mottagande är ordnat.

Migrationsverket har i uppdrag från regeringen att tillhandahålla förberedande insatser för personer som ska vidarebosättas i Sverige i syfte att förbereda dem inför etableringen i Sverige.

Migrationsverket har tillsammans med International Organization for Migration (IOM) utvecklat och ett program som genomförs för samtliga kvotflyktingar under tre dagar innan avresan till Sverige.

De förberedande insatsernas olika moduler

När kvotflyktingen har fått uppehållstillstånd och en plats i en kommun arrangerar Migrationsverket överföringen till Sverige. IOM och UNHCR assisterar för att ordna de nödvändiga tillstånden för att personerna ska få lämna vistelselandet.

Kvotflyktingar kan resa på egen hand, familjevis eller i grupp till Sverige. Ibland medföljer personal från IOM eller Migrationsverket. Vid ankomsten till Arlanda eller den lokala flygplatsen möter kommunen upp. Därefter ansvarar kommunen tillsammans med Arbetsförmedlingen och andra lokala aktörer för att stötta individen under den första tiden i Sverige

Före sin ankomst till Sverige erbjuds kvotflyktingar förberedande insatser som ska ge en övergripande bild av det svenska samhället och hur vidarebosättningen kan se ut. Migrationsverket samarbetar med IOM (International Organization for Migration) i insatserna.

Migrationsverkets mål är att alla kvotflyktingar som vidarebosätts till Sverige ska delta i någon form av förberedande insatser.

Av regleringsbrevet för Migrationsverket framgår det att insatserna syftar till att förbereda etableringen och integrationen. Migrationsverket har formulerat tre övergripande målsättningar som går i linje med uppdraget i regleringsbrevet:

  • Ge faktabaserad information om Sverige och skapa realistiska förväntningar.
  • Stärka den mentala förberedelsen inför flytten.
  • Skapa en naturlig övergång mellan de förberedande insatserna och samhällsorienteringen som ges efter ankomsten till Sverige.

Migrationsverkets samarbetspartner International Organization for Migration (IOM) är en ledande organisation för migrationsfrågor som är kopplad till Förenta Nationerna. IOM arbetar för att främja en organiserad och human migration.

IOM är en internationell organisation med mer än 500 kontor i över 100 länder. De har en lång erfarenhet av att utveckla och implementera förberedande insatser för många av mottagarländerna. Sverige har länge haft ett gott samarbete med IOM kring överföring av kvotflyktingar.

International Organization for Migrations webbplats Länk till annan webbplats.

Programmet med förberedande insatser pågår i regel i tre dagar med sex timmars undervisning per dag. Målet är att programmet, i den mån det är möjligt, ska ske cirka en månad innan avresa.

Ibland behöver hänsyn tas till akuta ärenden, deltagare som reser långt till platsen där insatserna hålls och att tiden innan avresa kan vara kort. Migrationsverket och IOM har utvecklat förberedande insatser i skriftlig och digital form som kan ges i sådana fall. De olika förutsättningarna gör också att längden på programmet kan variera mellan en till tre dagar.

Programmet använder idag informatörer (som utbildar deltagarna) som har kunskap om och egen erfarenhet inom de kulturer som kvotflyktingarna kommer från. Informatören ska kunna tala deltagarnas språk för att skapa tillit och minimera tolkbehovet.

Informatörerna är rekryterade och utbildade av IOM Finland. De har kontrakt som konsulter på deltid och har ofta en annan anställning eller utbildning vid sidan av uppdraget.

Insatsernas olika delar kallas moduler och fungerar som byggstenar som tillsammans utgör en helhet. Här kan du läsa om metoderna som använts under insatserna och innehållet i de olika modulerna.

De förberedande insatsernas olika moduler

Genom regelbunden uppföljning av genomförda insatser, i form av skriftlig rapportering, möten med IOM och observationer av insatserna arbetar Migrationsverket fortlöpande med förbättring av programinnehållet och genomförandet.

Ta del av informationen som ges till kvotflyktingar:

Resettlement – Förberedande insatser för kvotflyktingar