Sverige – en demokrati
Här hittar du information om det demokratiska Sverige.
En demokratisk monarki
Sverige är en demokrati men också en monarki med en kung eller drottning som statschef. Den nuvarande kungen heter Carl XVI Gustaf och 2023 firade han 50-årsjubileum på tronen. Kungen eller drottningen har ingen politiskt makt utan fungerar mest som en symbol för landet.
Vad är demokrati?
Sverige är ett demokratiskt land, vilket innebär att alla som bor i Sverige har möjlighet att påverka och besluta om hur landet ska styras. Det finns egentligen inte någon direkt definition av själva begreppet ”demokrati” då tolkningen och uppbyggnaden av det demokratiska samhället ser olika ut i de länder som räknas som demokratier. Det beror bland annat på att demokratin ständigt förändras och utvecklas.
Demokratins grundtanke
En grundtanke med demokrati är att den som är medborgare eller bor i ett demokratiskt land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna val.
En annan demokratisk grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter.
Frågor att fundera kring:
- Vilka är skillnaderna när det gäller hur Sverige styrs och hur Ukraina styrs?
- Vilka är likheterna?
Demokrati och mänskliga rättigheter
Även om det är majoriteten som bestämmer i en demokrati har minoriteterna rättigheter som majoriteten måste ta hänsyn till. Makten i det demokratiska samhället måste utövas med respekt för mänskliga rättigheter. Alla i samhället har rätt att säga vad de tycker, men förtryck mot personer eller grupper som har andra åsikter än vad man själv har får inte förekomma. Det handlar både om att lyssna på vad andra tycker och att själv få uttrycka sina åsikter; det handlar om att visa respekt mot andra och att själv bli respekterad.
Demokratins historia i Sverige
På 1800-talet utvecklades grundtanken att jämlikhet och rättvisa skulle råda mellan alla människor. Tankarna fick stor spridning och både fackliga organisationer, föreningar och partier startades runt om i Europa. Det dröjde emellertid ända fram till 1921 innan vi hade demokrati i Sverige. Då kunde för första gången både män och kvinnor rösta.
Politiskt deltagande
Det räcker inte med att invånarna deltar i de allmänna valen för att ett samhälle ska vara demokratiskt. Du som har tillfälligt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan inte rösta i de allmänna valen, men det finns det andra sätt att engagera sig i samhällsfrågor för att påverka. Det som händer utanför valen och mellan valen är också viktigt för att demokratin ska fungera. Exempel på det kan vara att gå med i ideella föreningar eller delta i politiska diskussioner med vänner och kollegor.
Föreningsfrihet
Som skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet har du rätt att gå med i föreningar eller uttrycka dig politiskt genom att till exempel demonstrera, skriva debattartiklar eller ordna sammankomster. i Sverige har vi yttrandefrihet och tryckfrihet, vilket innebär att vi får uttrycka våra tankar och åsikter i tal och skrift. Dessa friheter är reglerade i svensk lag och gäller alla som befinner sig i Sverige. Men rätten att fritt uttrycka sina åsikter innebär inte att du får kränka någon annan.
Det är viktigt att du som skyddsbehövande känner dig som en del av samhället. Du ska känna att du har möjlighet att vara med och påverka i din vardag oavsett om det gäller i skolan, på arbetet, i bostadsområdet, i familjen eller i något annat sammanhang.
Filmtips – Demokrati
Se filmen Demokrati
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Informationsspridning och källkritik
I samhället sprids information på olika sätt, till exempel mellan vänner och kollegor, genom TV och radio och på sociala medier. Det är viktigt att kunna granska och bedöma information. Att vara källkritisk innebär att du ska kunna värdera information om den är tillförlitlig. Frågor du kan ställa dig är:
- Vem ligger bakom informationen?
- Varför finns informationen?
- Är den fortfarande relevant?
- Går informationen att hitta via andra källor?
- Var tog du del av informationen?
Här hittar du mer information om källkritik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Filmtips – Informationsspridning och källkritik
Se filmen Informationsspridning och källkritik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
