Start

Ersättning för asylsökande

Kommuner kan få ersättning för vissa kostnader de har för personer som ansöker om asyl i Sverige.

Nedan kan du välja vilken typ av ersättning du vill ha mer information om. På varje flik hittar du information om vilka krav som gäller, hur du ansöker, vilka handlingar som ska skickas med och vart du ska skicka in din ansökan.

För mer information om vem som är asylsökande se sidan Personer som kommuner och regioner kan få ersättning för.

En kommun som är ankomstkommun för ett ensamkommande asylsökande barn har rätt till ersättning för kostnader för barnens tillfälliga boende, så kallat ankomstboende. Det gäller även för ensamkommande barn som ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation

Till e-tjänsten

En kommun kan få schablonersättning på 3 000 kronor per asylsökande barn och dygn för tiden de väntar på att Migrationsverket ska fatta ett beslut om att anvisa en kommun som ska ha det långsiktiga ansvaret för barnet. Beloppet ska även täcka kommunens kostnader för beredskap att ta emot ensamkommande barn i tillfälliga boenden.

Samma ersättning gäller för de ensamkommande barn som ansökt om eller beviljats tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet (massflyktingar). Rätt till ersättning gäller från att Migrationsverket bedömt dem som ensamkommande och gjort en anmälan om barns behov av skydd till kommunen.

Ersättningen betalas som längst ut fram till det datum som anges i Migrationsverkets anvisningsbeslut, det vill säga till och med dagen innan anvisad kommun övertar ansvaret för barnet. Inga kostnader utöver schablonbeloppet kan beviljas.

Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det första kvartalet som ansökan avser.

Du ska helst göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du göra ansökan via blankett.

Ansökan om ersättning för ankomstboende – Asylsökande ensamkommande barn (4511) Pdf, 1.2 MB.

För information om vart du ska skicka in din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

Om en kommun vill ändra konto för utbetalningar, referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder går det att läsa på sidan Ändra konto för utbetalning.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun kan få ersättning för asylsökande barn och elevers förskola och skolundervisning. Det gäller även för barn och elever som har ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet (massflyktingar).

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Kommunalförbund kan ännu inte söka via e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation

Till e-tjänsten

Informationen på denna sida gäller asylsökande barn och barn som har ansökt om eller beviljats tillfälligt skydd som massflyktingar.

För information om vad som gäller för asylsökande elever som påbörjat nationellt program efter 18 års ålder, se asylsökande elever som påbörjat nationellt program efter 18 års ålder.

Förtyd­li­gande om fyra­vec­kors­pe­riod

Migrationsverkets föreskrift (MIGRFS 2023:13, tidigare 2020:13) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. anger vad som gäller om fyraveckorsperioder vid ansökan om ersättning för utbildningskostnader. Det finns ett informationsblad för dig som arbetar inom kommunen med att ansöka om ersättning för barn eller elever i förskola eller skola.

Förtydligande om fyraveckorsperiod Pdf, 309.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år ska ett barn erbjudas så kallad allmän förskola under minst 525 timmar per år av kommunen. Kommunen som har barn i åldern 3–5 år i allmän förskola, kan få ersättning för detta från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. Schablonersättningen kan inte beviljas för förskola utöver allmän förskola, för ytterligare timmar eller för yngre barn. Ersättningen gäller inte heller den tid barnet deltar i förskola under ett skollov eftersom ett barn bara har rätt till förskola under skolårets terminer. Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp och avser ett kalenderår.


Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp och avser ett kalenderår och kan ges för max tio perioder om fyra veckor under ett kalenderår. Det innebär att kommunen för varje sådan påbörjad period kan få tio procent av nedan angivet årsbelopp.

Scha­blon­be­lopp för barn i förskola 2025

  • 90 000 kronor per år

Scha­blon­be­lopp för barn i förskola 2023 och 2024

  • 65 300 kronor per år

Kommuner som ger barn och elever skolundervisning får ersättning för detta. Kommunen kan även få ersättning för barn som påbörjat en gymnasieutbildning före 18 års ålder och som har rätt att fortsätta utbildningen enligt skollagen. Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp per utbildningsform och kalenderår.


Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp per utbildningsform och kalenderår och kan ges för max tio perioder om fyra veckor under ett kalenderår. Det innebär att kommunen för varje sådan påbörjad period kan få tio procent av nedan angivet årsbelopp. Endast skolgång under höst- och vårtermin ersätts.

Scha­blon­be­lopp för 2025

  • 65 000 kronor per år för en elev i förskoleklass
  • 168 000 kronor per år för en elev i grundskola, anpassad grundskola, specialskola eller sameskola
  • 160 000 kronor per år för en elev i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola.

Scha­blon­be­lopp för 2024

  • 53 400 kronor per år för en elev i förskoleklass
  • 104 800 kronor per år för en elev i grundskola, anpassad grundskola, specialskola eller sameskola
  • 119 100 kronor per år för en elev i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola.

Ersättningen ska täcka de kostnader som kommunen har för förskolan eller utbildningen. Det vill säga

  • undervisning
  • skolskjuts
  • personalkostnader (omsorg och pedagogiskt stöd)
  • lärverktyg
  • elevhälsa
  • måltider
  • administrationskostnader.

Enligt skollagen ska kommuner alltid fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. I vissa fall kan dock ett barn eller en elev behöva extra stöd, eller kommunen kan få extraordinära kostnader för utbildningsverksamheten som inte kunnat förutses, som inte täcks av schablonbeloppet. En kommun kan då söka om ersättning för extra utbildningskostnader för enskilda barn eller elever med särskilt behov eller extraordinära utbildningskostnader.

Det är barnets eller elevens hemkommun som har betalningsansvaret och som därför kan ansöka om statlig ersättning. Du lämnar in en ansökan om ersättning för skolundervisning i efterskott. Du ska skicka in en ansökan per utbildningsform. En ansökan om ersättning kan ske kvartalsvis och ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader efter det kvartal som ansökan avser. Om du istället ansöker för en hel termin måste du ansöka senast sex månader efter det första kvartalet i terminen.

Exempel:

En elev har genomgått utbildning under vårterminen 2022, det vill säga kvartal 1 och 2.

Om du söker kvartalsvis, ska ansökan komma in till Migrationsverket senast den 30 september för kvartal 1 och senast den 31 december för kvartal 2.

Om du söker terminsvis, ska ansökan komma in till Migrationsverket senast den 30 september, för att komma in senast inom sex månader från utgången av kvartal 1.

Du ska göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du ansöka genom att fylla i blanketten:

Ansökan om ersättning för utbildningskostnader – Asylsökande barn och elever (4518) Pdf, 1.3 MB.

För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Särskilt om kommunal­för­bund

Det som står om kommun gäller även kommunalförbund, i de fall kommuner har lämnat över utbildningsansvaret till ett kommunalförbund. Då är det istället kommunalförbundet som är behörigt att ansöka om statlig ersättning. Med kommunalförbund avses även utbildningsförbund eller gymnasieförbund.

Om det är första gången som ett kommunalförbund söker ersättning från Migrationsverket, ska kommunalförbundet särskilt kontakta Migrationsverket för att lämna in underlag som styrker vilka kommuner som överlämnat utbildningsansvaret till kommunalförbundet. Se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Att tänka på

Asylsökande och massflyktingar är enligt lag skyldiga att hålla Migrationsverket uppdaterat om sin vistelseadress. Migrationsverket utgår därför från att den adress som finns registrerad är vistelseadressen tills annat visas.

Om en kommun anser sig vara berättigad till ersättning på grund av att eleven vistats i kommunen är det viktigt att kommunen gör sannolikt att den är hemkommun under den aktuella perioden.

Om ett kommunalförbund anser sig vara berättigat ska förbundet på motsvarande sätt göra sannolikt att den kommun som kommunalförbundet övertagit utbildningsansvaret för, är hemkommun för berört barn eller elev under den aktuella perioden.

Om barnet eller eleven får uppehållstillstånd upphör rätten till ersättning från och med den dag personen blir kommunplacerad och utskriven från Migrationsverkets mottagningssystem.

Kommunen kan inte få ersättning för utbildningskostnader för asylsökande barn som bor hos en vårdnadshavare med uppehållstillstånd för bosättning.

För elever som påbörjar nationellt program efter 18 års ålder, gäller särskild rätt till ersättning, se asylsökande elever som påbörjat nationellt program efter 18 års ålder.

Vid frågor om rätten till utbildning samt interkommunal ersättning och ersättning till friskola, hänvisar Migrationsverket till bestämmelserna i skollagen samt till Skolverket och Sveriges kommuner och regioner.

En kommun kan söka statlig ersättning för frivillig undervisning under skollov och för undervisning av så kallade papperslösa barn, det vill säga barn som vistas i landet utan tillstånd, från Skolverket.

Läs mer på Skolverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

Om en kommun vill ändra konto för utbetalningar, referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder går det att läsa på sidan Ändra konto för utbetalning.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En anvisad kommun som har haft betydande extraordinära kostnader för asylsökande ensamkommande barn kan söka ersättning för dessa kostnader. Det gäller även ensamkommande barn som är massflyktingar.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation

Till e-tjänsten

En kommun som har haft betydande extraordinära kostnader för ensamkommande barn som har anvisats till kommunen av Migrationsverket kan söka ersättning för dessa kostnader.

Möjligheten att får den här ersättningen är begränsad (enligt propositionen 1989/90:105). Kostnaderna bör främst avse strukturella merkostnader, det vill säga kostnader som kommunen inte har kunnat förutse och planera för, och som inte täcks av andra statliga ersättningar.

Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det första kvartalet som ansökan avser. Du ska göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du ansöka genom att fylla i blanketten.

Ansökan om ersättning för betydande extraordinära kostnader – Anvisade asylsökande ensamkommande barn (4515) Pdf, 707.3 kB.

För information om vart du ska skicka in din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska bifogas i ansökan

Tillsammans med blanketten ska kommunen bifoga

  • ett dokument som visar att kommunen har haft kostnaden
  • en beskrivning om hur kostnaden har uppstått om det inte tydligt framgår på ansökan samt varför det anses vara en extraordinär kostnad.

Att tänka på

Rätten till ersättning gäller endast för kostnader för ensamkommande barn som Migrationsverket har anvisat till kommunen, det vill säga asylsökande eller massflyktingar.

Du kan läsa mer om de olika ersättningstyperna för barn med uppehållstillstånd för bosättning på sidan Sök ersättning för personer med uppehållstillstånd.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

Om en kommun vill ändra konto för utbetalningar, referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder går det att läsa på sidan Ändra konto för utbetalning.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun kan få ersättning för extra stöd för ett barn i förskola eller för en elev i skola med behov av särskilt stöd. Kostnaderna ska inte täckas av schablonbeloppet. Det gäller barn och elever som är asylsökande eller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet (massflyktingar).

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation

Till e-tjänsten

I vissa fall kan en kommun få ersättning utöver schablonersättningen för

Grundtanken är i stället att alla utbildningskostnader ska rymmas inom det schablonbelopp som betalas ut per barn eller elev. Enligt 2 kap. 8 b § skollagen ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. De schablonbelopp som betalas ut till kommunen ska bland annat täcka kostnader för

  • undervisning
  • skolskjuts
  • personalkostnader (omsorg och pedagogiskt stöd)
  • lärverktyg
  • elevhälsa
  • måltider
  • administrationskostnader.

Möjligheten att få ersättning är därför begränsad. Endast i undantagsfall, och efter särskild prövning, kan ersättning för extra kostnader för ett barn eller en elev med behov av särskilt stöd beviljas.

Om ovanstående villkor är uppfyllda och om det bedöms vara extra kostnader, kan kommunen till exempel få ersättning för

  • kostnader för extra stöd som beviljats utifrån barnets eller elevens behov
  • skolskjuts för särskoleelever
  • barn som behöver en särskild assistent för att kunna delta i gruppundervisning på grund av koncentrationssvårigheter och andra symptom efter traumatiska upplevelser
  • personalkostnader inklusive sociala avgifter
  • anpassningar av till exempel lokaler utifrån barnets eller elevens behov.

Även om ovanstående villkor är uppfyllda kan kommunen exempelvis inte få ersättning för tolkkostnader i samband med undervisningen.

Du lämnar in en ansökan om ersättning för utbildningskostnader i efterskott.

Av ansökan ska det framgå

  • vilket barn eller vilken elev kostnaderna avser, samt barnets eller elevens dossiernummer
  • varför kommunen anser att kostnaden inte täcks av schablonersättningen, samt dokumentation som visar vad som gett upphov till de extra utbildningskostnaderna.

En ansökan om ersättning kan ske kvartalsvis och ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader efter det kvartal som ansökan avser. Om du istället ansöker för en hel termin måste du ansöka senast sex månader efter det första kvartalet i terminen.

Du ska helst göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du göra ansökan via blankett. Det gäller även kommunalförbund som ännu inte kan ansöka via e-tjänsten.

Ansökan om ersättning för extra utbildningskostnader vid behov av särskilt stöd – För asylsökande samt skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet (4519) Pdf, 781.1 kB.

För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska bifogas

Du ska skicka med ett utlåtande eller liknande underlag där det framgår vilka extra kostnader ansökan avser exempelvis

  • en kopia av beslut om särskilt stöd, till exempel skolskjuts eller behov av assistent
  • en kopia på dokument som styrker kostnaden.

Av ansökan måste det även framgå varför kommunen anser att kostnaden är extra och inte täcks av den schabloniserade ersättningen.

Särskilt om kommunal­för­bund

Det som står om kommun gäller även kommunalförbund, i de fall kommuner har lämnat över utbildningsansvaret till ett kommunalförbund. Då är det istället kommunalförbundet som är behörigt att ansöka om statlig ersättning. Med kommunalförbund avses även utbildningsförbund eller gymnasieförbund.

Om det är första gången som ett kommunalförbund söker ersättning från Migrationsverket, ska kommunalförbundet särskilt kontakta Migrationsverket för att lämna in underlag som styrker vilka kommuner som överlämnat utbildningsansvaret till kommunalförbundet. Se Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Att tänka på

Asylsökande och massflyktingar är enligt lag skyldiga att hålla Migrationsverket uppdaterat om sin vistelseadress. Migrationsverket utgår därför från att den adress som finns registrerad är vistelseadressen tills annat visas.

Om en kommun anser sig vara berättigad till ersättning på grund av att eleven vistats i kommunen är det viktigt att kommunen gör sannolikt att den är hemkommun under den aktuella perioden.

Om ett kommunalförbund anser sig vara berättigat ska förbundet på motsvarande sätt göra sannolikt att någon av de kommuner som kommunalförbundet övertagit utbildningsansvaret för, är hemkommun för berörd gymnasieelev under den aktuella perioden.

Om barnet eller eleven får uppehållstillstånd för bosättning upphör rätten till ersättning från och med den dag personen blir kommunplacerad och utskriven från Migrationsverkets mottagningssystem.

Kommunen kan inte få ersättning för utbildningskostnader för asylsökande barn som bor i en kommun, hos en vårdnadshavare med uppehållstillstånd.

En kommun kan söka statlig ersättning för frivillig undervisning under skollov och för undervisning av så kallade gömda eller papperslösa barn. Dessa ersättningar söks från Skolverket.

Läs mer på Skolverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

Om en kommun vill ändra konto för utbetalningar, referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder går det att läsa på sidan Ändra konto för utbetalning.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun kan få ersättning för extraordinära utbildningskostnader för barn eller elever i förskola eller skola, för kostnader som inte täcks av schablonbeloppet.

I vissa fall kan en kommun få ersättning utöver schablonersättningen för

  • ett barn eller en elev med behov av särskilt stöd, för information se Ersättning för extra utbildningskostnader för asylsökande barn och elever med särskilt behov och
  • andra extraordinära kostnader för sådan utbildning, exempelvis kostnader för särskilt anordnade lokaler.


Grundtanken är att alla utbildningskostnader ska rymmas inom det schablonbelopp som betalas ut per barn eller elev. Enligt 2 kap. 8 b § Skollagen ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. De schablonbelopp som betalas ut till kommunen ska bland annat täcka kostnader för

  • undervisning
  • skolskjuts
  • personalkostnader (omsorg och pedagogiskt stöd)
  • lärverktyg
  • elevhälsa
  • måltider
  • administrationskostnader.

Möjligheten att få ersättning är därför begränsad. Endast i undantagsfall, och efter särskild prövning, kan ersättning för extraordinära utbildningskostnader beviljas.

Du lämnar in en ansökan om ersättning för extraordinära utbildningskostnader i efterskott.

Av ansökan ska det framgå

  • varför kommunen anser att kostnaden inte täcks av schablonersättningen, samt dokumentation som visar vad som gett upphov till de extraordinära utbildningskostnaderna
  • vilka barn eller elever som medfört kostnaderna.

En ansökan om ersättning kan ske kvartalsvis och ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader efter det kvartal som ansökan avser. Om du istället ansöker för en hel termin måste du ansöka senast sex månader efter det första kvartalet i terminen.

Du kan ännu inte lämna in din ansökan via e-tjänsten. Gör därför ansökan via blankett.

Ansökan om ersättning för extraordinära utbildningskostnader – För asylsökande samt skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet (4528) Pdf, 1.3 MB.

För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska bifogas

Du ska skicka med underlag som beskriver och motiverar att det är extraordinära kostnader som ansökan avser exempelvis

  • varför kostnaderna är extraordinära och inte kan kompenseras genom schablonersättningen
  • hur kostnaderna är kopplade till ett ökat mottagande av barn eller elever som är asylsökande eller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet
  • hur elevantalet har ökat över tid i proportion till kommunens ordinarie elevantal
    på vilken ort som behovet har uppstått och varför
  • om och hur behovet är kopplat till boenden som är särskilt anordnade av Migrationsverket, eller av kommunen för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

Du ska även skicka med underlag i form av en elevlista eller motsvarande. Av listan ska framgå

  • individnummer (dossiernummer)
  • namn
  • födelsedatum
  • hemkommun.

För kostnaderna ska du skicka med underlag som beskriver vad kostnaderna avser samt att kostnaden uppstått under sökt period.

Särskilt om kommunal­för­bund

Det som står om kommun gäller även kommunalförbund, i de fall kommuner har lämnat över utbildningsansvaret till ett kommunalförbund. Då är det istället kommunalförbundet som är behörigt att ansöka om statlig ersättning. Med kommunalförbund avses även utbildningsförbund eller gymnasieförbund.

Om det är första gången som ett kommunalförbund söker ersättning från Migrationsverket, ska kommunalförbundet särskilt kontakta Migrationsverket för att lämna in underlag (separat från ansökan) som styrker vilka kommuner som överlämnat utbildningsansvaret till kommunalförbundet. Se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Att tänka på

Asylsökande och skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet är enligt lag skyldiga att hålla Migrationsverket uppdaterat om sin vistelseadress. Migrationsverket utgår därför från att den adress som finns registrerad är vistelseadressen tills annat visas.

Om en kommun anser sig vara berättigad till ersättning på grund av att eleven vistats i kommunen är det viktigt att kommunen gör sannolikt att den är hemkommun under den aktuella perioden.

Om ett kommunalförbund anser sig vara berättigat ska förbundet på motsvarande sätt göra sannolikt att de kommuner som kommunalförbundet övertagit utbildningsansvaret för, är hemkommuner för berörda gymnasieelever under den aktuella perioden.

Om barnet eller eleven får uppehållstillstånd för bosättning upphör rätten till ersättning från och med den dag personen blir kommunplacerad och utskriven från Migrationsverkets mottagningssystem.

Kommunen kan inte få ersättning för utbildningskostnader för asylsökande barn som bor i en kommun, hos en vårdnadshavare med uppehållstillstånd.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

Om en kommun vill ändra konto för utbetalningar, referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder går det att läsa på sidan Ändra konto för utbetalning.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen eller kommunalförbundet vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun kan få ersättning för vårdinsatser för asylsökande barn i de fall kommunen har fattat beslut om vård för barnet med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det gäller även barn som är massflyktingar.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation

Till e-tjänsten

Ersättningen gäller barn som är asylsökande samt massflyktingar som inte är folkbokförda i Sverige och som har föräldrar eller vårdnadshavare i Sverige.


Information om vad som gäller för ensamkommande asylsökande barn, hittar du under rubriken ersättning för vårdinsatser enligt LVU eller motsvarande enligt SoL för ensamkommande asylsökande barn.

En kommun kan få ersättning för kostnader för vård av ett barn i de fall kommunen har fattat beslut om vård för barnet med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Kommunen kan även få ersättning för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 21 år, under förutsättning att vården har påbörjats innan 18 års ålder.

Det är endast i de fall en kommun placerat ett barn för vård i ett annat hem än det egna som kommunen kan få ersättning. I vissa fall kan kommunen även få ersättning för kostnader för föräldrarna eller andra medplacerade anhöriga i samband med vården av barnet. Det måste framgå i barnets placeringsbeslut att det är barnets vårdbehov som lett till att en vuxen har
medplacerats.

För kostnader från den 1 juli 2017 är rätten till ersättning begränsad för unga som har fyllt 18 år. En kommun kan få ersättning för vårdinsatser enligt LVU, eller för vårdinsatser som avses i 3 § LVU, men där vården ges med stöd av SoL. Rätten till ersättning för unga gäller förutsatt att vården är påbörjad innan 18 års ålder och att vårdkedjan är obruten.

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

3 § Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.

Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Lag (2006:896).

Om ovanstående villkor är uppfyllda kan kommunen få ersättning för vissa kostnader som har ett direkt samband med barnets boende och omvårdnad. Det gäller till exempel dygnskostnad för placering i

  • i hem för vård eller boende (HVB-hem)
  • institution
  • jourhem
  • familjehem.

För familjehem är det omkostnader samt arvode (inklusive sociala avgifter) som ersätts.

Även om ovanstående villkor är uppfyllda kan kommunen till exempel inte få ersättning för

  • kommunens utredningskostnader (det gäller även eventuella kostnader för tolk och översättning i samband med utredningen)
  • kostnader för placering av familj efter det att barnets vårdbehov upphört
  • kostnader för uppsägningstid av vårdplatsen om barnet vårdas i det egna hemmet
  • kontaktperson eller kontaktfamilj
  • kostnader för utbildning (förutom vid SiS-boende)
  • momskostnader
  • kläder, mat, glasögon, sjukvård, medicin och andra kostnader som ska täckas av dagersättning eller särskilt bidrag som Migrationsverket betalar ut till den asylsökande eller massflyktingen.

Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det kvartal ansökan gäller.

Du ska helst göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du göra ansökan via blankett.

Ansökan om ersättning för vårdinsatser för asylsökande barn med vårdnadshavare i Sverige (4473) Pdf, 1.2 MB.

För information om vart du ska skicka in din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska bifogas

Tillsammans med blanketten ska du skicka med en kopia på

  • underlag som styrker vårdbehovet för barnet, exempelvis beslut om placering enligt LVU eller SoL för den aktuella perioden, eller
  • underlag som styrker att vården för den unga över 18 år men inte 21 år ges med stöd av LVU, eller att det föreligger vårdbehov motsvarande 3 § LVU men vården ges med stöd av SoL för den aktuella perioden. Underlaget ska även visa att vården påbörjades innan personen fyllde 18 år och kontinuerligt motsvarat 3 § LVU. Bifoga därför redogörelse för vilka omständigheter som legat till grund för bedömningen av vårdbehovet under den aktuella perioden

samt

  • dokument som visar att eventuella medplacerade anhörigas medverkan varit nödvändig utifrån barnets vårdbehov för den aktuella perioden
  • ekonomiskt underlag som styrker kommunens kostnader, exempelvis kopia av betald faktura eller ett utdrag från kommunens lönesystem för den aktuella perioden.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

Om en kommun vill ändra konto för utbetalningar, referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder går det att läsa på sidan Ändra konto för utbetalning.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun kan få ersättning för vårdinsatser för ensamkommande barn som är asylsökande eller massflyktingar.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation

Till e-tjänsten

Ersättningen betalas ut utöver dygnsschablonen på 1 350 kronor och ges för kostnader för vård som ges till barn under 18 år med stöd av Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Kommunen har även rätt till ersättning för vårdinsatser som avses i 2 eller 3 §§ LVU men där vården ges med stöd av Socialtjänstlagen (SoL). Med andra ord där vårdbehovet för barnet är detsamma som enligt LVU, men vården ges frivilligt.

Ersättningen betalas ut för kommunens faktiska kostnad per barn och dygn, och för den delen som överstiger schablonersättningen.

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

2 § Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:4069

3 § Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.

Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Lag (2006:896).

Kost­nader som inte ersätts

Även om ovanstående villkor är uppfyllda kan kommunen till exempel inte få ersättning för

  • kostnader för utbildning (förutom vid SiS-boende)
  • momskostnader.

Du lämnar in en ansökan där det framgår att barnet har fått vård enligt LVU eller motsvarande vårdbehov enligt socialtjänstlagen (SoL). Ansökan ska innefatta hela kostnaden som kommunen har haft, och Migrationsverket kommer sedan att dra av schablonbeloppet vid handläggningen av ansökan.

Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det första kvartalet som ansökan avser.

Du ska helst göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du göra ansökan via blankett.

Ansökan om ersättning för LVU eller motsvarande enligt SoL – För ensamkommande asylsökande barn (4516) Pdf, 1.2 MB.

För information om vart du ska skicka in din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska bifogas

Tillsammans med blanketten ska kommunen bifoga

  • ett underlag där det framgår att vården ges med stöd av LVU, eller att det föreligger ett vårdbehov motsvarande 2 eller 3 §§ LVU men vården ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), för den aktuella perioden
  • ett ekonomiskt underlag för den aktuella perioden som visar kommunens kostnad för varje barn.

Att tänka på

En kommun har även möjlighet att söka ersättning för vårdinsatser för asylsökande ensamkommande unga som fyllt 18 år men inte 21 år

Du kan läsa mer om de olika ersättningstyperna för barn med uppehållstillstånd för bosättning, på sidan Sök ersättning för personer med uppehållstillstånd

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

Om en kommun vill ändra konto för utbetalningar, referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder går det att läsa på sidan Ändra konto för utbetalning.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun kan få ersättning för vårdinsatser för asylsökande unga och unga massflyktingar som fyllt 18 år men inte 21 år, och som tidigare varit ensamkommande barn.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation

Till e-tjänsten

En kommun kan få ersättning för vårdinsatser för ensamkommande unga som fyllt 18 men inte 21 år och där det finns ett vårdbehov enligt Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), eller på grund av sådana förhållanden som avses i 3 § LVU, men att vården ges med stöd av Socialtjänstlagen (SoL). Med andra ord där vårdbehovet för barnet är detsamma som enligt LVU, men vården ges frivilligt.

Ersättningen betalas ut för kommunens faktiska kostnad per person och dygn.

Rätten till ersättning förutsätter att vården har påbörjats innan barnet har fyllt 18 år.

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

3 § Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.

Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Lag (2006:896).

Kost­nader som inte ersätts

Även om ovanstående villkor är uppfyllda kan kommunen till exempel inte få ersättning för

  • kostnader för utbildning (förutom vid SiS-boende)
  • momskostnader.

Du lämnar in en ansökan där det framgår att samtliga unga har givits vård enligt LVU eller motsvarande vårdbehov enligt socialtjänstlagen (SoL).

Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det första kvartalet som ansökan avser.

Du ska helst göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du göra ansökan via blankett.

Ansökan om ersättning för vårdinsatser enligt LVU eller motsvarande enligt SoL – För ensamkommande asylsökande unga som har fyllt 18 men inte 21 år (4512) Pdf, 1.2 MB.

För information om vart du ska skicka in din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska bifogas

Tillsammans med blanketten ska kommunen bifoga

  • ett underlag för den aktuella perioden där det framgår att vården ges till unga som har fyllt 18 år men inte 21 år enligt LVU, eller att det föreligger ett vårdbehov motsvarande 3 § LVU men vården ges med stöd av SoL. Underlaget ska även visa att vården påbörjades innan personen fyllde 18 år och kontinuerligt motsvarat 3 § LVU
  • ett ekonomiskt underlag som visar kommunens kostnader för varje ungdom för den aktuella perioden.

Att tänka på

En kommun har även möjlighet att söka ersättning för vårdinsatser för asylsökande ensamkommande barn som fått vårdinsatser via LVU eller motsvarande via SoL

Du kan läsa mer om de olika ersättningstyperna för unga med uppehållstillstånd för bosättning, på sidan Sök ersättning för personer med uppehållstillstånd

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

Om en kommun vill ändra konto för utbetalningar, referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder går det att läsa på sidan Ändra konto för utbetalning.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun kan söka ersättning för asylsökande elever i gymnasium, som efter 18 års ålder påbörjar nationellt program, under förutsättning att de påbörjade introduktionsprogrammet före 18 års ålder.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation

Till e-tjänsten

Informationen på denna sida gäller asylsökande barn som påbörjat nationellt program efter 18 års ålder.

För information om vad som gäller för asylsökande barn och elever i förskola och skola, se sidan för asylsökande barn och elever i förskola och skola.

Förtyd­li­gande om fyra­vec­kors­pe­riod

Migrationsverkets föreskrift (MIGRFS 2023:13, tidigare 2020:13) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. anger vad som gäller om fyraveckorsperioder vid ansökan om ersättning för utbildningskostnader. Det finns ett informationsblad för dig som arbetar inom kommunen med att ansöka om ersättning för barn eller elever i förskola eller skola.

Förtydligande om fyraveckorsperiod Pdf, 309.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Kommuner kan få ersättning för elever som utöver skollagen erbjuds nationellt program efter 18 års ålder, under förutsättning att eleven omfattas av 1 § första stycket 1 LMA, det vill säga är asylsökande och

  • har rätt till bistånd enligt LMA, det vill säga rätten till bistånd ska inte ha upphört, och
  • har påbörjat ett introduktionsprogram innan 18 års ålder, och har därefter
  • påbörjat ett nationellt program efter 18 års ålder, dock senast under det första halvåret det år eleven fyller 20 år.

Rätten till ersättning gäller för kostnader från och med januari 2018 och kan beviljas i mån av tillgång på medel.

Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp för utbildningsformen och kalenderår.

Ersättningen kan ges för max tio perioder om fyra veckor under ett kalenderår. Det innebär att kommunen för varje sådan påbörjad period kan få 10 procent av nedan angivet årsbelopp. Endast skolgång under höst- och vårtermin ersätts.

Scha­blon­be­lopp för 2025

  • 160 000 kronor per år för en elev i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola.

Scha­blon­be­lopp för 2024

  • 119 100 kronor per år för en elev i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola.

Ersättningen ska täcka de kostnader som kommunen har för utbildningen. Det vill säga

  • undervisning
  • skolskjuts
  • personalkostnader (omsorg och pedagogiskt stöd)
  • elevhälsa
  • måltider
  • administrationskostnader.

Du lämnar in en ansökan om ersättning för skolundervisning i efterskott. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket senast inom sex månader efter det kvartal som eleven har genomgått utbildning. Eftersom Migrationsverket har begränsad tillgång på medel, bör du ansöka kvartalsvis och inte en gång per termin.

Du ska göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du ansöka genom att fylla i blanketten:

Ansökan om ersättning för utbildningskostnader – Asylsökande elever som påbörjat nationellt program efter 18 års ålder (4520) Pdf, 1.3 MB.

För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Att tänka på

Det finns ingen skyldighet för kommunen att erbjuda asylsökande vuxna att påbörja gymnasiestudier efter 18 års ålder, se 29 kap. 3 § skollagen. Ersättningen gäller utbildning som frivilligt bedrivits av kommunen och som därmed går utöver skollagens bestämmelser.

Ersättningen betalas ut i mån av tillgång på medel och kommunen kan nekas ersättning om medel saknas.

Asylsökande är enligt lag skyldiga att hålla Migrationsverket uppdaterat om sin vistelseadress. Migrationsverket utgår därför från att den adress som finns registrerad är vistelseadressen tills annat visas. Om en kommun anser sig vara berättigad till ersättning på grund av att eleven vistats i kommunen är det viktigt att kommunen gör sannolikt att den är hemkommun under den aktuella perioden.

Om eleven får uppehållstillstånd upphör rätten till ersättning från och med den dag personen blir kommunplacerad och utskriven från Migrationsverkets mottagningssystem.

Kommunen kan inte få ersättning för en person som påbörjar nationellt program efter att ha avslutat grundskolan. Personen måste först ha påbörjat introduktionsprogram innan 18 års ålder.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

Om en kommun vill ändra konto för utbetalningar, referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder går det att läsa på sidan Ändra konto för utbetalning.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

Nyheter

2025-03-05

Nu är Migrationsverkets nya webbplats lanserad

Den 5 mars lanserade Migrationsverket en helt ny version av migrationsverket.se, en webbplats med tydligare struktur och mer guidande navigering. Syftet med den nya webben är framförallt att besökarna lättare ska hitta den information de behöver.

2025-02-28

Ändrade regler för asyl­sö­kandes boende

Den 1 mars ändras reglerna för asylsökandes boende. Ändringen innebär att alla som söker asyl från och med 1 mars 2025 kommer att tilldelas en plats i något av Migrationsverkets asylboenden.