Bosättning i en kommun

Om en person som ansökt om asyl får uppehållstillstånd har han eller hon rätt att bosätta sig i Sverige. Det gäller även kvotflyktingar som får uppehållstillstånd innan de kommer till Sverige.

Många asylsökande som har fått uppehållstillstånd ordnar själva sin bostad. Det gäller framförallt de personer som bott i så kallat eget boende (EBO) hos släktingar eller vänner i väntan på sina beslut, men också de som bott i Migrationsverkets tillfälliga bostäder. Den som inte själv kan ordna sin bostad kan få hjälp och stöd med att bosätta sig i en kommun i vissa fall.

Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som vistas i kommunen.

Vilka personer kan få hjälp med bosätt­ning i en kommun?

De personer som enligt bosättningslagen kan erbjudas hjälp att ordna en bostad är nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller som annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen (2005:716). Det gäller också anhöriga till dessa personer om de har ett beviljat uppehållstillstånd och ingår i samma hushåll. Av bosättningsförordningen framgår att anvisningar till kommunerna endast omfattar nyanlända som vistas i Migrationsverkets tillfälliga bostäder och kvotflyktingar. Även kvotflyktingar som samtidigt är ensamkommande barn (med uppehållstillstånd) omfattas av bosättningslagen.

Migrationsverket har även anvisningsansvar för asylsökande ensamkommande barn, vilket regleras av en annan lagstiftning.

Läs mer om anvisning och mottagande av ensamkommande barn

Famil­je­med­lemmar till redan bosatta nyan­lända

Familjemedlemmar som kommer som anhöriginvandrare till kvotflyktingar eller tidigare asylsökande som redan är bosatta flyttar direkt till sin familj.

Så går det till

När en asylsökande som vistas i Migrationsverkets tillfälliga bostäder beviljas uppehållstillstånd och vill ha hjälp med att hitta en bostad anvisar Migrationsverket personen till en kommun som ansvarar för mottagandet. Hur många som ska anvisas för bosättning och mottagande under året styrs av länstalen som tas fram utifrån Migrationsverkets prognoser och som sedan beslutas av regeringen. Länsstyrelserna beslutar därefter om kommuntalen, som är länstalen fördelade på kommunnivå.

Även kvotflyktingar anvisas enligt bosättningslagen och de ingår i kommun- och länstalen.

Läs mer om den svenska flyktingkvoten

Rutiner för anvis­ning och motta­gande i kommun

• Migrationsverket håller ett bosättningssamtal med den eller de nyanlända. Därefter anvisar Migrationsverkets bosättningsenhet en kommun utifrån dennes/deras behov och utifrån årsplaneringen (se matchningskriterier nedan). Anvisningsbeslutet skickas per post eller krypterad e-post till kommunen tillsammans med övergripande information om den eller de personer som ska tas emot, ett så kallat bosättningsunderlag.
• Efter anvisningen sker en dialog mellan kommunen och Migrationsverket. För nyanlända från Migrationsverkets tillfälliga bostäder sker dialogen med Migrationsverkets mottagningsenheter och när det gäller kvotflyktingar sker dialogen med Migrationsverkets enhet för samordning av vidarebosättning. Dialogen handlar främst om datum för mottagande och andra praktiska detaljer kring mottagandet. Det är mottagningsenheterna eller enheten för samordning av vidarebosättning som tar kontakt med kommunen efter att bosättningsenheten fattat beslut om anvisning.
  
  Kommunen har som längst två månader på sig från datumet då anvisningsbeslutet fattades att ta emot de nyanlända som anvisats från Migrationsverkets tillfälliga bostäder. När tidsfristen på två månader har löpt ut ska den nyanlända ha flyttat ut från Migrationsverkets tillfälliga bostäder och tagits emot för bosättning av den anvisade kommunen. Den anvisade kommunens ansvar för att ta emot kvotflyktingar inträder först när kvotflyktingen överförts till Sverige.
• När en kommun har anvisats informeras personen om vilken kommun denne ska flytta till. En person får bara ett erbjudande om bosättning. Om personen tackar nej till erbjudandet upphör rätten till bistånd och logi från Migrationsverket, och han eller hon måste omedelbart hitta en bostad på egen hand. Även för kvotflyktingar ges endast ett erbjudande om bosättning. Om personen tackar nej till erbjudandet avbryts anvisningen och kvotflyktingen kommer inte att överföras till Sverige.
• Kommunen genomför mottagandet.

Ersätt­nings­an­vis­ningar

Ersättningsanvisningar innebär att Migrationsverket har möjlighet att anvisa på nytt till en kommun när en tidigare anvisning av något skäl har avbrutits. Det gäller även om anvisningen avbryts året efter att den ursprungliga anvisningen gjordes. En ersättningsanvisning kan göras senast under det närmast följande kalenderåret efter att den ursprungliga anvisningen skedde.

Ersättningsanvisningarna infördes utifrån att det varje år sker en viss andel avbrott och är således till för att möjliggöra för kommunerna att nå upp till sitt årliga kommuntal och det länstal som regeringen beslutat.

Läs mer om ersättningsanvisningar i 10 a § bosättningsförordningen (2016:39) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Match­ning mellan nyan­lända och kommun

De nyanlända matchas i första hand till en kommun utifrån kommunens uppfyllnadsgrad av mottagande (årsplanering och kommuntal). Det finns även ett antal sekundära matchningskriterier som Migrationsverkets bosättningsenhet, i den mån det är möjligt, ska ta hänsyn till vid anvisning. Vid varje enskilt bosättningsärende kommer bosättningsenheten att göra en viktning av vilka kriterier som anses vara prioriterade utifrån rådande förutsättningar i det aktuella bosättningsärendet.

Exempel på faktorer som kan påverka matchningen är bland annat dessa:

• Anknytning till ensamkommande barn som redan har anvisats till en kommun
• Närhet till specialistsjukvård
• Särskilda skolresurser
• Arbete/arbetserbjudande
• Påbörjade studier (ej sfi)
• Delad vårdnad om minderåriga barn
• Skyddad identitet
• Närhet till släkt som redan är bosatt
• Önskemål
• Tillgängliga bostäder i mottagande kommun.

Lagar och förord­ningar

Bosättningslagen (2016:38) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bosättningsförordningen (2016:39) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Förordning (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.