Till dig som söker asyl i Sverige

Det är Migrationsverket som prövar din ansökan om asyl. Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention, EU:s gemensamma regler och i svensk lag.

I det här informationsbladet får du kortfattad information om hur det går till när din asylansökan behandlas av Migrationsverket och om rättigheter och skyldigheter du som asylsökande har i Sverige. Du kommer att få mer information längre fram, och du kommer också få möjlighet att ställa frågor.

Asyl­regler

I Sverige prövas alla ansökningar om asyl individuellt av Migrationsverket. Sverige ska ge uppehålls­tillstånd till dig som är flykting eller i behov av skydd av andra skäl. 

Flyk­ting

Enligt FN:s flyktingkonvention och svensk lag är du flykting om du känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av

• ras
• nationalitet
• religiös eller politisk uppfattning
• kön
• sexuell läggning
• att du tillhör en viss samhällsgrupp.

Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper.

Den som får status som flykting får normalt uppehållstillstånd i tre år.

Alter­na­tivt skydds­be­hö­vande

Du är enligt svensk lag alternativt skyddsbehövande om du

• riskerar att straffas med döden
• riskerar att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
• som civilperson allvarligt riskerar att skadas på grund av väpnad konflikt.

Den som har fått status som alternativt skyddsbehövande får normalt uppehållstillstånd i 13 månader.

Att ansöka om asyl

För att ansöka om asyl i Sverige måste du komma till Migrationsverket personligen. Ansökningsenheten tar emot och registrerar din ansökan om asyl.

Du kommer att fotograferas och få lämna dina fingeravtryck. Fingeravtrycken används bland annat för att se om du har sökt asyl i något annat land i Europa.

Du kommer att få träffa en handläggare som med hjälp av tolk ställer frågor till dig om vem du är, varför du har lämnat ditt hemland och hur du har rest till Sverige. Du kommer också att få frågor om din familjesituation och din hälsa. Detta gör vi för att förbereda din ansökan för utredning. Du kommer att få svara på mer frågor om dina asylskäl vid asylutredningen.

Om du har särskilda behov, till exempel en funktionsnedsättning, det vill säga om du har en nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt, ska du berätta det för Migrationsverket. Om din funktionsnedsättning gör att du har svårt att kommunicera med Migrationsverket när du ansöker om asyl har du rätt till hjälp.

På ansökningsenheten kommer du även att få information om hur asylprocessen fungerar och du ska få möjlighet att ställa frågor. När din ansökan om asyl är registrerad kommer du att få ett tillfälligt kvitto på din asylansökan. Behåll detta kvitto tills du får ett LMA-kort som visar att du är asylsökande. 

Berätta vem du är

För att Migrationsverket ska kunna bedöma om du har rätt till asyl behöver du visa vem du är och var du kommer ifrån. Det bästa sättet att visa det är att lämna in pass eller identitetskort när du ansöker om asyl. En identitetshandling ska vara utfärdad av myndigheter i ditt hemland och innehålla foto på dig. Den ska visa ditt namn, ditt medborgarskap och när du är född.

Det är ditt ansvar att skaffa handlingar som visar din identitet. Om du inte har med dig några identitetshandlingar när du kommer till Migrationsverket för att söka asyl kommer handläggaren att be dig komplettera din ansökan genom att lämna in identitetshandlingar så snart som möjligt.

Om du har svårt att få fram identitetshandlingar måste du visa för Migrationsverket att du försöker. Om du har andra handlingar där din identitet framgår, till exempel körkort, födelsebevis, medborgarskapsbevis eller militärbok, ska du lämna in dem. Sådana handlingar kan inte var för sig bevisa vem du är, men flera handlingar kan, tillsammans med din berättelse om din bakgrund och ditt hemland, hjälpa till att göra din identitet sannolik.

Om du medverkar till att visa vem du är har du ofta rätt att arbeta medan du väntar på ett beslut.

Du kan inte välja vilket land som ska pröva din asylansökan (Dublinförordningen)

När du har lämnat in din ansökan om asyl börjar Migrationsverket med att undersöka om din asylansökan ska prövas i Sverige eller i något annat EU-land. Om du har fått visum till, har haft vissa typer av uppehållstillstånd i, eller har ansökt om asyl i ett annat EU-land på vägen till Sverige, kanske du måste åka tillbaka dit. Dessa regler finns i Dublinförordningen. Du kan läsa mer om det i informationsbladet "Jag har sökt asyl inom EU – vilket land kommer att hantera min ansökan?". (Broschyren finns inte på alla språk.)

Medan du väntar

Om din ansökan om asyl ska avgöras i Sverige får du stanna här medan du väntar på ett beslut. Under tiden kommer du att ha kontakt med en av Migrationsverkets mottagningsenheter. Personalen på mottagningsenheten bestämmer inte om du ska få asyl eller inte. Mottagningsenheten hjälper dig med praktiska frågor som ekonomi och boende. Det är också mottagningsenheten som kommer att kontakta dig när du har fått ett beslut, så att du kan få information om vad beslutet innebär för dig och vad du måste göra.

Viktig infor­ma­tion

Mottagningsenheten kommer att kalla dig till ett informationsmöte i grupp. På mötet får du information om sådant som är bra att veta när man är asylsökande. Det kan till exempel handla om boende, ekonomi och hälso- och sjukvård. Du får information om lagar, andra myndigheter och om organisationer som arbetar för att hjälpa till exempel asylsökande. Det är väldigt viktig information som du har nytta av under tiden du väntar på beslut.

Du kommer att få mycket information, både på ansökningsenheten och på mottagningsenheten. Det kan ibland kännas som att du får för mycket information på en gång. Spara de papper som du får, så att du kan läsa informationen igen när du behöver och ställa frågor nästa gång du träffar en handläggare.

Om du bor på ett av Migrationsverkets boenden kommer du ibland att träffa personal från Migrationsverket som jobbar på eller besöker boendet. Den personalen kan inte svara på frågor om just din asylansökan, men de kan hjälpa dig att hitta den information som du letar efter.

Väntan på asylut­red­ning

Det kan ta lång tid innan du får komma till en asylutredning. Väntetiderna kan också variera från person till person.

På asylutredningen får du berätta mer om varför du ansöker om asyl i Sverige, vad som har hänt dig och vad du tror kan hända om du måste återvända till ditt hemland.

Du kan kallas till flera möten innan du får beslut. Kom på de tider som Migrationsverket har bokat för dig. Det är ont om nya tider och du kan därför få vänta längre på ditt beslut om vi måste boka om din tid.

Meddela din adress

Om du flyttar under tiden du väntar på beslut måste du meddela Migrationsverket din nya adress så att vi kan nå dig när det är dags för din utredning eller andra möten. Läs din post regelbundet så att du inte missar information från Migrationsverket.

LMA-kort

När du ansöker om asyl i Sverige får du ett kvitto på din ansökan. På kvittot finns ett nummer som du kan uppge när du kontaktar Migrationsverket. Då blir det lättare för handläggaren att hitta dina uppgifter. Ungefär en vecka efter din ansökan får du hämta ut ett kort på din mottagningsenhet. Kortet kallas LMA-kort och ersätter kvittot.

Du ska alltid ha med dig ditt LMA-kort för att visa att du är asylsökande och har rätt att vara i Sverige under tiden som du väntar på ett beslut. Du behöver alltid ha med dig kortet när du besöker sjukvården så att du får tillgång till den vård som du har rätt till, till en lägre avgift.

Boende

Du kan antingen ordna ditt boende själv eller bo i en bostad som Migrationsverket ordnar åt dig. Om du har egna pengar ska du betala för boendet som du får av Migrationsverket. Om du har ordnat din bostad på egen hand får du betala hyran själv.

Om du bor i Migrationsverkets boende får du inte välja ort och det kan hända att du måste flytta under väntetiden. Kom ihåg att meddela Migrationsverket din adress om du ordnar ditt boende på egen hand. Observera att Migrationsverket har en lista över bostadsområden med sociala och ekonomiska utmaningar. Den som väljer att bo i ett sådant område kan förlora rätten till ekonomiskt stöd från Migrationsverket. På migrationsverket.se/asyl kan du se om din adress påverkas.

Du har rätt till ett särskilt anpassat boende om du har särskilda behov. Det kan till exempel gälla dig som har en funktionsnedsättning, lider av fysisk eller psykisk ohälsa, är HBTQ-person, gravid eller äldre. Prata med Migrationsverket om dina behov så snart som möjligt, så ska vi göra vårt bästa för att hitta en boendelösning som känns trygg för dig.

Det är viktigt att alla i boendet respekterar varandra och visar varandra hänsyn, oavsett till exempel religion, kultur eller sexuell läggning. Om du upplever att du är otrygg i boendet ska du vända dig till Migrationsverket.

Hälso- och sjuk­vård

Du som är asylsökande har rätt till akut sjukvård, akut tandvård och vård som inte kan vänta. Det är sjukvården som bestämmer vilken vård du kan få. Om du visar upp ditt LMA-kort betalar du en lägre avgift när du besöker sjukvården eller hämtar ut vissa mediciner. Asylsökande barn och ungdomar under 18 år har rätt till samma kostnadsfria vård som barn och ungdomar bosatta i Sverige.

Alla asylsökande blir kallade till en kostnadsfri hälsoundersökning på en vård­central. Hälsoundersökningen påverkar inte din ansökan om asyl. Den är till för dig och för att du ska kunna få tidig hjälp om du har behov av vård. Vid hälsoundersökningen får du råd om hälsofrågor, erbjudande om provtagningar och information om hälso- och sjukvården i Sverige. Berätta för vårdpersonalen om du har någon funktionsnedsättning, sjukdom eller annat besvär som gör att du behöver särskild vård.

Vårdpersonalen arbetar inte för Migrationsverket och har tystnadsplikt.

Arbete

Som asylsökande kan du få arbeta i Sverige utan arbetstillstånd om

• din ansökan ska prövas i Sverige
• du medverkar till att klargöra din identitet
• din ansökan inte bedöms vara uppenbart ogrundad. 

Om du uppfyller dessa krav har du rätt att arbeta.

Om du har arbetat och fått avslag på din ansökan om asyl får du fortsätta arbeta tills du lämnar landet eller så länge du medverkar till att lämna landet. Om du får uppehållstillstånd betyder det att du kan fortsätta att arbeta.

Du kan vända dig till Arbetsförmedlingen (www.arbetsformedlingen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) för att hitta lediga arbeten.

Ekono­miskt stöd

Om du inte har möjlighet att arbeta eller inte har några egna pengar kan du ansöka om dagersättning. Pengarna du får från Migrationsverket ska räcka till mat, kläder och personliga utgifter. Om du får ersättning från Migrationsverket är det viktigt att du berättar för Migrationsverket om din ekonomi förändras, till exempel om du får ett arbete, eller om du byter boende. Du kan förlora rätten till dagersättning om du flyttar till ett bostadsområde med sociala och ekonomiska utmaningar. På migrationsverket.se/asyl kan du se vilka adresser som påverkas.

Du kan också förlora rätten till dagersättning och särskilt bidrag om du uppger en annan adress än den där du faktiskt bor, till exempel en postboxadress. Att lämna felaktiga uppgifter eller utelämna uppgifter kan vara ett brott och det kan leda till att Migrationsverket gör en polisanmälan.

Skola

Alla asylsökande barn och ungdomar har rätt att gå i förskola och skola. Kommunen där du bor ansvarar för att asylsökande barn och ungdomar får tillgång till förskola och skola på samma villkor som alla andra som bor i kommunen. För att underlätta för kommunen att kunna erbjuda ditt barn en plats i skolan måste du godkänna att Migrationsverket lämnar uppgifter om ditt barns namn, födelsedatum, språk, hemland och ärendenummer till kommunen. Du kan också själv kontakta kommunen och berätta att du vill att dina barn ska gå i skolan eller förskolan.

Du som är vuxen får börja läsa svenska för invandrare (sfi) när du har fått uppehållstillstånd i Sverige. Men om du vill lära dig svenska medan du väntar på beslut finns det många frivilligorganisationer och studieförbund som erbjuder studiecirklar i svenska. Fråga din mottagningsenhet vilka möjligheter det finns att läsa svenska på orten där du bor.

Frivil­lig­or­ga­ni­sa­tioner

På många orter ordnar till exempel frivilligorganisationer, studieförbund och kyrkor aktiviteter för asylsökande. Migrationsverkets personal kan ge dig information om vilka organisationer som finns där du bor. Alla organisationer finns inte på små orter. Fråga din mottagningsenhet om du vill få kontakt med en organisation med särskild inriktning.

Asylutredning

På asyl­utredningen får du, med hjälp av en tolk, berätta mer om dina skäl för asyl, det vill säga varför du söker skydd i Sverige. Det är du som bäst vet varför du har lämnat ditt hemland. Det är därför viktigt att du berättar om allt som har hänt dig i ditt land och vad du tror kan hända om du blir tvungen att återvända. Du måste berätta vad som har hänt just dig, inte bara om situationen i ditt hemland.

Migrationsverket kan bara göra en riktig bedömning av dina skäl om du berättar allt som är viktigt för ditt beslut att lämna ditt hemland. Handläggaren kommer att hjälpa dig genom att ställa frågor för att få veta det som är viktigt för din ansökan.

Om du har några dokument eller annat som stödjer din berättelse ska du ta med dem till asylutredningen. Om det behövs kommer Migrationsverket att översätta materialet.

Saker som är svåra att prata om

Vissa saker är svåra att prata om, men då kan de vara extra viktiga att berätta. Handläggaren har tystnadsplikt och får bara berätta vad du har sagt för andra som också jobbar med din ansökan. Tolken har samma tystnadsplikt som handläggaren. Om du behöver kan du be om en paus i utredningen.

Om du helst vill ha en kvinnlig eller en manlig handläggare ska du berätta det i god tid före utredningen.

Juridisk hjälp

De flesta som söker asyl har rätt till ett offentligt biträde. Om du har rätt till ett offentligt biträde kommer Migrationsverket att utse en utbildad jurist som ska ta tillvara dina intressen och ge dig juridisk hjälp under tiden som Migrationsverket prövar din ansökan.

Det är Migrationsverket som utser och betalar biträdet, men biträdet arbetar oberoende i förhållande till Migrationsverket och andra myndigheter. Du kan föreslå en person, eller önska att få ett manligt eller kvinnligt biträde. Berätta det i god tid före utredningen. Även om du inte har rätt till ett biträde som Migrationsverket betalar, kan du välja att anlita ett biträde som du själv betalar.

Tolkens arbete och roll

I många möten med Migrationsverket deltar en tolk som tolkar det som sägs. Ibland sitter tolken i rummet och ibland deltar tolken via telefon eller bildskärm. Tänk på att göra pauser medan du talar så att tolken hinner berätta vad du sagt. Vänta medan han eller hon tolkar innan du börjar prata igen.

Tolkar ska följa vissa regler. Före tolkningen ska tolken informera båda parter om sin roll, om tystnadsplikt och skyldigheten att tolka allt som sägs i rummet. Tolken tolkar allt som sägs, utan att lägga till eller dra ifrån. Tolken ska vara neutral, det vill säga inte uttrycka åsikter om politik, religion eller om något annat. Tolken ska vara opartisk. Det betyder att tolken inte ska lägga sig i, försöka hjälpa någon eller visa att han eller hon håller med någon av er under samtalet.

Om du inte förstår tolken eller av andra skäl inte känner dig bekväm med honom eller henne, är det mycket viktigt att du säger till. Du kan avbryta mötet och be att få en annan tolk. Tänk också på att säga till i god tid i förväg om du har önskemål om att få en manlig eller kvinnlig tolk.

Beslut

Om du får uppe­hålls­till­stånd

Om du får ett uppehållstillstånd får du bo och arbeta i Sverige. När du har fått uppehållstillstånd ska du gå till Skatteverket för att folkbokföra dig och få ett personnummer. Som bevis på ditt uppehållstillstånd får du ett uppehålls­tillståndskort från Migrationsverket. Kortet skickas till din mottagningsenhet.

Det vanligaste uppehållstillståndet för den som har sökt asyl i Sverige är tidsbegränsat, och gäller i ett eller tre år.

Förlänga till­stånd

När ditt tidsbegränsade uppehållstillstånd tar slut kan du ansöka om förlängning. Det är viktigt att du ansöker om förlängning innan ditt tidsbegränsade uppehållstillstånd går ut, men inte tidigare än tre månader innan.

Du kan få förlängt tillstånd om du fortfarande behöver skydd.

Om du får avslag

Ett avslag på din ansökan betyder att Migrationsverket bedömer att du inte har tillräckliga skäl för att få stanna i Sverige. Om du får avslag har du två val: du kan antingen acceptera beslutet och återvända, eller överklaga.

Om du får avslag på din ansökan om asyl får du ett beslut om avvisning eller utvisning. Det gäller normalt i fyra år, från den dag som beslutet börjar gälla. Om du kommer tillbaka till Sverige inom den tiden kan du avvisas eller utvisas på nytt. Då har du inte rätt till en ny prövning eller stöd från Migrationsverket.

Rätten till boende och ekono­miskt stöd upphör

Du som får avslag på din ansökan om asyl har inte längre rätt till ekonomiskt bistånd. Det gäller dig som är vuxen och inte bor tillsammans med barn under 18 år som du är vårdnadshavare för. Med ekonomiskt bistånd menas till exempel dagersättning och plats på ett av Migrationsverkets boende. Rätten upphör när ditt beslut om avvisning eller utvisning har börjat gälla och inte längre går att överklaga, eller när din tidsfrist för frivillig avresa har tagit slut. Du ska då lämna Sverige.

Barnfamiljer får bo kvar i Migrationsverkets tillfälliga bostäder och behåller rätten till ekonomiskt stöd till dess att de lämnar Sverige eller av någon annan anledning skrivs ut från mottagningsenheten.

Om du vill över­klaga

Om du väljer att överklaga betyder det att du ber en domstol pröva beslutet. Du skickar ditt överklagande till Migrationsverket. Det måste ha kommit till verket innan beslutet börjar gälla, vilket är tre veckor från den dagen som du fick veta beslutet. Om du har ett biträde kan han eller hon hjälpa dig.

Först går Migrationsverket igenom ditt överklagande för att se om beslutet ska ändras. Om Migrationsverket inte anser att beslutet behöver ändras skickar Migrationsverket ditt överklagande vidare till en migrationsdomstol som prövar ditt ärende. Om du inte håller med om migrationsdomstolens dom kan du be Migrationsöverdomstolen att pröva ditt ärende.

Migrationsöverdomstolen prövar bara vissa principiellt viktiga fall som kan bli vägledande för framtida beslut. Om du får besked om att Migrationsöverdomstolen inte kommer att pröva ditt överklagande börjar beslutet gälla direkt.

Om du ändrar dig och vill ta tillbaka ditt överklagande kan du meddela Migrationsverket att du accepterar avslagsbeslutet. Då avskriver domstolen ditt överklagande och prövar det inte.

Åter­vända

Från den dagen som ditt beslut om avslag börjar gälla kan du få en viss tid på dig att lämna landet självmant. Det står i ditt beslut hur lång tid du har på dig att lämna landet och du ansvarar själv för att lämna landet i tid. Du kan få stöd av Migrationsverket att återvända till ditt hemland eller till ett annat land där du har rätt att bo. Migrationsverket kan till exempel hjälpa dig med kontakter i ditt hemland eller med att boka resan.

Vissa personer kan även få ett ekonomiskt stöd för att underlätta uppstarten i hemlandet och en del kan få hjälp med återintegreringsstöd som juridisk hjälp eller hjälp att komma in på arbetsmarknaden i hemlandet. Fråga handläggaren om det så kallade återetableringsstödet om du vill veta mer.

Åter­re­se­förbud

Om du inte lämnar landet inom den tid som står i ditt beslut kan du få ett återreseförbud. Då får du inte resa tillbaka in i Schengen­området, Bulgarien eller Rumänien under en period på ett år. Det är viktigt att du själv håller reda på när du måste lämna landet.

Du kan också få återreseförbud om Migrationsverket tror att du inte kommer att återvända frivilligt.

Om du får ett beslut om avvisning som ska genomföras omedelbart får du alltid ett återreseförbud.

Om du inte samar­betar

Om Migrationsverket bedömer att du inte samarbetar för att återvända kan du förlora din dagersättning. Migrationsverket kan också hålla dig under uppsikt eller ta dig i förvar. Uppsikt betyder att du måste anmäla dig regelbundet på vissa tider och platser. Du kan också bli tvungen att lämna ifrån dig ditt pass eller annan identitetshandling. Att bli tagen i förvar betyder att du får bo på en låst anläggning som du inte får lämna.

Om Migrationsverket bedömer att det inte går att genomföra avvisningen eller utvisningen på grund av att du inte samarbetar kan polisen ta över ansvaret för att du ska lämna landet. Polisen har rätt att efterlysa och eftersöka dig, och får använda tvång för att du ska lämna landet.

Ny infor­ma­tion

Om det kommer fram ny information efter att du har fått ett slutligt avslag, kan Migrationsverket pröva om den nya informationen gör att du inte kan utvisas. Det kan till exempel vara att situationen i ditt hemland har förvärrats eller att du har blivit svårt sjuk. Migrationsverket kan pröva på eget initiativ eller efter att du har bett Migrationsverket att göra det.

Om du vill veta mer

Du kommer att kallas till flera möten där du får information om sådant som är viktigt att veta under väntetiden.

Handläggaren på ansökningsenheten kommer att berätta om vilket stöd du kan få när det gäller till exempel boende, ekonomi, sjukvård och skola för barn.

Efter att ansökningsenheten har registrerat din ansökan om asyl kommer du att skrivas in på en mottagningsenhet. Mottagningsenheten kommer att kalla dig till gruppinformation och du kommer att få lokal information som gäller där du bor.

Mottagningsenheten kommer också att kalla dig till möten när det finns något nytt att berätta om ditt ärende. När du får ett beslut kommer en handläggare att förklara vad beslutet betyder för dig och vad du måste göra.

Om du har frågor kan du vända dig till din mottagningsenhet eller ringa till kundtjänsten på telefon 0771-235 235. Kundtjänsten har telefontid måndag–fredag klockan 08.00–16.00.

Du kan också läsa mer på www.migrationsverket.se/asyl.

På www.informationsverige.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du läsa mer om hur det svenska samhället fungerar.

Om du akut behöver nå polis, ambulans eller brandkår ska du ringa 112.

Om du vill prata med polisen i ett ärende som inte är akut ska du ringa 114 14.

Om du har frågor om hälsa eller sjukvård kan du ringa 1177.