Samhällsintroduktion för dig som är vuxen och har ansökt om skydd enligt massflyktsdirektivet i Sverige.
Du som har haft tillfälligt skydd i ett år kan bli folkbokförd i Sverige och har då rätt till mer stöd från samhället, till exempel att ditt nyfödda barn som inte har haft uppehållstillstånd i längre tid än ett år kan bli folkbokförd tillsammans med dig.
Läs mer om nya regler för folkbokföring för dig som kommer från Ukraina
Länk till annan webbplats.
Du har rätt att bo var du vill i Sverige om du ordnar din bostad själv, men ditt val av bostadsområde kan påverka din möjlighet att få ekonomiskt bistånd från Migrationsverket.
Läs mer om hur din adress kan påverka din rätt till ekonomiskt bistånd
Om du väljer att själv ordna en bostad får du själv stå för dina kostnader för bostaden. Migrationsverket betalar inte din hyra.
Du måste meddela Migrationsverket hur vi kan nå dig. Det betyder att du behöver se till att din adress och telefonnummer är aktuella.
Använd blanketten Adressanmälan/Adressändring, Mot93
Pdf, 692.6 kB. om du vill göra en adressanmälan eller en adressändring.
Om du inte kan bo kvar i egen bostad (EBO) utan behöver hjälp från Migrationsverket för att få någonstans att bo, kan du inte själv välja var du ska bo.
När du har berättat för Migrationsverkets personal att du behöver hjälp med bostad letar vi efter en kommun som kan erbjuda dig en bostad. Om du redan har bott i Sverige ett tag och du har börjat jobba eller dina barn har börjat i skolan kommer vi att försöka ordna så att du kan bo kvar i den kommun som du redan bor i, men vi kan inte garantera att det blir så. Du kan behöva flytta till en annan kommun. Observera att du endast kommer att få ett erbjudande om bostad i en kommun. Om du tackar nej till den bostad du får så kan du inte få ett nytt erbjudande vid ett senare tillfälle.
Både Migrationsverkets boenden och den bostad som du erbjuds av kommunen kan se ut på olika sätt. Det kan vara en lägenhet där du får laga din egen mat, ett rum där du delar kök med flera andra, eller ett större boende där maten serveras i en gemensam matsal.
Den som behöver hjälp med bostad får räkna med att dela rum med andra personer. En familj får i de flesta fall bo tillsammans. Ensamstående får dela rum med andra av samma kön, men personer med särskilda behov kan få bo för sig själva. I en bostad som delas med andra är det ofta förbjudet att ha husdjur.
Har du egna pengar eller en inkomst kommer du att få betala för den bostad Migrationsverket eller kommunen ordnar åt dig.
För att alla ska trivas och komma överens finns det regler för hur du ska använda de gemensamma utrymmena.
I alla boenden gäller att du
Du som har ansökt om skydd enligt massflyktsdirektivet tillåts ha med husdjur i Migrationsverket boenden på vissa ställen, men du måste följa Jordbruksverkets direktiv när det gäller införsel av hundar, katter och andra sällskapsdjur från Ukraina.
Migrationsverket värnar om att alla som bor i våra tillfälliga bostäder ska känna sig trygga i sin boendemiljö. Det är därför viktigt att alla respekterar varandra och visar varandra hänsyn, oavsett religion, kön, kultur eller sexuell läggning. På alla Migrationsverkets boenden finns det väktare.
Om du utsätts för hot, våld eller annan kränkande behandling ska du kontakta polismyndigheten på orten där du bor eller i nödfall ringa 112.
Alla som beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet erbjuds en hälsoundersökning som inte kostar något. Du får en kallelse från vårdcentralen.
Du som vuxen har endast rätt till akut vård och vård som inte kan vänta. Det är sjukvården som avgör vilken vård du kan få, inte Migrationsverket. Barn (under 18 år) har rätt till all sjukvård.
Vänd dig alltid i första hand till din närmaste vårdcentral om du blir sjuk. Sjukhus vänder du dig till om du blir akut sjuk eller råkar ut för en olycka.
Se filmen Hälso- och sjukvården Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Som vuxen har du rätt till akut tandvård och tandvård som inte kan vänta. Du ska alltid vända dig till Folktandvården för tandvård. När Folktandvården är stängd kontaktar du i första hand en akuttandläkare som är ansluten till Folktandvården och i andra hand en annan akuttandvårdsklinik.
På barnmorskemottagningen arbetar barnmorskor med hälsoundersökningar för den som är gravid. De här besöken kostar inget. Som kvinna har du tillgång till gratis rådgivning om preventivmedel samt gratis förlossningsvård. Du har även rätt till vård vid abort men betalar då samma avgift som de som bor permanent i Sverige, vilket är lika mycket som ett sjukhusbesök.
För att få billigare sjukvård, tandvård och medicin på recept måste du visa ditt uppehållstillståndskort (UT-kort).
Besök hos läkare på vårdcentral eller tandläkare inom Folktandvården kostar 50 kronor om du visar ditt uppehållstillståndskort. Samma kostnad gäller för merparten av receptbelagd medicin. Besök hos en sjuksköterska eller sjukgymnast kostar 25 kr.
Sjukvården kan kräva att du betalar hela kostnaden för vården om du inte kan visa att du är skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.
Akutbesök på sjukhus och specialistbehandlingar som du fått efter remiss från sjukhuset kostar mer. Du betalar samma avgift som personer som är permanent bosatta i Sverige.
Vården är för det mesta gratis för barn men i vissa sjukvårdsregioner får man betala en avgift för akutsjukvård även för barn. Medicin för barn under 18 år är gratis om den har skrivits ut på recept.
Om du under sex månader har betalat mer än 400 kronor för läkarbesök, sjukresor och receptbelagd medicin kan du ansöka om ett särskilt bidrag. Migrationsverket kan då ersätta dig för de kostnader som överstiger 400 kronor.
Kostnader för tandvård och akutbesök inom sjukvården omfattas inte av 400‑kronorsregeln. Inte heller receptbelagda läkemedel som har kostat mer än 50 kronor ingår i denna regel. Men du kan ansöka om särskilt bidrag direkt när du har haft kostnader för akutbesök vid sjukhus eller för mediciner som kostat mer än 50 kronor. När det gäller akutbesök kan Migrationsverket endast bevilja särskilt bidrag för den del av avgiften som överstiger 50 kronor.
Om du vill ansöka om särskilt bidrag behöver du lämna in kvitton och/eller receptspecifikationer som visar vilka kostnader som du haft och att de gäller dig. Migrationsverket kan inte ersätta några kostnader innan du själv har betalat dem.
I vissa fall kan skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet beviljas särskilt bidrag från Migrationsverket för kostnaden för glasögon. Om ansökan beviljas kommer du att få information i beslutet om vart du ska vända dig för att prova ut glasögonen.
Barn som omfattas av massflyktsdirektivet har rätt till ett bidrag från regionen på upp till 800 kronor för glasögon eller kontaktlinser. Detta gäller barn i åldern 8 till 19 år. De olika sjukvårdsregionerna hanterar detta på olika sätt. Ta kontakt med sjukvården där du och barnet bor för att kontrollera vad som gäller där. Om barnet behöver glasögon som kostar mer än vad bidraget täcker går det att ansöka om särskilt bidrag från Migrationsverket för den överstigande kostnaden.
På 1177.se Länk till annan webbplats. finns sjukvårdsrådgivning på olika språk, bland annat ukrainska. Du kan även ringa 1177 Vårdguiden och få personlig rådgivning av sjukvårdskunnig personal dygnet runt. De som svarar talar svenska eller engelska. Om du till exempel är osäker på om du bör gå till en läkare så kan du ringa dit och beskriva hur du mår. Du kan även ringa för att ställa andra frågor om din eller dina barns hälsa.
Om du mår psykiskt dåligt kan du få hjälp och stöd av sjukvården, till exempel i form av samtalsstöd. Vänd dig i första hand till din vårdcentral. I en akut situation ska du ringa 112.
Vid behov av hjälpmedel såsom rullstol, kryckor eller hörapparat är det också vårdcentralen du ska vända dig till för en första bedömning. Det är den som ger vården som bestämmer vilken typ av hjälpmedel som du har rätt till.
Om du har en tid hos sjukvården är det viktigt att du kommer på den bokade tiden. Om du inte kan komma till ett planerat besök måste du berätta det för den aktuella mottagningen senast 24 timmar innan besöket. Annars kan du få betala en avgift för det uteblivna besöket. Det är överlag viktigt att passa tider i Sverige.
Om något allvarligt händer som att det brinner, någon blir akut sjuk eller utsatt för brott eller våld ska du ringa 112. Genom att ringa det numret kan du larma brandkår, ambulans och polis.
Ring alltid om någons liv är hotat. Du bör kunna berätta var du är någonstans när du ringer. Om du inte pratar svenska eller engelska kan larmcentralen koppla in en tolk i samtalet.
Läs mer om vad du ska göra i olika typer av akutsituationer Länk till annan webbplats.
Om du behöver komma i kontakt med polisen i ett ärende som inte är akut kan du ringa 114 14 eller gå till en polisstation.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har som vision att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt av brand och därför uppmanas alla i Sverige att ha fungerande brandvarnare i hemmet. Brandvarnaren märker av rök tidigt och varnar dig genom att pipa när den känner av rök och/eller värme. Kontrollera att brandvarnaren fungerar där du bor.
Tänk även på att
Om det till exempel börjar brinna i din lägenhet och du inte kan släcka branden själv ska du i första hand rädda dig själv och din familj, varna andra som kan drabbas av branden och larma genom att ringa 112. I sista hand kan du försöka släcka branden om du tror att det är möjligt. Om det brinner i din lägenhet, ta dig ut och stäng sen in branden och röken i lägenheten. En stängd dörr hindrar att rök sprids till trapphuset. Om huset behöver utrymmas kan det inte vara rök i trapphuset.
På Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats kan du hitta information om hur du kan förbereda dig för om det skulle bli krig eller om någon annan kris eller allvarlig olycka skulle drabba samhället.
MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.
Barn som befinner sig i Sverige genom massflyktsdirektivet har rätt att gå i förskola och grundskola. De har även rätt att gå i gymnasieskola eller gymnasiesärskola om utbildningen påbörjas innan de har fyllt 18 år. Du kan själv anmäla ditt barn till skolan genom att kontakta kommunen där du bor. Om du behöver hjälp med det kan du prata med din mottagningsenhet.
Förskolan är till för barn mellan ett och sex år. Där får barn leka, sjunga, röra på sig, utforska naturen och öva på att samarbeta. Hur många timmar barnet har rätt att gå i förskola beror på om föräldrarna arbetar eller inte.
Det första skolåret kallas förskoleklass och innehåller mycket lek och skapande för att förbereda barnet inför den kommande skolan.
Därefter följer den nioåriga grundskolan, som delas upp i låg-, mellan- och högstadium. Alla elever läser ungefär samma ämnen. Varje år består av två terminer och från och med årskurs sex får eleverna betyg i slutet av varje termin.
Gymnasiet är en frivillig utbildning på tre år där eleverna har möjlighet att välja inriktning för att förbereda sig för ett yrkesliv eller fortsatta studier på universitet eller högskola.
Förskoleklass, grundskola och gymnasieskola är avgiftsfri. I förskolan har barnet rätt till tre timmar per dag från höstterminen det år det fyller tre år. För övrig tid betalar föräldrarna en avgift som beror på vilken inkomst de har.
Barn som befinner sig i Sverige med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och som inte är folkbokförda här har inte skolplikt. För barn som är folkbokförda gäller skolplikt.
Läs mer om svenska utbildningar från förskola till utbildning för vuxna Länk till annan webbplats.
Läs mer om skola på informationssverige.se Länk till annan webbplats.
Du som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan ansöka om att studera på universitet eller högskola i Sverige. Du behöver inte betala ansökningsavgift eller studieavgift, men du behöver uppfylla behörighetskraven för högskolestudier i Sverige.
Läs mer information om att studera i Sverige Länk till annan webbplats.
Här kan du ansöka till svenska universitet Länk till annan webbplats.
Som vuxen kan du även kan ta del i olika aktiviteter som kallas tidiga insatser (TIA) där du bland annat kan lära sig svenska.
Läs mer om olika aktiviteter på informationsverige.se Länk till annan webbplats.
En del kommuner erbjuder SFI (Svenska för invandrare) för personer som beviljats skydd enligt massflyktsdirektivet. Kontakta kommunen där du bor för mer information om vad som gäller där.
Du som inte är folkbokförd i Sverige kan inte få ett svenskt personnummer. Däremot kan du få ett samordningsnummer.
Ett samordningsnummer behöver du för att registrera dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, öppna bankkonto i Sverige och för att betala skatt om du arbetar.
Migrationsverket kommer att begära ett samordningsnummer åt dig om du har
Det är Skatteverket som beslutar om du ska få ett samordningsnummer och som skickar det till dig. För att Skatteverket ska kunna skicka samordningsnumret till dig med brev ger vi dem den adress som du har gett oss.
Du behöver oftast ett bankkonto om du arbetar, eftersom en arbetsgivare inte kan sätta in lönen på det bankkort du har fått från Migrationsverket. Du har oftast rätt att öppna ett bankkonto i Sverige, men vissa förutsättningar behöver vara uppfyllda. Olika banker kan ha olika krav och du kan behöva kontakta flera olika banker.
Läs mer om att öppna bankkonto på Svenska Bankföreningens webbplats Länk till annan webbplats.
Om du får ett arbete ska arbetsgivaren skriva ett anställningsavtal med dig där det framgår vilken lön du får. Du och arbetsgivaren ska meddela Migrationsverket när du börjar arbeta.
Om du blir arbetslös efter att ha arbetat en viss tid i Sverige kan du ha rätt till a-kassa.
Läs mer om vad som gäller kring a-kassa. Länk till annan webbplats.
Se filmerna från Arbetsförmedlingen (på ukrainska) Länk till annan webbplats.
Se filmen Vägen till arbete Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Du är skyldig att meddela Migrationsverket att du har fått en inkomst eftersom det påverkar din dagersättning. Om du inte meddelar Migrationsverket om egen inkomst kan du bli anmäld för bidragsbrott, vilket är straffbart.
Om din anställning upphör kan du ha rätt till dagersättning på nytt. Du behöver i så fall lämna in en ny ansökan om dagersättning och visa på när anställningen upphörde och när du fick din sista lön.
För att kunna bidra ekonomiskt till samhället så krävs ett jobb och en inkomst. För att så många som möjligt, oavsett förutsättningar, ska kunna bidra så arbetar Sverige ständigt för att öka mångfalden i arbetslivet utifrån könsperspektiv, ålder, klass, funktionshinder, sexuell läggning och etnisk bakgrund.
Genom mångfald i arbetslivet kan samhället och arbetslivet dra nytta av de många erfarenheter och kunskaper som olika personer har.
Sverige förutspår en ökande arbetskraftsbrist så om fler personer, oavsett förutsättningar och bakgrund, kan delta i arbetslivet kommer det att leda till ett tillskott till arbetskraften som i sin tur genererar skatteintäkter till samhället.
Alla människor som får möjligheten att etablera sig och utvecklas inom arbetslivet blir till största del självförsörjande; det ger en människa både självförtroende och en känsla av att vara självständig. Självständighet är en egenskap som värderas högt i Sverige.
Tyvärr finns det företagare som utnyttjar människor som kommer från andra länder och inte känner till hur svensk arbetslagstiftning ser ut. Det är viktigt att inte bli lurad att arbeta svart, det vill säga att arbeta utan att arbetsgivaren betalar in skatt till Skatteverket. Det är också viktigt att få en rimlig lön för det arbete man utför. Mer information om det här finns hos Jämställdhetsmyndigheten. Informationen vänder sig främst till personer som ännu inte kommit till Sverige, men även du som redan befinner dig i Sverige kan ha nytta av den.
Läs mer på Jämställdhetsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Du kan få ersättning för vissa resor, till exempel resor till Migrationsverket. Du kan också få ersättning för resor till så kallade ”Tidiga insatser” (TIA), där du till exempel får lära dig svenska, får samhällsorientering, får kunskaper om arbetsmarknaden eller kunskaper om vad man kan göra för att förbättra sin hälsa.
Det är Migrationsverket som bedömer om en resa ska ersättas eller inte.
Du kan inte få reseersättning från Migrationsverket för att delta i SFI.
Flera trafikbolag i Sverige har valt att låta dig, som kommer från Ukraina, resa gratis på bussar, spårvagnar och i tunnelbanan. På flera ställen får du fortfarande göra det medan några trafikbolag har upphört med den här servicen. Kontrollera noga vad som gäller när du ska resa, för om resan inte är gratis är det höga böter för den som ertappas utan en giltig biljett.
För att få köra bil i Sverige måste du ha fyllt 18 år och ha ett körkort. Om du har ett giltigt körkort från Ukraina eller något annat land, får du tills vidare köra bil i Sverige. Om du senare blir folkbokförd i Sverige får du fortsätta använda ditt giltiga körkort i ett år från datum för folkbokföring.
Du ska ha med dig körkortet när du kör bil. På körkortet ska det finnas en bild på dig. Om det inte finns något foto på ditt körkort måste du också ha med dig en giltig legitimation. Körkortet ska vara på engelska, franska eller tyska. Om det inte är det behöver du kunna visa en översättning om du stoppas av polisen.
Trafikreglerna ser olika ut i olika länder och du behöver själv ta reda på hur reglerna ser ut i Sverige innan du börjar köra.
Läs mer om trafikregler på Transportstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.
Tänk på att det är du som förare som ansvarar för att eventuella barn i bilen sitter i en lämplig bilbarnstol med säkerhetsbältet fastspänt.
Sverige är till ytan det femte största landet i Europa och gränsar till Norge, Finland och Danmark. Det bor i dag ungefär 10,5 miljoner människor i Sverige. Drygt 4 miljoner personer bor i och omkring de tre största städerna i landet: Stockholm, Göteborg och Malmö. Stockholm är Sveriges huvudstad med cirka 2,5 miljoner invånare. Ungefär 27 procent av den svenska befolkningen är född utomlands, vilket motsvarar drygt 2,8 miljoner människor.
Sjukvård, skolor och barnomsorg, polis och brandkår med mera finansieras genom skattemedel. Det betyder att alla som har en inkomst får betala en del av inkomsten till de här ändamålen.
Det finns många myndigheter i Sverige och många företeelser här är noggrant reglerade. En del människor som kommer från andra länder tycker att den svenska byråkratin är krånglig, men det finns också länder i världen som har en ännu mer omfattande byråkrati.
Civilsamhället har en viktig roll i samhällets utveckling och är en central del i demokratin. Det bygger på frivillighet och är åtskilt från staten och näringslivet. Det består av enskilda människor, grupper och organisationer som arbetar tillsammans för gemensamma intressen. Exempel på aktörer inom det civila samhället är kulturföreningar, fackförbund, studieförbund och välgörenhetsorganisationer. Som ny i Sverige kan du få hjälp och stöd på olika sätt av civilsamhället.
På Migrationsverkets webbplats finns exempel på organisationer som kan ge hjälp till asylsökande och som även du som skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet kan vända dig till.
Du väntar på beslut – Skydd enligt massflyktsdirektivet
Även om många av de svenska lagarna bygger på kristna värderingar finns idag ingen formell koppling mellan kyrka och stat. I Sverige råder religionsfrihet. Det betyder att alla har rätt till sin egen tro, att utöva sin religion, byta religion eller att inte ha någon religion alls.
I många länder är religionen den centrala punkten som håller människor samman. Som ett av världens mest sekulariserade land är det inte så i Sverige. Däremot finns det, jämfört med många andra länder, en hög tillit till staten. Samhällsidén om att alla som kan ska arbeta, betala skatt och på så sätt bidra till det gemensamma är något många tror på. Känslan av samhörighet gör att de flesta människor har en vilja att betala skatt.
Se filmen Religionsfrihet Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Sverige är en demokrati men också en monarki med en kung eller drottning som statschef. Den nuvarande kungen heter Carl XVI Gustaf och 2023 firade han 50-årsjubileum på tronen. Kungen eller drottningen har ingen politiskt makt utan fungerar mest som en symbol för landet.
Sverige är ett demokratiskt land, vilket innebär att alla som bor i Sverige har möjlighet att påverka och besluta om hur landet ska styras. Det finns egentligen inte någon direkt definition av själva begreppet ”demokrati” då tolkningen och uppbyggnaden av det demokratiska samhället ser olika ut i de länder som räknas som demokratier. Det beror bland annat på att demokratin ständigt förändras och utvecklas.
En grundtanke med demokrati är att den som är medborgare eller bor i ett demokratiskt land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna val.
En annan demokratisk grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter.
Även om det är majoriteten som bestämmer i en demokrati har minoriteterna rättigheter som majoriteten måste ta hänsyn till. Makten i det demokratiska samhället måste utövas med respekt för mänskliga rättigheter. Alla i samhället har rätt att säga vad de tycker, men förtryck mot personer eller grupper som har andra åsikter än vad man själv har får inte förekomma. Det handlar både om att lyssna på vad andra tycker och att själv få uttrycka sina åsikter; det handlar om att visa respekt mot andra och att själv bli respekterad.
På 1800-talet utvecklades grundtanken att jämlikhet och rättvisa skulle råda mellan alla människor. Tankarna fick stor spridning och både fackliga organisationer, föreningar och partier startades runt om i Europa. Det dröjde emellertid ända fram till 1921 innan vi hade demokrati i Sverige. Då kunde för första gången både män och kvinnor rösta.
Det räcker inte med att invånarna deltar i de allmänna valen för att ett samhälle ska vara demokratiskt. Du som har tillfälligt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan inte rösta i de allmänna valen, men det finns det andra sätt att engagera sig i samhällsfrågor för att påverka. Det som händer utanför valen och mellan valen är också viktigt för att demokratin ska fungera. Exempel på det kan vara att gå med i ideella föreningar eller delta i politiska diskussioner med vänner och kollegor.
Som skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet har du rätt att gå med i föreningar eller uttrycka dig politiskt genom att till exempel demonstrera, skriva debattartiklar eller ordna sammankomster. i Sverige har vi yttrandefrihet och tryckfrihet, vilket innebär att vi får uttrycka våra tankar och åsikter i tal och skrift. Dessa friheter är reglerade i svensk lag och gäller alla som befinner sig i Sverige. Men rätten att fritt uttrycka sina åsikter innebär inte att du får kränka någon annan.
Det är viktigt att du som skyddsbehövande känner dig som en del av samhället. Du ska känna att du har möjlighet att vara med och påverka i din vardag oavsett om det gäller i skolan, på arbetet, i bostadsområdet, i familjen eller i något annat sammanhang.
Se filmen Demokrati Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
I samhället sprids information på olika sätt, till exempel mellan vänner och kollegor, genom TV och radio och på sociala medier. Det är viktigt att kunna granska och bedöma information. Att vara källkritisk innebär att du ska kunna värdera information om den är tillförlitlig. Frågor du kan ställa dig är:
Här hittar du mer information om källkritik Länk till annan webbplats.
Se filmen Informationsspridning och källkritik Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Vad som definierar svensk kultur och det som är typiskt svenskt är svårt att säga. I alla delar av världen, i varje enskilt land och inom alla folkgrupper, finns kulturella värderingar som för många skapar en känsla av samhörighet, men som inte gör det för alla. Tankar och idéer om vad som anses vara typiskt svenskt för en person behöver därför inte delas av andra svenskar.
Många kanske associerar Sverige med fotbollsspelaren Zlatan, popgruppen ABBA eller möbelvaruhuset IKEA. Vissa saker får sägas vara utmärkande för Sverige och svenskarna. Till exempel finns det hos de flesta en stark tilltro till staten och dess myndigheter. Människor litar i relativt hög utsträckning på myndighetsbeslut, rättsväsendet och på tjänstepersoner och korruptionen är låg. Vidare har många svenskar ofta en stark känsla för naturen och många som besöker Sverige tycker att det är rent här. Människor från andra länder uppfattar ibland svenskar som reserverade och svåra att få kontakt med.
Människors liv påverkas av normer. Normer är idéer och oskrivna regler om hur människor förväntas vara, leva och se ut. Vissa normer behövs i alla samhällen. De styr till exempel hur vi ska bete oss i mataffären, hur vi ska stå i kö eller hur vi ska hälsa på varandra. Normerna är svåra att se och de brukar upptäckas först när någon bryter mot dem.
Under avsnittet Sverige – en demokrati kunde du läsa att det dröjde ända till 1921 innan vi hade demokrati i Sverige med rösträtt för både män och kvinnor. Arbetet med att förändra samhället till ett mer rättvist samhälle tar ofta lång tid eftersom föreställningarna om hur saker ska vara ofta är svåra att förändra. Detta är en av anledningarna till att det tog så lång tid innan kvinnor kunde få rösträtt. Det fanns föreställningar och normer om att kvinnor inte passade för att delta i politiska diskussioner. Föreställningar och normer som dessa har förekommit eller förekommer naturligtvis i alla samhällen.
Normer kan också begränsa människor och skapa diskriminering. Det finns till exempel i de flesta samhällen normer för hur kvinnor och män ska klä sig, vad de ska arbeta med, vem som får använda smink och vilka som får gråta när de är ledsna. Det finns också normer för hur en familj ska se ut och hur man ska leva för att man inte ska skämma ut sin familj eller sig själv.
Normer kan även påverka förhållandet mellan män och kvinnor i samhället. Jämställdhet handlar om att uppnå jämlikhet mellan män och kvinnor och det är något som vi måste arbeta för både privat, på jobbet och i samhället.
Sveriges riksdag har beslutat att det övergripande målet med jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv. Kvinnor och män ska också ha samma rättigheter och skyldigheter.
Det innebär att
Se filmen Jämställdhet Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Våld kan vara fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt eller sexuellt. I Sverige är det ett brott att hota eller slå någon. Det är heller inte tillåtet att ha sex med någon mot hens vilja.
Om någon använder våld inom familjen, till exempel mot sitt barn eller sin hustru/make/partner så är det ett brott som kan ge fängelse. Sverige har ändrat sina lagar för att kunna förstärka skyddet för våld mot kvinnor och flickor.
Hedersrelaterat våld och att utsätta någon för könsstympning ses som allvarliga brott i Sverige.
Det vanligaste är att det är män som använder våld mot kvinnor, men det finns också män som utsätts för våld. I de fallen är det oftast främst av okända män utanför hemmet. När det gäller våldet mot kvinnor rör det sig ofta om att det är en man som har en nära relation till kvinnan som utför det. En kvinna utsätts oftast för våld i hemmet av någon som hon känner och kan vara beroende av. Det kan vara en partner men kan också vara ett barn, ett syskon eller andra släktingar.
Se filmen Våld i nära relationer Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Länk till annan webbplats. Kvinnofridslinjen kan erbjuda samtalsstöd även på andra språk än svenska via tolk. Yrkesverksamma och anhöriga till våldsutsatta kvinnor kan också kontakta Kvinnofridslinjen för råd och stöd. Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. – telefonlinje för dig som vill ha hjälp att förändra ett våldsamt beteende mot en närstående Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.Du kan även vända dig till socialtjänsten i din kommun. De kan ge dig hjälp och stöd och informera om andra organisationer som finns på din ort
I Sverige finns en lag som säger att man inte får ha sex med någon som är under 15 år. Lagen är inte till för att förbjuda två som är lika gamla eller ungefär lika gamla från att ha sex med varandra, utan för att förhindra att en äldre person utnyttjar någon som är yngre.
I Sverige är det förbjudet att köpa sex. Lagen trädde i kraft 1999. Sen dess har flera länder instiftat liknande lagar, bland annat Norge, Kanada och Frankrike. Att sälja sex är inte brottsligt i Sverige.
I Sverige finns en särskild samtyckeslag som innebär att sex ska vara frivilligt och är det inte frivilligt så är det olagligt. Enligt lagen är det förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen har sagt ja till att ha sex. Det gäller även i ett äktenskap.
Se filmen Sexuell hälsa och rättigheter Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
I krig ökar handeln med människor. Handel med människor kan innebära att den som är utsatt till exempel tvingas till sexuella handlingar, tvingas arbeta eller tvingas begå brott. Människohandel är en brottslig handling.
Att utsättas för människohandel kan liknas vid att befinna sig i ett osynligt fängelse. Traumatiserade människor som befinner sig ensamma i ett främmande land utan att kunna språket behöver inte vara inlåsta för att uppleva att de inte kan se några vägar ut ur sin situation.
Enligt det Europeiska institutet för jämställdhet, EIGE (European Institute for Gender Equality), är människohandel för sexuella ändamål den vanligaste formen av människohandel inom EU och ska ses som en form av könsrelaterat våld som mestadels drabbar kvinnor och flickor. Anmäl till polisen om du är utsatt för människohandel eller misstänker att någon annan är det.
Människoexploatering är ett annat brott och innebär bland annat att någon utnyttjas för arbete under orimliga villkor. Anmäl till polisen om du är utsatt för människoexploatering eller misstänker att någon annan är det.
Surrogatmödraskap är förbjudet i Sverige. Uppfattningen om att det inte ska tillåtas utgår från moraliska grunder och frågor om människohandel och exploatering av kvinnor. Inställningen i Sverige är att den så kallade mater est-regeln gäller – principen om att den kvinna som föder ett barn ska anses som barnets mamma.
Den svenska polisen har en grupp som utreder krigsbrott som kan ha skett under Rysslands invasion av Ukraina. De vill höra från dig som har blivit utsatt, eller som har bevittnat andra civila som har utsatts, för en väpnad attack eller liknande våld i Ukraina efter den 24 februari 2022.
Mejla till registrator.kansli@polisen.se och märk ditt meddelande med ”till gruppen för utredning av krigsbrott”, eller ring direkt till polisens kontaktcenter på telefonnummer 114 14 så får du hjälp med att komma i kontakt med rätt person.
Vissa grupper i samhället är mer utsatta och därför finns det särskilda lagar som ger dem ett extra skydd. Exempel på sådana grupper är kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer.
Ett exempel på diskriminering är rasism. Rasim utgår från att människor kan delas in i olika grupper och att vissa grupper eller människor är mer värda än andra. Rasism är när en person eller grupp av människor blir behandlade dåligt på grund av till exempel hudfärg, etniskt ursprung eller religion.
Alla identifierar sig inte som kvinna eller man utan som trans, queer eller icke binär. I Sverige har alla rätt att uttrycka sin identitet som man vill utan att riskera diskriminering.
Ingen ska alltså behöva riskera att bli diskriminerad, men om det ändå händer kan man agera. Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet för företag och organisationer att behandla vissa människor sämre än andra, till exempel på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Du kan vända dig till diskrimineringsombudsmannen, DO, om du blir diskriminerad. Diskrimineringsombudsmannen är en statlig myndighet som arbetar för allas lika rättigheter och möjligheter.
Om du i stället utsätts för någon form av kränkning från en privatperson på grund av att du tillhör en viss grupp så kan det vara ett brott som bör polisanmälas.
Läs mer om diskriminering Länk till annan webbplats.
En av grupperna som ofta är utsatta i både Sverige och övriga världen är gruppen hbtqi-personer. Hbtqi står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och intersexpersoner. I Sverige har alla samma rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning eller identitetsuppfattning. Exempel på det är att samkönade par sen 2003 har rätt att adoptera barn och sen 2005 har lesbiska par tillgång till assisterad befruktning. År 2009 kom rättigheten att ingå samkönade äktenskap. Ett annat exempel är att personer som genomgår könskorrigerande behandling inte tvingas till sterilisering.
Se filmen Rätten att själv välja partner Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Barn har en särskild ställning i det svenska samhället och barns rättigheter är extra skyddade i lagen. I Sverige räknas alla som är under 18 år som barn. Barn som är skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet har samma rättigheter som andra barn i det svenska samhället. Till exempel har alla barn rätt till fullständig sjukvård medan vuxna som har tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet och som inte är folkbokförda endast har rätt till akut vård och vård som inte kan vänta.
FN:s konvention om barnets rättigheter blev svensk lag den 1 januari 2020. Barnkonventionen syftar till att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals.
Dessa principer handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnet får inte heller diskrimineras eller bestraffas för något som föräldrarna är eller gör.
I alla åtgärder och beslut som rör barn ska Migrationsverket ta hänsyn till vad som är barnets bästa och hur barnet kommer att påverkas. Det betyder inte att ett beslut alltid kommer att vara barnets eller förälderns förstahandsval, men barnets bästa ska alltid vägas in i beslutet.
I Sverige, liksom i 60 andra av jordens länder, är det enligt lag förbjudet att använda fysiskt eller psykiskt våld mot barn. Det är inte heller tillåtet att utsätta barn för våld i någon form som en del av uppfostran.
Om föräldrarna utsätter barnet för skada eller något annat som innebär fara för barnets hälsa och utveckling är det socialtjänsten som har ett ansvar att se till att barnet får vad det behöver. Socialtjänsten gör en utredning för att bedöma om barnet har behov av skydd eller stöd från socialtjänsten. Både föräldrar och barn får komma till tals under en sådan utredning och för det mesta kan socialtjänsten och föräldrarna samarbeta och komma fram till vad som är bäst för barnet.
Personal på skola, förskola eller till exempel Migrationsverket är skyldiga enligt lag att genast anmäla till socialtjänsten i det fall de känner oro för att ett barn far illa.
Om du själv är orolig för att ett barn far illa kan du kontakta socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Om du har bevittnat våld mot ett barn kan du höra av dig till polisen på telefonnummer 114 14.
Det är inte alltid lätt att vara förälder och ansvaret kan ibland kännas svårt och ensamt. Socialtjänsten kan vara ett stöd för dig som förälder om du behöver det. Det är helt normalt att som förälder ibland känna att man inte räcker till. Småbarnstiden och tonårstiden kan vara utmanande, särskilt om du eller ditt barn har upplevt svåra händelser. Det är inget fel i att behöva stöd, råd eller bekräftelse och många familjer får hjälp från socialtjänsten.
Du kan själv vända dig till socialtjänsten och ansöka om stöd och hjälp. Du kan också kontakta en barnavårdscentral eller skolkurator som kan vägleda dig vidare.
Läs mer om socialtjänsten på Socialstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.
Läs mer om socialtjänsten för barn och unga (kollpasoc.se) Länk till annan webbplats.
Se filmen Att vara förälder i Sverige Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Myndighetsåldern i Sverige är 18 år. Att bli myndig betyder att du själv har både rätt och skyldighet att ta ansvar för dig själv, dina saker och ditt dagliga liv. Fram till dess är det dina förälder eller din gode man som ansvarar för dig. När du har fyllt 18 år har du till exempel rätt att gifta dig, ingå ekonomiska avtal och ta körkort. Då ansvarar du också själv för ditt ärende på Migrationsverket. Om du har fyllt 18 år och vill ha fortsatt hjälp från dina föräldrar eller någon annan vuxen i kontakt med Migrationsverket eller andra myndigheter behöver du ge fullmakt åt den personen. Om du inte går i skolan när du fyller 18 år är dina föräldrar inte längre försörjningsskyldiga för dig, men om du fortfarande går i gymnasiet ska de försörja dig tills du fyller 21 år.
På www.informationsverige.se Länk till annan webbplats. hittar du mycket information om det svenska samhället. Här kan du till exempel läsa om hur bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och sjukvården fungerar i Sverige. Det finns även information om barns rättigheter och om hur den svenska skolan fungerar. Du kan ta del i gratis samhällsorientering och hitta övningar och filmer för att träna svenska. Det finns även en sida som vänder sig speciellt till dig som har flytt från kriget i Ukraina.
Läs mer information till dig som har flytt från kriget i Ukraina Länk till annan webbplats.
Alternativt skyddsbehövande är en person som har sökt asyl i Sverige och fått status som alternativt skyddsbehövande. Då får man oftast uppehållstillstånd i 13 månader.
Asyl betyder fristad. När en person ansöker om asyl söker han eller hon skydd i ett annat land än i sitt hemland.
Asylprocess är de olika stegen som en asylsökande går igenom – från ansökan till beslut.
Asylsökande är en person som har tagit sig till Sverige och ansökt om asyl, men som ännu inte har fått ett slutgiltigt svar på sin ansökan.
Asylutredning är en intervju där du får berätta varför du vill ha skydd i Sverige.
Avslag på asylansökan betyder att en person har fått nej på sin ansökan om asyl.
Barn är alla personer som är under 18 år.
Beslut i ett asylärende är när Migrationsverket har bestämt om en asylsökande får stanna i Sverige eller inte.
Dagersättning är ett bidrag från Migrationsverket som en asylsökande kan ansöka om ifall han eller hon inte har egna pengar.
Dom. De flesta av Migrationsverkets beslut kan överklagas till domstol. När en domstol fattar beslut heter det dom.
Flykting är en person som har sökt asyl och fått status som flykting. Det betyder att man uppfyller kraven i FN:s konvention om flyktingars rättigheter, den så kallade Genèvekonventionen. Då får man oftast uppehållstillstånd i 3 år.
God man är en person som ska ta hand om asylsökande barns intressen när deras föräldrar inte kan göra det. Det kan vara en man eller en kvinna.
Identitet betyder vem en person är. När Migrationsverket frågar om din identitet menar vi vad du heter, hur gammal du är och var du kommer ifrån.
Laga kraft betyder att beslutet inte längre går att överklaga.
Migrationsverket är den myndighet i Sverige som prövar ansökningar från personer som söker asyl. Migrationsverket prövar också ansökningar från personer som vill komma på besök eller flytta till Sverige, eller som vill bli svenska medborgare.
Myndigheter ska se till att samhället fungerar som det ska enligt de lagar som riksdagen har bestämt.
Offentligt biträde är en person som kan svenska lagar. Biträdet hjälper dig med ansökan om asyl. Ett offentligt biträde är jurist eller advokat och jobbar inte på Migrationsverket.
Socialtjänsten finns i varje kommun. De arbetar efter en lag som heter socialtjänstlagen. Socialtjänstlagen handlar om vilken rätt till vård och omsorg alla i kommunen har. Den innehåller regler för hur samhället ska hjälpa den som behöver hjälp men som inte kan få hjälp av någon annan.
Tystnadsplikt betyder att personer som jobbar på till exempel Migrationsverket inte får berätta vad du har sagt till någon som inte har rätt att veta det.
Uppehållstillstånd betyder att en person har fått ja på sin ansökan om att bo i Sverige.
Överklaga betyder att en person skriver till en myndighet eller domstol att han eller hon inte håller med om det som myndigheten eller domstolen har bestämt. Personen vill att myndigheten eller domstolen ska ändra beslutet.
2025-03-05
Nu är Migrationsverkets nya webbplats lanserad
Den 5 mars lanserade Migrationsverket en helt ny version av migrationsverket.se, en webbplats med tydligare struktur och mer guidande navigering. Syftet med den nya webben är framförallt att besökarna lättare ska hitta den information de behöver.
2025-01-29
Ansök om förlängt skydd mellan 29 januari och 4 mars
Nu öppnar e-tjänsten för att ansöka om förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet.