Samhällsintroduktion för dig som är barn och som har ansökt om skydd enligt massflyktsdirektivet. Informationen vänder sig både till dig som har kommit till Sverige med föräldrar och till dig som har kommit ensam.
Den här informationen är till för dig som har kommit från Ukraina till Sverige tillsammans med din familj för att ansöka om skydd enligt massflyktsdirektivet.
Här beskriver vi vad det innebär att få uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, och vilket stöd du och din familj har rätt till under er tid i Sverige.
EU har beslutat att personer som har flytt från Ukraina kan få uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.
Om du och din familj får uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv gäller ditt tillstånd till den 4 mars 2026. Om säkerhetsläget i Ukraina inte blir bättre innan dess kan Migrationsverket besluta att förlänga tillståndet.
Efter att Migrationsverket har fattat beslut om uppehållstillstånd kommer du och din familj att få varsitt uppehållstillståndskort (UT-kort) som visar på att ni har rätt att vara i Sverige. Kortet visar också att ni har rätt till stöd enligt en lag som kallas lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA). Det innebär till exempel att ni har rätt till boende och ekonomisk hjälp från Migrationsverket.
Migrationsverket kommer att skicka korten till er, eller kontakta er och berätta var ni kan hämta dem.
När du och din familj har fått beslut om uppehållstillstånd kommer Migrationsverket att beställa samordningsnummer åt er från Skatteverket. Samordningsnummer är ett personligt identitetsnummer som underlättar när ni till exempel har kontakt med myndigheter eller sjukvården eller när dina föräldrar ska öppna ett bankkonto. Det är inte samma sak som ett svenskt personnummer. För att få det måste man ha en annan typ av uppehållstillstånd i Sverige.
Om du och din familj vill åka från Sverige ska ni meddela Migrationsverket det. Under tiden som era uppehållstillstånd gäller har ni rätt att resa in och ut ur Sverige. Det betyder att så länge som ni har giltiga uppehållstillstånd kan ni komma tillbaka till Sverige om ni vill. Men ni kan bara få pengar och hjälp med boende från Migrationsverket när ni är i Sverige.
Om ni bestämmer er för att flytta från Sverige är det bra att du får med dig
I Sverige är du ett barn tills du fyller 18 år. Barn som har ansökt om skydd enligt massflyktsdirektivet har samma rättigheter som alla andra barn i Sverige.
Att alla har samma rättigheter betyder till exempel att du har rätt att leva i trygghet, att gå i skolan och ha en fritid. Du har rätt till den sjukvård och tandvård som du behöver. Du får själv bestämma över din kropp, och ingen får tvinga dig att ha sex eller att gifta dig. Ingen får slå dig eller hota dig.
FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade Barnkonventionen, är lag i Sverige. Där står det vilka rättigheter alla barn ska ha. Några av de viktigaste reglerna i barnkonventionen är att
När vuxna som har ansvar för dig bestämmer något som påverkar dig måste de lyssna på vad du vill och tänka på vad som är bäst för dig. Du har rätt att säga vad du tycker och att bli lyssnad på, men det betyder inte att det alltid blir som du vill.
Du kommer att träffa många olika vuxna som har ansvar för olika saker som påverkar dig och din familj.
Migrationsverket ansvarar för att bestämma om du och din familj ska få uppehållstillstånd i Sverige. Om ni inte har någonstans att bo får ni en tillfällig bostad som Migrationsverket ansvarar för medan ni väntar på att få boende från kommunen. Om ni inte har några egna pengar får ni hjälp av Migrationsverket, så att dina föräldrar kan köpa mat och kläder.
Kommunen ansvarar för att du får gå i skolan, och att små barn får vara på förskolan när deras föräldrar jobbar. I skolan jobbar många vuxna som du kan prata med om du har frågor om hur något fungerar i Sverige.
I kommunen finns något som heter socialtjänsten. Socialtjänsten hjälper barn som inte känner sig trygga hemma eller som inte har en vuxen som kan ta hand om dem.
Du och din familj har rätt till tolk när ni ska på viktiga möten. Det kan vara när ni träffar Migrationsverket eller någon som jobbar på kommunen, när ni ska till doktorn eller när dina föräldrar ska prata med dina lärare.
Tolken kan prata både svenska och det språk som ni talar. Tolken ska översätta allt som sägs i rummet, och inte säga något mer. Det är viktigt att du och tolken förstår varandra och att du vågar berätta allt när tolken är med. Om du inte förstår tolken måste du berätta det. Berätta också om du och tolken är släkt eller känner varandra på något annat sätt. Om du helst vill ha en man eller kvinna som tolk ska du eller dina föräldrar berätta det i förväg.
Barn lär sig ofta svenska fortare än vuxna, men du ska aldrig behöva vara tolk åt dina föräldrar. Det är inte ditt ansvar att översätta när vuxna pratar.
Alla som jobbar på Migrationsverket har tystnadsplikt. Det betyder att de inte får berätta vad de vet om dig och din familj för vem som helst. Det är bara dina föräldrar och de som jobbar med din ansökan som har rätt att veta vad du har sagt.
Tolkar har också tystnadsplikt, liksom personal på kommunen och inom sjukvården eller skolan.
Alla som har tystnadsplikt får bryta tystnadsplikten så att de kan prata med någon annan ansvarig vuxen om de tror att du är i fara på något sätt.
Dina föräldrar har inte tystnadsplikt, eftersom det är deras ansvar att prata med andra vuxna om dig.
Om ni har släktingar eller vänner som ni vill bo hos får ni det. Då måste dina föräldrar berätta för Migrationsverket var ni bor, så att vi kan skicka brev till er.
Om ni inte har någonstans att bo kan ni få bo i en av Migrationsverkets tillfälliga bostäder under tiden som Migrationsverket letar efter en kommun som kan ordna boende åt er. Det kan vara ett stort hus där det bor många andra personer som också har ansökt om skydd, eller en lägenhet i ett vanligt bostadsområde. Oavsett hur ni bor kommer du att få bo tillsammans med din familj.
Om du och din familj redan har bott i Sverige ett tag och du har börjat skolan eller dina föräldrar har börjat jobba kommer vi att försöka ordna så att ni får bo kvar i samma kommun som ni redan bor i, men det är inte säkert att det blir så.
Du har samma rätt till sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige. Sjukvård och tandvård är gratis för alla barn. Om någon i familjen behöver gå till doktorn eller tandläkaren ska ni visa upp era uppehållstillståndskort.
Alla som ansöker om skydd enligt massflyktsdirektivet i Sverige får ett erbjudande om en hälsoundersökning. Hälsoundersökningen är till för att ni ska få tidig hjälp om ni behöver vård, och för att ni ska få information om hur vården fungerar i Sverige. Passa på att fråga om det är något du undrar över, och var inte rädd för att berätta om hur du mår. Vårdpersonalen har tystnadsplikt och hälsoundersökningen påverkar inte ditt ärende på Migrationsverket.
Om du behöver glasögon kan dina föräldrar följa med dig till en optiker för en synundersökning. Barn och ungdomar i åldern 8 – 19 år kan få bidrag från den region som de tillhör på upp till 800 kronor för glasögon och kontaktlinser. Dina föräldrar kan kontakta en optikerbutik för att få mer information om det här bidraget. Om du behöver köpa glasögon som kostar mer än glasögonbidraget kan Migrationsverket bevilja ett särskilt bidrag till kostnaden. I så fall ska optikern skriva på ett papper som dina föräldrar tar med till Migrationsverket tillsammans med en ansökan om särskilt bidrag.
Du har rätt att få både förebyggande tandvård och den behandling som tandläkaren bedömer att du behöver. Tandvård är gratis för alla barn i Sverige.
Många personer som ansöker om skydd har utsatts för våld eller sexuella övergrepp, i hemlandet eller under flykten till Sverige. Man kan må dåligt både fysiskt och psykiskt av sådana upplevelser, men det finns hjälp att få. Du kan till exempel prata med vårdpersonalen när du gör din hälsoundersökning, med ungdomsmottagningen eller med skolsköterskan eller kuratorn på din skola. De kan hjälpa dig att få rätt vård.
All form av våld och sexuella övergrepp är olagligt i Sverige. Det är alltid den som har skadat dig som är ansvarig, och du kan aldrig straffas för att du har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. Detta gäller oavsett vilken relation man har till varandra, det gäller till exempel även våldtäkt inom äktenskapet och när föräldrar slår sina egna barn. När en vuxen har sex med ett barn under 15 år räknas det som våldtäkt. I Sverige är det också olagligt att tvinga eller lura någon att gifta sig, och barn under 18 år får inte gifta sig.
Kontakta polisen på telefon 114 14, om du är utsatt för våld eller sexuella övergrepp, eller om du är rädd för att bli bortgift, eller prata med en vuxen som du litar på. Om du är i akut fara ska du ringa polisen på telefon 112.
Könsstympning, eller kvinnlig omskärelse som vissa säger, är när man skär eller syr i en flickas snippa eller skadar den på något annat sätt.
Könsstympning är helt förbjudet i Sverige och ses som ett allvarligt brott. Den som har blivit utsatt för könsstympning kan få både fysiska och psykiska besvär. Om någon har gjort detta mot dig och du har problem på grund av det kan få hjälp av sjukvården. Prata med din skolsköterska, ungdomsmottagningen eller din vårdcentral.
Du har rätt till kunskap om hur du skyddar dig mot sexuellt överförbara sjukdomar och hur du undviker att smitta andra. Exempel på sexuellt överförbara sjukdomar är klamydia, hepatit, gonorré och hiv. Om du vet att du har en sådan sjukdom måste du berätta det när du gör din hälsoundersökning, så att du kan få vård och undvika att smitta någon annan. Om du är osäker på om du är smittad kan vårdpersonalen ta prover.
I Sverige är mödravård och förlossningsvård gratis förpersoner som har ansökt om skydd enligt massflyktsdirektivet. Du har också rätt till gratis preventivmedelsrådgivning, så att du själv kan välja om du vill bli förälder. Både flickor och pojkar har rätt till information om hur de kan skydda sig själva och andra från graviditet. Om du som flicka blir gravid och inte vill ha barn har du rätt att avbryta graviditeten genom abort.
Det är vanligt att känna sig orolig för vad som kommer att hända i framtiden när manhar flytt till ett nytt land. En del kan också må dåligt för att de har upplevt otäcka saker eller för att de saknar sin familj. Exempel på att man mår psykiskt dåligt kan vara att man har ångest, svårt att sova eller känner sig ledsen och nedstämd.
Du kan få hjälp och stöd från sjukvården där du bor. Du kan också prata med kuratorn eller skolsköterskan på din skola.
En funktionsnedsättning är när du har en skada eller en sjukdom som gör att du till exempel har svårt att röra dig, höra, tala eller förstå. Om du har en funktionsnedsättning har du rätt att få praktiskt stöd i din vardag, i skolan eller när du ska prata med Migrationsverket. Att du har en funktionsnedsättning påverkar inte din ansökan om skydd i Sverige. Vid hälsoundersökningen kan du berätta om du har, eller om du tror att du har, en funktionsnedsättning.
På www.1177.se/other-languages
Länk till annan webbplats. finns det information på flera språk om olika sjukdomar och om hur sjukvården i Sverige fungerar. Du kan också ringa till sjukvårdsupplysningen på telefonnummer 1177, då kan du få prata med en sjuksköterska som kan svara på frågor och ge dig råd om vart du ska vända dig för att få rätt vård.
På www.youmo.se Länk till annan webbplats. finns information för ungdomar om hälsa, relationer, sex och mycket annat på flera språk.
På www.mybody.rfsu.se Länk till annan webbplats. finns korta informationsfilmer för dig som vill veta mer om kroppen, sexualitet och hälsa. Filmerna finns på många olika språk. Här kan du bland annat hitta filmer om preventivmedel, förlossning och graviditet.
Kvinnofridslinjen erbjuder råd och stöd för dig som är kvinna och har utsatts för hot och fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Ring 020‑50 50 50. De ordnar tolk inom några minuter. Du kan också läsa mer på kvinnofridslinjen.se Länk till annan webbplats.. Information finns på flera språk.
Ring polisen på telefon 114 14 om du vill anmäla ett brott, till exempel att någon har slagit dig eller utsatt dig för sexuella övergrepp. Du kan också ringa polisen om du är rädd för att bli bortgift eller omskuren. Om situationen är akut ska du ringa 112.
I Sverige är skolan gratis och alla barn ska gå i skolan. Du har rätt att gå i skolan som alla andra barn som bor i Sverige.
Grundskolan är tio år och man brukar börja det år man fyller sex år. Det första skolåret som kallas förskoleklass innehåller mycket lek och skapande för att förbereda barnet för den kommande skolan. I grundskolan läser alla elever i ungefär samma ämnen.
Gymnasiet är en frivillig utbildning där eleverna har möjlighet att välja inriktning för att förbereda sig för ett yrkesliv eller fortsatta studier på universitet eller högskola. För att kunna studera på ett gymnasium ska man ha avslutat sina studier i grundskolan.
Om din familj inte har några egna pengar har ni rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd från Migrationsverket. Det finns två sorters ekonomiskt bistånd att ansöka om, dagersättning och särskilt bidrag.
Alla som har ansökt om skydd enligt massflyktsdirektivet och som inte har några egna pengar kan ansöka om dagersättning. Dagersättningen ska bland annat räcka till mat, kläder, skor, schampo, medicin och sådant som ni vill göra på fritiden. Det heter dagersättning eftersom det är en summa pengar för varje dag, men pengarna betalas ut en gång i månaden. Dina föräldrar får ett bankkort som pengarna sätts in på.
Om ni behöver köpa något som dagersättningen inte räcker till kan ni ansöka om ett särskilt bidrag. Det kan till exempel vara glasögon, vinterkläder eller en barnvagn. När ni ansöker om särskilt bidrag är det viktigt att ni förklarar varför ni behöver pengarna. Ansökan lämnas hos Migrationsverket som bestämmer om ni ska få pengarna. Det kan vara så att ni får en lägre summa pengar än ni bad om. Om ni är missnöjda med beslutet om särskilt bidrag går det att överklaga.
Barn som söker skydd har samma rättigheter som alla andra barn i Sverige. Alla barn har till exempel rätt att gå i skolan, att få vård när de behöver det, att leva i trygghet och att säga vad de tycker. Här kan du läsa om rättigheter och om särskilda regler som finns för att skydda barn.
Barn är särskilt sårbara och behöver skyddas extra mycket. Gränsen mellan att vara barn och vuxen kan skilja sig åt mellan olika länder. I Sverige är du ett barn tills du fyller 18 år.
FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade Barnkonventionen, är lag i Sverige. I barnkonventionen står det vilka rättigheter alla barn ska ha. Det finns också andra lagar i Sverige som är till för att skydda barn.
Alla barn har rätt att slippa våld. Ingen vuxen får slå, sparka, knuffa, dra dig i håret eller hota dig.
Kontakta polisen på telefon 114 14 om du är utsatt för våld. Om du är i akut fara ska du ringa polisen på telefon 112.
I olika länder har man olika gränser för när man anses vara vuxen och när man anses vara ett barn. Reglerna för att gifta sig skiljer sig också åt mellan olika länder.
I Sverige är man barn till den dagen man fyller 18 år och innan dess kan man inte gifta sig.
Det beror på att man anser att barn inte ska ha det ansvar som det innebär att leva i ett äktenskap. Tidiga äktenskap kan göra att barn mår dåligt både fysiskt och psykiskt eftersom barnet kan hindras från att utvecklas som en egen person och leva det liv som det har rätt till.
När man har fyllt 18 år bestämmer man själv om man vill gifta sig och i så fall med vem. Ingen får tvinga eller lura någon att gifta sig. Det är olagligt att försöka tvinga eller lura ett barn att resa till ett annat land för att gifta sig. Det här är ett brott som kan leda till fängelse. Det är också olagligt att tvinga ett barn att leva i en relation som liknar ett äktenskap. När en vuxen har sex med ett barn under 15 år räknas det som våldtäkt.
Om någon av personerna i ett gift par var under 18 år när han eller hon gifte sig, blir inte äktenskapet giltigt i Sverige.
Om du är under 18 år och söker asyl tillsammans med den du är gift med i stället för med dina föräldrar räknas du som ett ensamkommande barn. Du får då en god man som hjälper dig i kontakten med myndigheterna.
Läs mer och se filmer om vad en god man gör Länk till annan webbplats.
Om du har frågor eller behöver hjälp kan du prata med en lärare, kurator eller någon inom vården. Du kan också vända dig till Migrationsverket eller Socialtjänsten. Om du har en god man kan du också vända dig till hen.
Om du är rädd att du eller någon du känner ska bli bortgift kan du ringa polisen på telefon 114 14.
I vissa familjer och släkter är det viktigt att det inte går något dåligt rykte om familjen. Det kan finnas regler om vilka kläder man får ha, vem man får umgås med, att man inte får vara tillsammans och gifta sig med vem man vill eller studera och jobba med det man vill.
De här reglerna brukar vara strängast för flickor, men det finns också regler som gäller pojkar. Om reglerna gör att du blir dåligt behandlad eller straffad kallas det hedersrelaterat våld och förtryck. En del kan bli slagna, hotade eller bli kallade för elaka saker. Att utsätta någon för det bryter mot barnkonventionen och svensk lag.
Ibland tvingas barn att kontrollera sina syskon för att familjen är oroliga att det ska gå rykten om dem. Men alla människor har rätt att leva sitt eget liv som de vill. Det gäller oavsett vilken religion eller kultur man har och vilket land eller familj man kommer ifrån. Alla barn har rätt att leva sitt eget liv, och ska inte behöva kontrollera någon annan.
Om du eller någon du känner är utsatt kan du vända dig till en lärare på din skola, socialtjänsten i din kommun eller Migrationsverket för att få hjälp. Det finns också olika organisationer som kan ge stöd och information om hedersrelaterat våld och förtryck.
GAPF – Riksorganisation mot hedersvåld Länk till annan webbplats.: Här kan du få stöd om du själv eller någon annan är utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck. Du kan ringa 08‑711 60 32, mejla eller chatta.
Kärleken är fri Länk till annan webbplats.: Här kan du få stöd via chatt och mejl om du har frågor om hedersrelaterat våld eller förtryck, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap eller könsstympning.
Tris – Tjejers rätt i samhället Länk till annan webbplats.: Här kan du få stöd om du känner dig begränsad av din familj eller släkt, eller utsätts för hot eller våld när du försöker göra egna val. Ring 010‑255 91 91.
I Sverige finns många lagar som handlar om att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter. Vi ska ha samma rättigheter och möjligheter i livet oavsett vilka vi är, hur vi ser ut, varifrån vi kommer, vad vi tror på, vem vi blir förälskade i eller hur vi fungerar.
Det finns lagar för att hindra att någon blir diskriminerad eller får sina rättigheter kränkta. Som människor får vi tycka, tänka och tro som vi vill men vi får inte göra vad som helst. Det står i grundlagen att alla människor har rätt att utrycka sina tankar, åsikter och känslor så länge man inte kränker någon annan. Vi måste alla respektera våra medmänniskors rätt till deras egen identitet och egna livsval.
Jämställdhet betyder att pojkar och flickor ska vara lika mycket värda och ha samma möjligheter i livet. Det betyder också att vuxna män och kvinnor ska ha samma rättigheter och skyldigheter. De ska ha lika mycket makt att påverka samhället och sina egna liv.
För 100 år sedan var det inte så i Sverige. Då hade kvinnor inte så mycket makt att bestämma över sina liv. Det var mest män som utbildade sig och arbetade medan kvinnor var hemma och tog hand om barn, städade och tvättade. Sedan dess har mycket förändrats.
I de flesta familjer i Sverige idag går båda föräldrarna till arbetet eller studerar och barnen är på förskola, skola och fritidshem på dagarna. I hemmet hjälps ofta båda föräldrarna åt med att städa, tvätta, handla och laga mat och att tillsammans ta hand om barnen.
För att samhället ska bli så rättvist som möjligt och ge kvinnor och män samma makt att påverka samhället och sina egna liv, har Sveriges riksdag beslutat om olika mål för jämställdhet.
Målen handlar om att
I Sverige har alla rätt till sin egen könsidentitet och sexuella läggning. Könsidentitet handlar om vilket kön man känner sig som, oavsett vad andra förväntar sig. Sexuell läggning handlar om vilket kön man blir attraherad av och kär i. Du har rätt att älska och vara tillsammans med vem du vill, oavsett om personen har samma kön eller ett annat kön än du själv.
Om du inte vill behöver du inte berätta för andra vilken sexuell läggning eller könsidentitet du har. Det finns ingen sexuell läggning eller könsidentitet som bryter mot lagen, men det är olagligt att behandla någon orättvist eller sämre, till exempel i skolan eller i en organisation, på grund av personens sexuella läggning eller könsidentitet.
Det finns flera olika organisationer och ungdomsmottagningar dit du kan vända dig om du vill veta mer eller om du behöver stöd.
RFSL Länk till annan webbplats.
Genom denna organisation kan du få kontakt med andra HBTQI-personer, vara med på aktiviteter och få stöd. De har även ett nätverk för personer som är nya i Sverige, RFSL Newcomers Länk till annan webbplats..
UMO – om sex, hälsa och relationer Länk till annan webbplats.
UMO är en webbplats för alla i ålder 13–25 år där du bland annat kan läsa mer om sexuell läggning och könsidentitet.
Man säger ibland att personer som söker skydd, och särskilt ensamkommande barn, är starka. Att om de klarar att ta sig till andra sidan jorden på egen hand så klarar de nog av vad som helst. Men även de starkaste och mest härdade barn behöver trygga vuxna omkring sig för att få vara just barn. Barn på flykt är inget undantag, och när föräldrarna saknas, eller om föräldrarna är utmattade, förvirrade eller kanske traumatiserade, behövs andra viktiga vuxna för att erbjuda dessa barn lite trygghet och lugn i en osäker situation.
Alla barn är olika och alla personer som söker skydd bär på en unik berättelse. En del barn har levt på flykt länge och kanske inte sett sina släktingar på flera år. Andra har separerats från sina föräldrar nyligen. Vissa har kontakt med sina anhöriga, medan andra inte vet var de ska börja leta. Alla barn som har sökt skydd bär på frågor och oro. Vissa frågar om sin situation och ber om hjälp. Andra bär all sin oro inom sig och vågar inte fråga.
Som vuxen fyller du en viktig roll. Du är en person som kan vägleda och stödja barnet i den situation som barnet befinner sig i. Du kan läsa dessa sidor tillsammans med barnet. Ni kan tillsammans gå igenom de olika stegen som man tar sig igenom när man har sökt skydd enligt massflyktsdirektivet.
En viktig vuxen kan vara
Här hittar du tips på organisationer som kan ge dig stöd och länkar där du kan lära dig mer om Sverige.
Bris, Barnens rätt i samhället, är en organisation som arbetar för barns rättigheter. Du kan kontakta Bris om du behöver en vuxen att prata med.
Ring Bris stödtelefon för unga: 116 111
www.bris.se/for-barn-och-unga Länk till annan webbplats.
Rädda barnen är en organisation som arbetar för barns rättigheter.
www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/barn-och-unga Länk till annan webbplats.
Röda korset är en organisation som arbetar med att skydda och hjälpa människor som behöver det. Röda korset kan hjälpa dig att hitta dina släktingar.
www.rodakorset.se/fa-hjalp/ Länk till annan webbplats.
Barnombudsmannen är en myndighet som ser till att andra svenska myndigheter följer barnkonventionen. Här kan du lära dig mer om dina rättigheter.
Youmo är din ungdomsmottagning på webben. Här kan du läsa om sex, hälsa och relationer på flera olika språk.
www.youmo.se Länk till annan webbplats.
RFSL arbetar för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queers och intersexpersoners rättigheter. RFSL Newcomers arbetar med asylsökande och nyanlända.
www.rfsl.se/newcomers/asyl/ Länk till annan webbplats.
Kärleken är fri är en stödchatt för unga utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/karleken-ar-fri/ Länk till annan webbplats.
Kvinnofridslinjen erbjuder råd och stöd för dig som är kvinna och har utsatts för hot och fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Information finns på flera språk. Du kan också ringa 020‑50 50 50. De ordnar tolk inom några minuter.
www.kvinnofridslinjen.se Länk till annan webbplats.
Kollpåsoc.se är en webbplats med information om dina rättigheter och möjligheter till stöd från socialtjänsten.
www.kollpasoc.se Länk till annan webbplats.
Min rätt – Din roll riktar sig till dig som är ensamkommande barn, din gode man och andra aktörer som alla har olika roller för att hjälpa dig. Här kan du få mer information om de olika rollerna och vilka rättigheter du har. Du kan till exempel se korta filmer om vad en god man ska hjälpa dig med.
rfs.se/om-rfs/projekt/min-ratt-din-roll Länk till annan webbplats.
Filmerna Vad händer nu? är för dig som är ensamkommande barn i Sverige och som bor på ett boende eller i familjehem. I filmerna får du veta vad som kommer att hända den första tiden i Sverige, vilka personer du kan möta och hur asylprocessen går till. Du kan se filmerna ensam eller tillsammans med en vuxen. Filmerna finns på flera språk.
Sök efter ”Socialstyrelsen vad händer nu” på Youtube. Länk till annan webbplats.
Information Sverige är en portal för nyanlända i Sverige. Här kan du få information om hur det svenska samhället fungerar när det gäller exempelvis bostad, utbildning och sjukvård.
www.informationsverige.se Länk till annan webbplats.
Lära svenska är en sida från Information Sverige om hur du kan lära dig svenska på egen hand.
www.informationsverige.se/sv/jag-ar-asylsokande/lara-svenska Länk till annan webbplats.
Alternativt skyddsbehövande är en person som har sökt asyl i Sverige och fått status som alternativt skyddsbehövande. Då får man oftast uppehållstillstånd i 13 månader.
Asyl betyder fristad. När en person ansöker om asyl söker han eller hon skydd i ett annat land än i sitt hemland.
Asylprocess är de olika stegen som en asylsökande går igenom – från ansökan till beslut.
Asylsökande är en person som har tagit sig till Sverige och ansökt om asyl, men som ännu inte har fått ett slutgiltigt svar på sin ansökan.
Asylutredning är en intervju där du får berätta varför du vill ha skydd i Sverige.
Avslag på asylansökan betyder att en person har fått nej på sin ansökan om asyl.
Barn är alla personer som är under 18 år.
Beslut i ett asylärende är när Migrationsverket har bestämt om en asylsökande får stanna i Sverige eller inte.
Dagersättning är ett bidrag från Migrationsverket som en asylsökande kan ansöka om ifall han eller hon inte har egna pengar.
Dom. De flesta av Migrationsverkets beslut kan överklagas till domstol. När en domstol fattar beslut heter det dom.
Flykting är en person som har sökt asyl och fått status som flykting. Det betyder att man uppfyller kraven i FN:s konvention om flyktingars rättigheter, den så kallade Genèvekonventionen. Då får man oftast uppehållstillstånd i 3 år.
God man är en person som ska ta hand om asylsökande barns intressen när deras föräldrar inte kan göra det. Det kan vara en man eller en kvinna.
Identitet betyder vem en person är. När Migrationsverket frågar om din identitet menar vi vad du heter, hur gammal du är och var du kommer ifrån.
Laga kraft betyder att beslutet inte längre går att överklaga.
Migrationsverket är den myndighet i Sverige som prövar ansökningar från personer som söker asyl. Migrationsverket prövar också ansökningar från personer som vill komma på besök eller flytta till Sverige, eller som vill bli svenska medborgare.
Myndigheter ska se till att samhället fungerar som det ska enligt de lagar som riksdagen har bestämt.
Offentligt biträde är en person som kan svenska lagar. Biträdet hjälper dig med ansökan om asyl. Ett offentligt biträde är jurist eller advokat och jobbar inte på Migrationsverket.
Socialtjänsten finns i varje kommun. De arbetar efter en lag som heter socialtjänstlagen. Socialtjänstlagen handlar om vilken rätt till vård och omsorg alla i kommunen har. Den innehåller regler för hur samhället ska hjälpa den som behöver hjälp men som inte kan få hjälp av någon annan.
Tystnadsplikt betyder att personer som jobbar på till exempel Migrationsverket inte får berätta vad du har sagt till någon som inte har rätt att veta det.
Uppehållstillstånd betyder att en person har fått ja på sin ansökan om att bo i Sverige.
Överklaga betyder att en person skriver till en myndighet eller domstol att han eller hon inte håller med om det som myndigheten eller domstolen har bestämt. Personen vill att myndigheten eller domstolen ska ändra beslutet.
2025-03-05
Nu är Migrationsverkets nya webbplats lanserad
Den 5 mars lanserade Migrationsverket en helt ny version av migrationsverket.se, en webbplats med tydligare struktur och mer guidande navigering. Syftet med den nya webben är framförallt att besökarna lättare ska hitta den information de behöver.
2025-01-29
Ansök om förlängt skydd mellan 29 januari och 4 mars
Nu öppnar e-tjänsten för att ansöka om förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet.
