Introduktion till det svenska samhället

På denna sida kan du läsa om hur din kommun kommer att hjälpa dig, hur du startar ditt liv i Sverige och vilket integrationsstöd som finns.

Samman­fatt­ning

  • Den kommun som du kommer att bo i hjälper dig med bostad och med att påbörja ditt liv i Sverige.
  • Du registrerar dig som svensk invånare hos Skatteverket, för att få ett personnummer. Du behöver ha ett svenskt personnummer, bland annat för att kunna nyttja offentliga tjänster. Besök därför Skatteverket så snart du har möjlighet.
  • Vuxna, både män och kvinnor, i åldern 18–64 år deltar i etableringsprogrammet. Du studerar svenska språket, får samhällsorientering och kunskaper inför att hitta ett jobb i Sverige. Du kan delta i programmet i upp till två år.
  • När du deltar i etableringsprogrammet kan du ansöka om ekonomiskt stöd från staten som hjälper dig täcka dina levnadskostnader.
  • Barn och unga börjar skolan kort efter ankomst. Skola för barn är obligatorisk och kostnadsfri.
  • Om du har fyllt 65 år deltar du inte i etableringsprogrammet, men du kan ändå söka arbete. Om du inte har ett arbete kan du söka stöd av staten för att klara din försörjning.
  • Det svenska språket är en viktig del av din integration och det finns flera sätt att lära sig språket.
  • Den första tiden kommer du att ha kontakt med flera olika personer. Det är exempelvis representanter från kommunen, handläggare vid Arbetsförmedlingen, lärare i skolan och personal i sjukvården. De kommer att introducera dig i det svenska samhället, ge dig stöd och svara på frågor.

Stödet från din kommun

I Sverige finns det 290 kommuner och varje kommun är en geografiskt avgränsad del av Sverige. Varje kommun har en organisation som styr och som ansvarar för exempelvis skolor, äldreomsorg och stöd till familjer.

Den kommun som du har blivit placerad i stöttar dig i att börja ditt liv i Sverige. Kommuner arbetar på olika sätt och vilket stöd som de ger kan vara olika.

Det är svårt att säga exakt hur mottagandet i din kommun ser ut, men generellt ansvarar kommunen för

  • att ha en bostad redo när du kommer till Sverige
  • undervisning i svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering och annan vuxenutbildning
  • skola, förskola och barnomsorg
  • att informera om hur du registrerar dig som svensk invånare hos Skatteverket
  • att informera om hur du bokar möte med Arbetsförmedlingen
  • att vägleda dig till att ansöka om ekonomiskt stöd
  • att informera om hur du kan söka sjukvård
  • att du får språkstöd eller tolk vid offentliga tjänster. När du bokar besök ska du meddela om du behöver tolk.

Att regi­strera dig som en invå­nare i Sverige

När du har kommit till Sverige ska du registrera dig som svensk invånare, vilket du gör hos Skatteverket. Det innebär att Skatteverket lägger in dina personuppgifter i sitt register över svenska invånare. Registreringen är obligatorisk och ett krav för att kunna få ett svenskt personnummer och identitetskort. Personnummer och identitetskort behöver du för att kunna ta del av många offentliga tjänster.

Det kan ta lite tid, efter att du har registrerat dig, innan du får ditt personnummer och identitetskort. Därför är det viktigt att du registrerar dig så snart som möjligt.

Läs mer om att starta ditt liv i Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hälso­un­der­sök­ning

Efter din ankomst i Sverige erbjuds du en hälsoundersökning, med tolk närvarande. Denna undersökning är frivillig och kostnadsfri.

Det är viktigt att du vid undersökningen informerar om eventuella medicinska tillstånd eller hälsoproblem, både fysiska och psykiska, för att du ska kunna få den hjälp och vård som du behöver. Läkaren och tolken är enligt lag skyldiga att hålla all information om din hälsa och dina privata uppgifter konfidentiella. Det betyder att de inte får dela informationen med någon annan utan din tillåtelse, inte ens med dina familjemedlemmar.

Om du regelbundet tar medicin ska du så snart som möjligt berätta det för den som tar emot dig i din kommun eller vid hälsoundersökningen, så att du kan få tillgång till de mediciner som du behöver. För att kunna köpa vissa mediciner i Sverige behöver du ha pratat med en läkare först.

Etable­rings­pro­grammet för vuxna

Alla vuxna mellan 20 och 64 år omfattas av etableringsprogrammet, som man deltar i genom Arbetsförmedlingen.

Etableringsprogrammet innehåller olika aktiviteter och målet är att du så snabbt som möjligt ska lära dig svenska, hitta ett jobb och försörja dig.

I programmet ingår att läsa svenska för invandrare (SFI), delta i samhällsorientering och få utbildning på olika nivåer. Du kanske behöver utveckla eller bygga på din kompetens, validera din utbildning eller tidigare erfarenheter, eventuellt komma ut i praktik och få stöd när du söker jobb.

Du deltar normalt i programmet på heltid, vilket betyder fem dagar i veckan, måndag till fredag, under åtta timmar per dag. Som längst kan du delta i två år. Alla kvotflyktingar går programmet oavsett kön, tidigare utbildning eller arbetsbakgrund.

Om du har barn under ett år deltar du inte eftersom du då är hemma med barnet. När ditt barn fyller ett år och kan börja i förskolan kan du börja eller återuppta etableringsprogrammet.

Det finns möjlighet att gå i programmet på deltid, exempelvis på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Läs mer om etableringsprogrammet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ekono­miskt stöd

Många kvotflyktingar behöver ekonomiskt stöd i början för att kunna klara sina levnadskostnader. Målet är att du på sikt ska kunna försörja dig själv och du förväntas vara aktiv i att hitta arbete.

Det vanligaste ekonomiska stödet för vuxna nyanlända kvotflyktingar är etableringsersättning. Du kan få denna ersättning om du deltar i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Ansökan om ersättning gör du hos Försäkringskassan. Stödet täcker bara de nödvändigaste kostnaderna som hyra, mat, läkarbesök och medicin, lite kläder och att resa kollektivt.

Det finns även andra former av ekonomiskt stöd i Sverige. Vilka stöd och hur mycket du har rätt till beror exempelvis på om du har barn och vad du har för boendekostnad. Utbetalning av stöd sker oftast en gång per månad och förutsätter att du har ett bankkonto.

I Sverige betalas de flesta stöd ut separat till varje vuxen person i hushållet. Detta innebär att varje vuxen person behöver ha ett eget bankkonto och behöver lämna in en egen ansökan om ekonomiskt stöd. Kommunen kan vägleda dig i hur du öppnar bankkonto och hur du ansöker om olika ekonomiska stöd.

De olika ekonomiska stöd och offentliga tjänster som finns i Sverige finansieras genom skatter. Alla invånare kan ta del av stöden och därför är alla också skyldiga att betala skatt och göra sitt bästa för att skapa bra förutsättningar för sig själv och samhället i stort. Hur mycket du betalar i skatt skiljer sig mellan kommuner, men den genomsnittliga skatten är 32 procent av din inkomst.

Läs mer om etableringsersättning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer om och ansöka om etableringsersättning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barnom­sorg och utbild­ning för barn och unga

Sverige har skolplikt och det betyder att skolan är obligatorisk för alla barn från förskoleklass upp till årskurs 9, vilket vanligtvis är från 6 till 16 år. De flesta fortsätter därefter utbildning på gymnasienivå. Att gå i skola är gratis, även alla skolböcker och allt skolmaterial som behövs. Det finns ingen anmälningsavgift till skolan och inte heller något krav på skoluniform.

Barn och unga nyanlända börjar skolan strax efter ankomsten till Sverige. De flesta unga som är över 16 år men under 20 år blir också erbjudna utbildningsmöjligheter.

När nyanlända barn börjar skolan bedömer lärarna deras kunskaper för att bestämma vilken klass i det svenska skolsystemet som passar dem bäst. Skolan tar hänsyn till barnets ålder och i de flesta fall placeras barn i en ordinarie klass med jämngamla parallellt med förberedelseklass. Förberedelseklassen förbereder barnet så att barnet kan följa den ordinarie undervisningen. Hur stor del av undervisningen som ska ske i förberedelseklass och hur stor del som ska ske i ordinarie klass är olika för varje barn.

Barn med funktionsnedsättningar eller inlärningssvårigheter kan få extra hjälp och stöd i skolan.

Manlig lärare som undervisar barn vid skolbänk

Foto: Ann-Sofi Rosenkvist/imagebank.sweden.se

Bra att veta om svensk skola:

  • Skolan i Sverige är kostnadsfri.
  • Det finns ingen skoluniform eller anmälningsavgift.
  • Barnen får skolböcker och annat material kostnadsfritt.
  • Pojkar och flickor deltar i all skolundervisning tillsammans.
  • Barn under sex år går i förskola, så att föräldrarna kan delta i olika aktiviteter.
  • Förskolan har en kostnad som är baserad på familjens inkomst.
  • Maten som barnen får i förskola och skola är kostnadsfri.

I Sverige har vårdnadshavare en viktig roll i barnens skolgång eftersom de ansvarar för att se till att barnen går till skolan till och med årskurs nio.

En gång per termin brukar vårdnadshavare och barn träffa läraren på ett möte för att prata om hur det går för barnet i skolan. Det kallas för utvecklingssamtal. Som vårdnadshavare är det viktigt att stötta barnet genom att till exempel ha koll på barnets skolschema och att barnet gör sina läxor, eller se till att barnet får hjälp med skolarbetet om det inte hinner med under skoltid eller inte klarar det på egen hand.

Läs mer på Skolverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barn i matsal på skola.

Foto: Susanne Walström/imagebank.sweden.se

Akti­vi­teter och stöd för vuxna över 65 år

Om du har fyllt 65 år deltar du inte i etableringsprogrammet. Om du är över 65 år får du ekonomiskt stöd från staten. Du är inte hindrad att arbeta, tvärtom är det en fördel på flera sätt. Arbete ger en bättre ekonomi och en god möjlighet att vara aktiv och lära sig språket.

Även om du inte arbetar finns det annat som du kan göra, till exempel att lära dig svenska, hitta hobbyer och vänner. Du kan fråga i din kommun om information om aktiviteter och föreningar som skulle kunna vara intressanta för dig.

Vanliga fraser

Engelska

Svenska

Welcome

Välkommen

Hello

Hej

How are you?

Hur mår du?

I am fine

Jag mår bra

Thank you

Tack

You are welcome

Varsågod

Please

Snälla

Sorry

Förlåt

What is your name?

Vad heter du?

My name is …

Jag heter …

I do not understand

Jag förstår inte

I do not speak Swedish

Jag pratar inte svenska

Goodbye

Hej då

Frågor att fundera kring

  • Det ekonomiska stödet kommer bara att täcka basutgifter. Vad tänker du att basutgifter innebär?
  • Har informationen du har läst på denna sida ändrat de förväntningar du hade om stödet som du kommer att få?
  • Har du några tankar kring vad du behöver göra för att bli självständig och en del av det svenska samhället?

Sidan senast uppdaterad: