Sveriges flyktingkvot

En kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som har blivit utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR för att få flytta till ett annat land. Det kallas vidarebosättning (på engelska resettlement).

Skriv ut
Flyktingläger, UNHCR.

Vidarebosättning är ett viktigt verktyg för att erbjuda skydd till flyktingar vars liv, frihet, hälsa eller grundläggande mänskliga rättigheter är i fara i det land där de har sökt tillflykt. Vidarebosättning innebär att flyktingar kan resa säkert från det första asyllandet till ett annat land som har gått med på att ta emot kvotflyktingar. Processen administreras av FN:s flyktingorgan UNHCR.

De flesta kvotflyktingar vidarebosätts från områden som gränsar till kriser och konflikthärdar.

Hur många kvot­flyk­tingar kommer till Sverige?

Varje år ger regering och riksdag Migrationsverket resurser för att kunna överföra ett visst antal kvotflyktingar till Sverige. Inriktningen på uttagningarna bestäms av Sveriges regering men vilka flyktinggrupper som ska prövas för vidarebosättning från olika länder bestäms av Migrationsverket i samarbete med UNHCR.

Sedan 2023 har regeringen beslutat att Sverige ska ta emot 900 kvotflyktingar per år.

Samar­bete mellan flera aktörer

Migrationsverket samarbetar med flera aktörer för att säkerställa en så bra vidarebosättning som möjligt.

Viktiga samarbetspartner:

  • UNHCR, som bland annat presenterar ärenden för Migrationsverket och hjälper till med praktiska arrangemang i samband med uttagningarna.
  • International Organization for Migration (IOM) bistår med ansökan om utresetillstånd till vistelselandets myndigheter
  • Svenska ambassader (eller Migrationsverket) utfärdar provisoriskt främ­lingspass för resan till Sverige.
  • IOM arrangerar kvotflyktingens resa och överföringen till Sverige. IOM genomför även förberedande informationsinsatser om Sverige innan avresan.
  • Kommuner, som tar emot kvotflyktingarna när de kommer till Sverige.

Så här går vida­re­bo­sätt­ning till

För att bli uttagen på den svenska flyktingkvoten och bli erbjuden vidarebosättning till Sverige, måste man vara registrerad hos UNHCR, FN:s flyktingorgan. UNHCR bedömer vilka personer som är i behov av vidarebosättning till ett nytt hemland. De presenterar dem sedan för något av de länder i världen – varav Sverige är ett – som tar emot kvotflyktingar.

Inför 2025 bedömer UNHCR att mer än 100 miljoner människor är på flykt. Av dessa bedöms 2,9 miljoner vara i behov av vidarebosättning. Vidarebosättning används både för att erbjuda varaktigt skydd åt utsatta individer och för att avlasta värdländer som tagit emot många människor på flykt. Det bidrar till en ökad ansvarsfördelning för flyktingar globalt och är ett alternativ när inga andra möjligheter finns.

Uttag­ningen

UNHCR föreslår vilka nationaliteter och uttagningsländer som bör vara prioriterade för Sveriges vidarebosättningsprogram. Förslaget analyseras av Migrationsverket och förankras hos Regeringskansliet. Beslutet om fördelning av platser och genomförande fattas slutligen av Migrationsverkets generaldirektör.

Vidarebosättningsarbetet på Migrationsverket bedrivs genom att Migrationsverket sätter samman ett team bestående av personal med mångårig erfarenhet av utredningsarbete som reser till de platser i världen där kvotflyktingarna befinner sig. Vanligtvis befinner sig personalen på plats i cirka två veckor då de utreder, upptar biometriska uppgifter samt fattar beslut om uppehållstillstånd. Innan beslut fattas utförs kontroller av Säkerhetspolisen.

Endast personer som är flyktingar eller alternativt skyddsbehövande enligt utlänningslagen får uppehållstillstånd och kan därmed vidarebosättas till Sverige. Tillstånden för kvotflyktingar är permanenta. Ungefär 90 procent av dem som utreds inom ramen för flyktingkvoten får uppehållstillstånd i Sverige.

Prognos för god integ­ra­tion i det svenska samhället

Utgångspunkten för vidarebosättning till Sverige ska vara kvotflyktingens individuella skyddsbehov. Utöver det ska Migrationsverket beakta kommunernas möjligheter att ordna ett bra mottagande och skapa förutsättningar för god integration i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar.

Migrationsverket tolkar svenska värderingar som de värderingar som uttrycks genom svensk lag. Det kan till exempel vara grundläggande demokratiska värden, rättsstaten, barns rättigheter, lika rättigheter för män och kvinnor och acceptans för minoriteters rättigheter. Vid bedömning av integrationsförutsättningar beaktas personens avsikt att anpassa sig till ett liv i Sverige, att följa svensk lag, bli självförsörjande genom att delta i de integrations- och arbetsmarknadsinsatser som erbjuds efter ankomst, samt att lära sig det svenska språket genom att delta i den undervisning som erbjuds genom SFI.

Förbe­re­delser inför flytten till Sverige

När en kvotflykting har fått tillstånd att komma till Sverige anvisar Migrationsverket en kommun som ska ta emot kvotflyk­tingen. Sedan förbereds överfö­ringen till Sverige. Kvotflyktingar reser direkt till sina kommuner och deras inresa är därför beroende av att boende och mottagande är ordnat.

Migrationsverket har i uppdrag från regeringen att tillhandahålla förberedande insatser för personer som ska vidarebosättas i Sverige i syfte att förbereda dem inför etableringen i Sverige.

Migrationsverket har tillsammans med International Organization for Migration (IOM) utvecklat och ett program som genomförs för samtliga kvotflyktingar under tre dagar innan avresan till Sverige.

Läs mer om förberedande insatser

Över­fö­ring – flytten till Sverige

När kvotflyktingen har fått uppehållstillstånd och en plats i en kommun arrangerar Migrationsverket överföringen till Sverige. IOM och UNHCR assisterar för att ordna de nödvändiga tillstånden för att personerna ska få lämna vistelselandet.

Kvotflyktingar kan resa på egen hand, familjevis eller i grupp till Sverige. Ibland medföljer personal från IOM eller Migrationsverket. Vid ankomsten till Arlanda eller den lokala flygplatsen möter kommunen upp. Därefter ansvarar kommunen tillsammans med Arbetsförmedlingen och andra lokala aktörer för att stötta individen under den första tiden i Sverige

Mer infor­ma­tion

Sidan senast uppdaterad: