Hälsa

Synun­der­sök­ning

Om du behöver glasögon kan du ansöka om särskilt bidrag hos Migrationsverket och sedan boka tid hos en optiker.

Våld och sexu­ella över­grepp

Många asylsökande har utsatts för våld eller sexuella övergrepp, i hemlandet eller under flykten till Sverige. Man kan må dåligt både fysiskt och psykiskt av sådana upplevelser, men det finns hjälp att få. Du kan till exempel prata med vårdpersonalen när du gör din hälsoundersökning, med ungdomsmottagningen eller med skolsköterskan eller kuratorn på din skola. De kan hjälpa dig att få rätt vård.

All form av våld och sexuella övergrepp är olagligt i Sverige. Det är alltid den som har skadat dig som är ansvarig, och du kan aldrig straffas för att du har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. Detta gäller oavsett vilken relation man har till varandra, det gäller till exempel även våldtäkt inom äktenskapet och när föräldrar slår sina egna barn. När en vuxen har sex med ett barn under 15 år räknas det som våldtäkt. I Sverige är det också olagligt att tvinga eller lura någon att gifta sig, och barn under 18 år får inte gifta sig.

Kontakta polisen på telefon 114 14, om du är utsatt för våld eller sexuella övergrepp, eller om du är rädd för att bli bortgift. Om du är i akut fara ska du ringa polisen på telefon 112.

Köns­stymp­ning

Könsstympning, eller kvinnlig omskärelse som vissa säger, är när man skär eller syr i en flickas snippa eller skadar den på något annat sätt.

Könsstympning är helt förbjudet i Sverige och ses som ett allvarligt brott. Den som har blivit utsatt för könsstympning kan få både fysiska och psykiska besvär. Om någon har gjort detta mot dig och du har problem på grund av det kan få hjälp av sjukvården. Prata med din skolsköterska, ungdomsmottagningen eller din vårdcentral.

Läs mer om könsstympning

Läs mer om hedersrelaterat våld

Sexu­ellt över­för­bara sjuk­domar

Du har rätt till kunskap om hur du skyddar dig mot sexuellt överförbara sjukdomar och hur du undviker att smitta andra. Exempel på sexuellt överförbara sjukdomar är klamydia, hepatit, gonorré och hiv. Om du vet att du har en sådan sjukdom måste du berätta det när du gör din hälsoundersökning, så att du kan få vård och undvika att smitta någon annan. Om du är osäker på om du är smittad kan vårdpersonalen ta prover.

Preven­tiv­medel och mödra­vård

I Sverige är mödravård och förlossningsvård gratis för asylsökande. Du har också rätt till gratis preventivmedelsrådgivning, så att du själv kan välja om du vill bli förälder. Både flickor och pojkar har rätt till information om hur de kan skydda sig själva och andra från graviditet. Om du som flicka blir gravid och inte vill ha barn har du rätt att avbryta graviditeten genom abort.

Psykisk ohälsa

Det är vanligt att känna sig orolig för vad som kommer att hända i framtiden när man väntar på beslut om sin asylansökan. En del kan också må dåligt för att de har upplevt otäcka saker eller för att de saknar sin familj. Exempel på att man mår psykiskt dåligt kan vara att man har ångest, svårt att sova eller känner sig ledsen och nedstämd.

Du kan få hjälp och stöd från sjukvården där du bor. Du kan också prata med kuratorn eller skolsköterskan på din skola.

Funk­tions­ned­sätt­ning

En funktionsnedsättning är när du har en skada eller en sjukdom som gör att du till exempel har svårt att röra dig, höra, tala eller förstå. Om du har en funktionsnedsättning har du rätt att få praktiskt stöd i din vardag, i skolan eller när du ska prata med Migrationsverket. Att du har en funktionsnedsättning påverkar inte din ansökan om asyl. Vid hälsoundersökningen kan du berätta om du har, eller om du tror att du har, en funktionsnedsättning.