Så här går vidarebosättning till
För att bli uttagen på den svenska flyktingkvoten och bli erbjuden vidarebosättning till Sverige, måste man vara registrerad hos UNHCR, FN:s flyktingorgan. UNHCR bedömer vilka personer som är i behov av vidarebosättning till ett nytt hemland. De presenterar dem sedan för något av de länder i världen – varav Sverige är ett – som tar emot kvotflyktingar.
Inför 2024 bedömer UNHCR att 110 miljoner människor är på flykt. Av dessa bedömdes 2,4 miljoner vara i behov av vidarebosättning. Vidarebosättning används både för att erbjuda varaktigt skydd åt utsatta individer och för att avlasta värdländer som tagit emot många människor på flykt. Det bidrar till en ökad ansvarsfördelning för flyktingar globalt och är ett alternativ när inga andra möjligheter finns. UNHCR identifierar de mest behövande och presenterar deras ärenden för Migrationsverket. Sedan 2023 handlar det om 900 individer per år som vidarebosätts till Sverige.
Uttagningen
Migrationsverket har regeringens uppdrag att genomföra organiserad uttagning och överföring av flyktingar och skyddsbehövande till Sverige genom vidarebosättning. Uppdraget ges årligen genom ett regeringsbeslut.
UNHCR föreslår vilka nationaliteter och uttagningsländer som bör vara prioriterade för Sveriges vidarebosättningsprogram. Förslaget analyseras av Migrationsverket och förankras hos Regeringskansliet. Beslutet om fördelning av platser och genomförande fattas slutligen av Migrationsverkets generaldirektör.
UNHCR presenterar de flyktingar som behöver vidarebosättas genom att skicka över personakter med dokumentation om varje person och familj till Migrationsverket.
Vidarebosättningsarbete på Migrationsverket bedrivs därefter genom att Migrationsverket sätter samman team bestående av personal med mångårig erfarenhet av utredningsarbete som reser till de platser i världen där de av UNHCR presenterade kvotflyktingarna befinner sig. Vanligtvis befinner sig teamet på plats i cirka två veckor då de utreder, upptar biometriska uppgifter samt fattar beslut om uppehållstillstånd. Innan beslut fattas utförs kontroller av Säkerhetspolisen.
Nytt från och med 2023 är att utredningarna även består av en utredning av kvotflyktingarnas integrationspotential. Efter ett positivt beslut anvisas kvotflyktingarna till en kommun i Sverige.
I undantagsfall, då det rör sig om ärenden som måste överföras skyndsamt, kan Migrationsverket fatta beslut på den personakt som UNHCR skickar.
Endast personer som är flyktingar eller alternativt skyddsbehövande enligt utlänningslagen får uppehållstillstånd och kan därmed vidarebosättas till Sverige. Tillstånden för kvotflyktingar är permanenta. Ungefär 90 procent av dem som utreds inom ramen för flyktingkvoten får uppehållstillstånd i Sverige.
Prognos för god integration i det svenska samhället
Utgångspunkten för vidarebosättning till Sverige ska vara kvotflyktingens individuella skyddsbehov. Utöver det ska Migrationsverket beakta kommunernas möjligheter att ordna ett bra mottagande och skapa förutsättningar för god integration i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar.
Migrationsverket tolkar svenska värderingar som de värderingar som uttrycks genom svensk lag. Det kan till exempel vara grundläggande demokratiska värden, rättsstaten, barns rättigheter, lika rättigheter för män och kvinnor och acceptans för minoriteters rättigheter. Vid bedömning av integrationsförutsättningar beaktas personens avsikt att anpassa sig till ett liv i Sverige, att följa svensk lag, bli självförsörjande genom att delta i de integrations- och arbetsmarknadsinsatser som erbjuds efter ankomst, samt att lära sig det svenska språket genom att delta i den undervisning som erbjuds genom SFI.
Förberedelser inför flytten till Sverige
När en kvotflykting har fått tillstånd att komma till Sverige anvisar Migrationsverket en kommun som ska ta emot kvotflyktingen. Sedan förbereds överföringen till Sverige. Kvotflyktingar reser direkt till sina kommuner och deras inresa är därför beroende av att boende och mottagande är ordnat.
Den kommun som tar emot en kvotflykting får ett bosättningsunderlag som bygger på UNHCR:s skriftliga utredning om personen. Där finns uppgifter som är relevanta för bosättningen, exempelvis om personen är sjuk eller har särskilda behov.
I regleringsbrevet för 2020 fick Migrationsverket uppdraget att återinföra programmet som nu kallas förberedande insatser. Målet är att ”tillhandahålla informationsinsatser för personer som ska vidarebosättas i Sverige i syfte att förbereda dem inför etableringen i Sverige”.
Migrationsverket har tillsammans med International organization for Migration (IOM) utvecklat och startat programmet igen.
Du kan läsa mer om förberedande insatser här
Överföring – flytten till Sverige
När kvotflyktingen har fått uppehållstillstånd och en plats i en kommun arrangerar Migrationsverket överföringen till Sverige. Personer som inte har giltiga pass får provisoriska främlingspass som räcker för en resa till Sverige. Så kallat UT-kort (uppehållstillståndskort) beställs av ambassaderna eller av Migrationsverkets utsända team. Ibland ordnas en visering för att kvotflyktingen ska kunna resa till Sverige. IOM och UNHCR assisterar för att ordna de nödvändiga tillstånden för att personerna ska få lämna vistelselandet.
Kvotflyktingar kan resa på egen hand, familjevis eller i grupp till Sverige. Ibland medföljer personal från IOM eller Migrationsverket. Vid ankomsten till Arlanda eller den lokala flygplatsen möter kommunen upp. Därefter ansvarar kommunen tillsammans med Arbetsförmedlingen och andra lokala aktörer för att stötta individen under den första tiden i Sverige.