Frågor och svar om kommu­nernas ordnade boenden till skydds­be­hö­vande enligt mass­flykts­di­rek­tivet

Här finns samlad information med frågor och svar som rör lagstiftningen som innebär att Migrationsverket får anvisa skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet till kommunerna.

Migrationsverkets anvisningar till kommuner

En skyddsbehövande som tackar nej till en anvisning behöver själv ordna ett boende. Det är inte kommunens ansvar att göra detta.

Migra­tions­ver­kets ersätt­ningar till kommu­nerna

En jämnare fördelning mellan landets kommuner ska även bidra till en jämnare fördelning av olika kostnader för kommunen (skolskjuts, tätare bussavgångar, öppna förskolor, sociala insatser, samordna civilsamhällets aktiviteter etc.).

Nej, ersättningarna är schabloniserade och betalas ut utan ansökningsförfarande.

Det är fyra ersättningar som kommunen kan få och de betalas ut utan ansökningsförfarande:

  • Ersättning för antalet boendeplatser utifrån fördelningstalet
  • Ersättning för anvisade personer som flyttat till kommunens ordnade boende
  • Ersättning per person och dygn i kommunens ordnade boende
  • Ersättning för ensamkommande barn som fyllt 18 år.

Läs om ersättningar för ordnade boenden för personer som har fått uppe­hålls­till­stånd enligt mass­flykts­di­rek­tivet

Nej, Migrationsverket ansvarar för utbetalning och hantering av ersättning enligt LMA. Det är endast kommunens ansvar för boende till de skyddsbehövande som har ändrats i LMA.

En skyddsbehövande som har inkomst av arbete eller egna tillgångar ska betala en skälig avgift till Migrationsverket för det boende som Migrationsverket eller kommunen erbjuder, och eventuell mat som ingår. Det är en fråga mellan Migrationsverket och den skyddsbehövande om hen ska betala en avgift eller ej. Migrationsverket säkerställer först att den skyddsbehövande har kvar minst det som motsvarar riksnormen för försörjningsstöd, efter att avgiften är betald. Eventuell logiersättning till Migrationsverket påverkar inte kommunens rätt till ersättning på något sätt.

Förutom ersättning för fördelningstal, får en kommun ersättning för de personer som har anvisats och tagits emot i ett ordnat boende. Det är dels en engångsschablon och dels en dygnsschablon per person och dygn. Om en person exempelvis flyttar till en annan kommun eller återvänder till hemlandet, upphör all rätt till ersättning från och med den dagen personen flyttar eller lämnar boendet. Om personen återkommer till boendet efter att ha varit utomlands, kan dygnsschablonen börja betalas ut igen.

Det är därför viktigt att kommunen kontaktar berörd mottagningsenhet hos Migrationsverket vid ändrade förutsättningar som påverkar kommunens rätt till statlig ersättning.

Ersätt­ning för ordnade boenden för personer som har fått uppe­hålls­till­stånd enligt mass­flykts­di­rek­tivet

Ersättning enligt 14–14 b §§ förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. betalas ut till den kommun som anvisats, när personen tagit boendet i anspråk. Ersättning kommer därför inte att kunna betalas ut om en kommun ordnar med boende i en annan kommun.

Fördelningstal på kommunnivå

Nej, de återstående fördelningstalen för 2023 är inaktuella. Migrationsverket hade möjlighet att anvisa 7 100 skyddsbehövande under 2023. Enligt regelverket upphörde möjligheten att anvisa 2023 års fördelningstal den 1 januari 2024. För de kommuner som inte anvisades sitt totala fördelningstal är de återstående platserna inaktuella för anvisning.

Migrationsverket får revidera fördelningstalet för enskilda kommuner om det föreligger synnerliga skäl utifrån barnets bästa.

Boende

Det är upp till kommunerna att bestämma vilken bostadsform de erbjuder personer som omfattas av massflyktsdirektivet. Vägledning finns att hämta hos Folkhälsomyndigheten och Boverket.

Tillsynsvägledning om hälsoskydd i asylboenden (Folkhälsomyndighetens webbplats) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Byggregler för ankomstboenden, förläggningar med mera (Boverkets webbplats) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En stor del av de skyddsbehövande har ordnat sitt boende själva. Så länge de bor kvar i eget boende berörs de inte av lagstiftningen om anvisning till boenden ordnade av kommunen. De som inte längre kan bo kvar i ett boende som de har ordnat själva kan vända sig till Migrationsverket som ordnar med ett boende. Den skyddsbehövande kan lämna önskemål om kommun, men myndigheten kan inte garantera att den skyddsbehövande får en anvisning till önskad kommun.

Det är Migrationsverket som ansvarar för flytten till nytt boende eller ny kommun. Transporten sker oftast med buss eller tåg, därför är mängden bagage begränsad. Det är Migrationsverkets personal som informerar om flytten, transporten och vad som kan tas med.

Det finns inget hinder för asylsökande eller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet att teckna en hemförsäkring för att få ett utökat skydd för sitt lösöre. Det finns inget juridiskt krav på varken folkbokföring eller personnummer för att få teckna en hemförsäkring. Försäkringen är ett civilrättsligt avtal och det är upp till försäkringsgivaren att bestämma villkor och att godkänna eller neka kunden. I normalfallet kan hemförsäkringsavgiften inte ge rätt till särskilt bidrag enligt LMA från Migrationsverket.

Det är upp till varje kommun som har ordnat kommunalt boende att se över hur dessa boenden omfattas av försäkringar. Migrationsverkets egna anläggningsboenden (ABO) omfattas av försäkringar genom Kammarkollegiet, men skyddet för den enskildes egendom, så kallat lösöre, är begränsat. I upphandlade boenden ansvarar leverantören för att erforderliga försäkringar finns på plats.

Övriga frågor

Om en person eller familj tilldelats ett boende av Migrationsverket eller kommunen får hen anses bo i så kallat anläggningsboende (ABO) och boendet räknas inte som ett EBO. En person som bor i ett utsatt område för att Migrationsverket eller kommunen ordnat boendet där omfattas inte av bestämmelsen i 10 a § LMA överhuvudtaget. I dessa situationer påverkar inte bostadsområdet rätten till bistånd enligt LMA.

Migrationsverket ska i alla beslut som rör barn ta hänsyn till barnets bästa, det gäller även för denna grupp. Barnperspektivet finns alltid med vid bedömning inför placering i tillfällig bostad för en familj med barn. Det kan bland annat handla om att i möjligaste mån försöka undvika onödiga flyttar, där barn är inblandade. Det förutsätter dock att det finns platser kvar på kommunens fördelningstal, annars kan en flytt bli nödvändig ändå. Om det med hänsyn till behovet av att kunna beakta barnets bästa föreligger synnerliga skäl, får Migrationsverket revidera fördelningstalet för antalet anvisningar till enskilda kommuner.

Samma ersättningsregler för förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasium gäller för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet som för asylsökande.

Ansök om ersätt­ning för massflyktingar

Det råder stor osäkerhet kring hur kriget utvecklas och hur och om situationen i Ukraina eskalerar. För tillfället är huvudscenariot i Migrationsverkets senaste prognos för 2024 att 10 000 personer söker uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Migrationsverket får under 2024 anvisa kommunerna att ordna boende för max 5 500 skyddsbehövande.

Sidan senast uppdaterad: