Bosätt­ning i en kommun för personer med till­fäl­ligt skydd

Personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har möjlighet att folkbokföra sig efter två års vistelse i Sverige. I samband med folkbokföring har personen rätt till bosättning.

Den som inte själv kan ordna sin bostad kan få hjälp och stöd med att bosätta sig i en kommun i vissa fall.

Hur många personer med tillfälligt skydd som varje kommun ska ta emot för bosättning beror i första hand på det antal som kommunen tidigare tagit emot för anordnande av boende enligt Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera (LMA). Därutöver ska kommunerna även anvisas de personer som vistats i Migrationsverkets tillfälliga bostäder och i de fallen styrs antalet som kommunen ska ta emot av kommunens befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som vistas i kommunen.

Personer med till­fäl­ligt skydd kan få hjälp med bosätt­ning

De personer med tillfälligt skydd som enligt bosättningslagen kan erbjudas hjälp att ordna en bostad är de som har beviljats uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring enligt 21 kapitlet utlänningslagen (2005:716). Det gäller också anhöriga till dessa personer om de har ett beviljat uppehållstillstånd och ingår i samma hushåll.

Av bosättningsförordningen framgår att anvisningar till kommunerna omfattar nyanlända som vistas i Migrationsverkets tillfälliga bostäder, kommunernas ordnade boenden och kvotflyktingar. Även kvotflyktingar som samtidigt är ensamkommande barn (med uppehållstillstånd) omfattas av bosättningslagen.

Läs mer om anvisning och mottagande av andra nyanlända och kvotflyktingar.

Migrationsverket har även anvisningsansvar för asylsökande ensamkommande barn, vilket regleras av en annan lagstiftning.

Läs mer om anvisning och mottagande av ensamkommande barn

Famil­je­med­lemmar till redan bosatta nyan­lända

Familjemedlemmar som kommer som anhöriginvandrare till personer med tillfälligt skydd, kvotflyktingar eller tidigare asylsökande som redan är bosatta flyttar direkt till sin familj.

Så går det till

Rutin för motta­gande av personer med till­fäl­ligt skydd i anvisad kommun

När en person med tillfälligt skydd tidigare har anvisats till en kommun för ordnande av boende enligt LMA framgår det av bosättningsförordningen (2016:39) att den personen i första hand ska anvisas till samma kommun. Det innebär att Migrationsverket för den gruppen löpande anvisar personer med tillfälligt skydd till samma kommun de vistas i med stöd av LMA-anvisningen så fort beslutet om uppehållstillstånd ligger till grund för folkbokföring.

Anvis­ning och mottag­ning av personer med till­fäl­ligt skydd från Migra­tions­verket

Det här gäller även insti­tutions­bo­enden. Nedan följer Migra­tions­ver­kets rutiner:

  • Migrationsverket håller ett samtal med den nyanlända i samband med upprättandet av bosättningsunderlag i anslutning till att beslutet om uppehållstillstånd ligger till grund för folkbokföring. Därefter anvisar Migrationsverkets vidarebosättningsenhet en kommun utifrån individens behov och utifrån årsplaneringen (se matchningskriterier nedan). Anvisningsbeslutet skickas per post eller krypterad e-post till kommunen tillsammans med övergripande information om personen som ska tas emot, ett så kallat bosättningsunderlag.
  • Efter anvisningen sker en dialog mellan kommunen och Migrationsverket. Dialogen handlar om att säkerställa att kommunen tagit emot beslutet om anvisning samt att tydliggöra att datum för mottagande avgörs av när berörd person folkbokfört sig och därmed inte längre har rätt till bistånd enligt LMA. När Migrationsverket, via Skatteverket, fått kännedom om att personen har folkbokförts fattas ett formellt beslut om att rätten till bistånd enligt LMA upphört. Kommunen informeras då om att den nyanlända inte längre omfattas av LMA, att personen omgående uppmanats att resa till kommunen samt vilken tid som den nyanlände anländer till kommunen.
  • När en kommun har anvisats informeras personen om vilken kommun denne ska flytta till. En person får bara ett erbjudande om bosättning. Om personen tackar nej till erbjudandet upphör rätten till bistånd och logi från Migrationsverket i samband med folkbokföringen och han eller hon måste då hitta en bostad på egen hand.
  • Kommunen genomför mottagandet.

Match­ning mellan skyddsbehövande och kommun från Migrationsverkets boenden

Denna grupp, i likhet med kvotflyktingar och nyanlända före detta asylsökande, matchas i första hand till en kommun utifrån kommunens uppfyllnadsgrad av mottagande (årsplanering och kommuntal). Det finns även ett antal sekundära matchningskriterier som Migrationsverkets bosättningsenhet, i den mån det är möjligt, ska ta hänsyn till vid anvisning. Vid varje enskilt bosättningsärende kommer bosättningsenheten att göra en viktning av vilka kriterier som anses vara prioriterade utifrån rådande förutsättningar i det aktuella bosättningsärendet.

Exempel på faktorer som kan påverka matchningen är bland annat dessa:

  • Anknytning till ensamkommande barn som redan har anvisats till en kommun
  • Närhet till specialistsjukvård
  • Särskilda skolresurser
  • Arbete/arbetserbjudande
  • Påbörjade studier (inte sfi)
  • Delad vårdnad om minderåriga barn
  • Skyddad identitet
  • Närhet till släkt som redan är bosatt
  • Önskemål
  • Tillgängliga bostäder i mottagande kommun.

Lagar och förord­ningar

Bosättningslagen (2016:38) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bosättningsförordningen (2016:39) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Förordning (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sidan senast uppdaterad: