Beviljade projekt

Under 2023 testade AMIF en erbjuda ny projektform – förstudier. Att få möjlighet att genomföra förstudier ger aktörer inom migrationsområdet möjlighet att ansöka om medel för att analysera nuläget, identifiera brister eller behov, samt undersöka vad som är möjligt att göra i ett större AMIF-finansierat projekt. Tre aktörer – Högskolan Väst, Länsstyrelsen i Örebro län och ungdomsorganisationen Tamam - beviljades medel för åtta månaders förstudie.

Högskolan Väst – Samhällsorientering i Virtual Reality: Möjligheter och utmaningar

I samarbete med Göteborgs stad har ett forskarteam från Högskolan Väst genomfört en förstudie för att undersöka möjligheter och utmaningarna med att genomföra samhällsorientering för nyanlända med hjälp av Virtual Reality (VR). Deltagare i projektet fick testa virtuella scenarion och övningar kopplade till samhällsfenomen såsom demokrati och diskriminering, och blev därefter intervjuade om sina upplevelser.

– Att utforska vilka möjligheter som finns för att stärka samhällsorientering med hjälp av Virtual Reality-teknik ligger rätt för sin tid då tekniken erbjuder möjligheter för både ett individuellt, såväl som gruppbaserat, lärande som kompletterar klassrumsundervisningens begränsningar, säger projektledaren Amir Haj-Bolouri (docent informatik) från Högskolan Väst i förstudien.

– Vi är nöjda med samarbetet ihop med Högskolan Väst och tror på att detta projekt skapa nya pedagogiska och värdefulla möjligheter för både nyanlända och våra lärare i samhällsorientering, säger Anders Boklund Ferreira Enhetschef, Samhällsorienterande insatser

Resultaten visar att användning av VR-tekniken inom samhällsintroduktion erbjuder många möjligheter att förmedla svåra och komplexa teman på ett tryggt, interaktivt och lekfullt sätt. Genom VR kan nyanlända, tillsammans med samhällsvägledare, delta i rollspel och få tidiga insikter om hur realistiska scenarion kan utspela sig i samhället.

Både Högskolan Väst och Göteborgs stad har uttryckt ett stort intresse för att vidareutveckla samhällsorienteringsprogrammet genom att integrera den nya VR-tekniken som ett pedagogiskt stöd i framtiden.

Läs mer på projektets webbsida Länk till annan webbplats., där kommer mer information om projektet att publiceras.

Tamam – En kartläggning om hur vi kan nå och inkludera fler personer som är nya i Sverige

Tamam är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation som arbetar för antirasism, barn och ungas inkludering samt samhällsengagemang och självorganisering. Tamam skapar sociala mötesplatser och organiserar meningsfulla fritidsaktiviteter för att ge alla lika möjligheter, oavsett förutsättningar. Organisationen har lokalföreningar i Malmö, Lund, Tranås, Göteborg, Mariestad, Stockholm och Uppsala.

Förstudien syftar till att stärka och utveckla Tamams arbete riktat mot nyanlända unga, för att bidra till en förbättrad livssituation och hälsa, minska trösklarna för att komma in i det svenska samhället och föreningslivet samt skapa bättre förutsättningar för lokala gemenskaper. Projektet fokuserar på att kartlägga framgångsfaktorer och förutsättningar samt dra nytta av erfarenheter, idéer och kunskaper från Tamam aktiva med egen erfarenhet av migration för att förbättra organisationens verksamhet för nyanlända unga.

– Kartläggningen har inte bara varit väldigt rolig att genomföra, utan har också lagt grunden för fortsatt utveckling av organisationen och nya projekt. Förstudien har möjliggjort att vi kunnat avsätta tid och resurser för att samla in medlemmarnas erfarenheter, åsikter och önskemål om vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas, på ett mer omfattande sätt än tidigare. Som en medlemsstyrd organisation har förstudien gett oss en värdefull möjlighet att utveckla metoder för ökat medlemsinflytande och stärka förutsättningarna för unga nyanländas inkludering och sociala gemenskap, säger Alice Herzberg som projektlett förstudien för Tamam.

Ta del av Tamams kartläggning Länk till annan webbplats.

Läns­sty­relsen Örebro län: Länssamverkan för hållbar integration

Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört en kartläggning av kapaciteten och beredskapen för mottagande och integration av nyanlända i länets kommuner. Både styrkor och områden som behöver förbättras belyses. Syftet är att ge en nulägesbild av länets arbete inom tre områden: boende, sysselsättning samt ledning och styrning av kommunernas integrationsinsatser.

– Det är mycket positivt att alla kommuner har deltagit och bidragit med enkätsvar och intervjuer. Det ger oss ett starkt underlag för att gemensamt fortsätta arbetet med att stärka integrationen i länet, säger Karin Eriksby, integrationssamordnare.

Förstudieprojektet initierades av Strategnätverket som drivs av Länsstyrelsen i Örebro län. Nätverkets tjänstepersoner identifierade ett växande behov av samverkan mellan länets kommuner inom integrationsområdet. För att fördjupa samverkan behövdes en bättre förståelse för vad varje kommun kan erbjuda och var det finns behov av stöd. Utifrån dessa diskussioner beslutades att ansöka om medel från AMIF för att genomföra en kartläggning. Resultaten av förstudien kommer att användas i det fortsatta arbetet med att utveckla en strategi för länssamverkan för hållbar integration. Slutrapporten är ännu inte offentliggjord.

Mer om Länsstyrelsen Örebros arbete med integration Länk till annan webbplats.

Fler förstudier är under uppstart

Efter att EU-parlamentet under våren 2024 godkänt EU:s migrations- och asylpakt har intresset för förstudier ökat bland myndigheter som ansvarar för att implementera de nya rättsakterna under de kommande åren. AMIF har därför beviljat medel för ytterligare två förstudier, vilka drivs av Migrationsverket (Genomförande av EU:s migrations- och asylpakt) och Polismyndigheten (Implementering av EU:s rättsakter). Rapporterna kommer att publiceras under 2025.

Projekt ARLO II leds av Polismyndigheten. Projektet påbörjades i januari 2023 och pågår under tre år. Projektet placerar ut så kallade ambulerande återvändandesambandsmän i tredjeland (länder utanför EU/EES-området) för att förbättra samarbetet med myndigheter i landet. Målet är att möjliggöra ett mer effektivt och humant återvändande till länder där Sverige har svårigheter att verkställa av- och utvisningsbeslut. Verkställighet av beslut om utvisning på grund av brott är särskilt prioritet hos ARLO II.

Projekt AMIRA II (Assisting Migrants in Return and Asylum) drivs av Röda Korset. De har under många år arbetat med att ge stöd till personer som har fått avslag på sin asylansökan och står inför ett eventuellt återvändande.

Hjälpen ska lindra och förhindra mänsk­ligt lidande

Målet är att stärka individer att fatta egna beslut om sin framtid, samt att den som återvänder ska få ett så bra stöd som möjligt, både före och efter ett återvändande.

– Röda Korsets arbete har genomfört flera EU-projekt för att återvändandeprocessen ska vara så human, värdig och hållbar som möjligt för den enskilda berättar Mikaela Hagan, projektledare för AMIRA II.

Genom Röda Korsets pågående AMIF-finansierade projekt stärks stödet ytterligare. Det tvååriga projektet startade i februari 2023 och erbjuder nya typer av insatser till individer som fått ett avslagsbeslut.

– Förutom att erbjuda den enskilda stöd arbetar vi brett med att stärka kunskapen och kapaciteten hos aktörer som möter målgruppen. Vi utbildar civilsamhällesorganisationer och myndigheter i Sverige och i andra länder om vilka behov personer som återvänt kan ha och vad som är bra arbetssätt och bemötande för att möta de behoven. Vi utgår både ifrån studier där vi intervjuat personer som återvänt och Röda Korsets långa erfarenhet på området. Vi samordnar ett nätverk inom civilsamhället för aktörer som ger stöd vid avslag och återvändande, för dialog med myndigheter samt arbetar med påverkansarbete för att förbättra situationen för återvändare, fortsätter Mikaela Hagan.

Med anledning av kriget i Ukraina aktiverades EU:s massflyktsdirektiv i mars 2023. Direktivet ger personer som flyr från Ukraina rätt att få tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd inom EU och med stöd i direktivet har många ukrainare fått skydd i Sverige. Under våren 2023 öppnade AMIF en särskild utlysning för projekt som syftade till att stötta personer från Ukraina i deras etablering. Sex projekt från Malmö till Luleå beviljades medel i utlysningen.

I samband med att projekten avslutades i december 2024 har tre av dem producerat kortfilmer som du kan ta del av här nedan.

Stiftelsen Botildenborg i Malmö, projekt Växtplats Ukraina

Botildenborg är en prisbelönad gård och stiftelse i randen till Rosengård i Malmö som sedan 2015 jobbat med mat och odling för att bidra till ett hållbart samhälle. Projekt Växtplats Ukraina har arbetat för att ge ukrainska flyktingar jobb, språk och kunskaper om det svenska samhället. Projektet bidrar till fysisk och mental hälsa då deltagarna får jobba praktiskt i Botildenborgs prunkande trädgård och möta svenska volontärer för att skapa nätverk, öva språket och känna gemenskap. Efter språkträning matchas deltagarna ut i praktik till företag. Projektet samverkar med Malmö stad och Arbetsförmedlingen.

Se en film om projekt Växtplats Ukraina Länk till annan webbplats.

Luleå kommun, projekt Språkmoduler för ukrainare

Projektet ger ukrainska flyktningar förutsättningar att etableras, integreras och aktivt delta i det svenska samhället och arbetsmarknaden genom att förse dem med språkstudier, vägledning och kartläggning. Projektet har utvecklat ett modulsystem som möjliggör en flexibel studieform så att projektdeltagarna kan kombinera språkstudier med andra aktiviteter. Projektet har som ambition att ge deltagarna möjligheten att uppnå ett godkänt betyg på SFI som möjliggör vidare studier, men också att tillgodose Norrlandsregionens behov av kvalificerad arbetskraft.

Se en film om projekt Språkmoduler för ukrainare Länk till annan webbplats.

Stiftelsen Activa i Örebro Län, projekt KIAS 2.0

Projektet stöttar flyktingar från Ukraina i processen att lära sig svenska och närma sig arbetsmarknaden genom individuellt anpassat stöd med grund i metoden Supported Employment. Metoden bygger på aktivt deltagande och ansvarstagande från deltagaren själv med stöd av en arbetskonsulent. Projektet samarbetar med Örebro kommuns vuxenutbildning och ett vård- och omsorgsboende där en arbetsplatsförlagd utbildning med inriktning mot vård och omsorg genomförs.

Se en film om projekt KIAS 2.0 Länk till annan webbplats.

Camilla Stubbe arbetar vid Kriminalvårdens nationella transportenhet (NTE) och leder projekt Human, ändamålsenlig och säker återvändarverksamhet. Här berättar hon var Kriminalvårdens återvändandeverksamhet befinner sig idag och vad myndigheten vill åstadkomma genom att driva projektet.

Berätta om syftet med projektet!

Projektet startade i januari 2024 och är fortfarande i uppstartsfas. Syftet är att höja Kriminalvårdens interna kompetens kring återvändandeområdet. Personal som arbetar med återvändande ska lära sig mer om det juridiska ramverket, internationella perspektiv, hur man tar hänsyn till barn- och genusperspektiven och utsatta gruppers behov.

Projektet ska också skapa en bättre förståelse för den kulturella och sociala innebörden av återvändande.

• Med en bättre förståelse för hur personer som ska lämna Sverige upplever återvändandet kan kommunikationen underlättas och missförstånd undvikas. Det är positivt för båda parter att våra medarbetare har en bättre kulturell förståelse om vad ett återvändande innebär för en individ.
  

– Alla som arbetar på Kriminalvården med återvändandeverksamhet ska få en ökad förståelse och kunskap som de kan använda i sitt dagliga arbete. Personalen ska ha rätt förutsättningar att ge de klienter man möter ett så bra återvändande som möjlig, säger Camilla Stubbe.

Projektet ska bland annat ta fram en ny utbildning där personalen får öva i en realistisk miljö. Övningarna ska göras i lokaler med en flygplanskropp, bostadsmoduler och en säkerhetskontroll. Syftet är att personalen ska känna sig tryggare och lära sig hur de kan situationsanpassa både sitt agerande och bemötande utifrån vem de möter. Något som gynnar särskilt barn och andra utsatta grupper.

Hur anpassar ni era metoder när ni möter barn eller andra särskilt utsatta grupper som ska återvända?

• NTE bygger upp ett nätverk med aktörer som kan bistå med sin expertis i området, exempelvis Röda Korset. Vi kommer även använda oss av Frontex (den Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån) riktlinjer vid återvändande där barn är involverade. NTE har också tagit del av material från norsk polis om riktlinjer kring hur man möter barn vid ett återvändande. Viktigt att komma ihåg är ju att vårt arbete regleras av Barnkonventionen som är inkorporerad i svensk lag.

– Sammanfattningsvis ger projektet möjligheter att både ta fram förbättrade arbetsmetoder och att öva på dem under kontrollerade former innan de används praktiskt vid återresor och i mötet med klienter. Vi vill att personalen ska känna att de har en bra grund att stå på och att det leder till konkreta förbättringar i våra arbetssätt, avslutar Camilla Stubbe.

Sedan drygt ett år tillbaka driver Delmi ett återvändandeprojekt finansierat av AMIF. Projektet utforskar hur diplomatiska verktyg samt internationellt och nationellt samarbete kan främja ett effektivt, humant och hållbart återvändande för asylsökande som fått ett av– eller utvisningsbeslut och som därmed ska lämna Sverige.