Fri rörlighet inom EU – hur fungerar det?
EU:s fria rörlighet innebär att en fransk eller tysk får komma och arbeta i Sverige – men hur är det med en indier som har uppehållstillstånd i Spanien, eller hans fru och barn?
Reglerna för olika grupper som kommer till Sverige skiljer sig åt en del – i den här artikeln reder vi ut begreppen.
Enligt SCB:s statistik över Sveriges befolkning var cirka 600 000 personer födda i EU eller Norden år 2023. Migrationsverket för statistik över EU/EES-ärenden, men den statistiken omfattar bara myndighetens ärenden – nedan går vi igenom vilka det handlar om. Myndigheten får in runt 20 000 ansökningar varje år (inklusive förlängningsansökningar) och ungefär 60 procent av ärendena beviljas.
Av Migrationsverkets statistiksida framgår att cirka 7 600 EU/EES-ansökningar (första ansökan) beviljades uppehållstillstånd under 2024.
Se statistik över beviljade uppehållstillstånd 2024
Härutöver finns det några grupper av personer som får vistas i Sverige men som inte behöver uppehållstillstånd; EU/EES:s regler om fri rörlighet kan till exempel ge personer uppehållsrätt i Sverige. Här följer en redogörelse av varje grupp av ärenden och vilka regler som gäller.
EU/EES-medborgare
Medborgare i ett EU/EES-land har rätt att komma och bo i Sverige utan uppehållstillstånd. Det kallas uppehållsrätt och förutsätter att man arbetar, driver företag, studerar eller annars har tillräckligt med pengar för att försörja sig. När man som EU/EES-medborgare har uppehållsrätt behöver man inte kontakta Migrationsverket, däremot ska man vända sig till Skatteverket för att folkbokföra sig och få ett svenskt personnummer.
Efter att personen har haft uppehållsrätt i Sverige i fem år har man permanent uppehållsrätt. Då kan man ansöka om ett intyg om permanent uppehållsrätt som kan användas i kontakter med myndigheter med mera. Permanent uppehållsrätt är mer beständig och upphör bara om man skulle vistas utanför Sverige i mer än två år i sträck.
Arbeta, studera eller bo i Sverige för EU/EES-medborgare
Du vill ansöka – Permanent uppehållsrätt
EU/EES-medborgares anhöriga
EU/EES-medborgares anhöriga från tredjeländer ska ansöka om uppehållskort om de ska vara i Sverige i mer än tre månader. EU/EES-medborgare måste kunna visa att de har uppehållsrätt och kan försörja sin familj för att de anhöriga ska kunna komma hit och få uppehållskort.
Efter fem år kan familjen få permanent uppehållskort i Sverige förutsatt att EU/EES-medborgaren i familjen har haft uppehållsrätt under minst fem år, och de har bott tillsammans i Sverige under den tiden.
Exempel
Gabriella – italiensk läkare med arbete på sjukhuset i Malmö.
- Hon har uppehållsrätt i Sverige eftersom hon har arbete här.
- Hon ska kontakta Skatteverket för folkbokföring
- Efter fem år kan hon ansöka hos Migrationsverket om intyg om permanent uppehållsrätt och svenskt medborgarskap
Gabriellas man Steve från Kenya vill följa med till Sverige och stanna här något år.
- Steve ska ansöka om uppehållskort eftersom han vill stanna här längre än tre månader
- Han kan komma till Sverige direkt och behöver inte ansöka och vänta på beslut innan inresa.
- Efter fem år kan Steve ansöka om permanent uppehållskort i Sverige.
- Efter fem år kan Steve ansöka om svenskt medborgarskap.
Du vill ansöka – Familj till EU/EES-medborgare
Du vill ansöka – Permanent uppehållskort
Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare
När man har haft uppehållstillstånd – eller vistats lagligt på annat sätt – i Sverige utan avbrott i minst fem år kan man ansöka om att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Det är viktigt att vänta tills fem år har passerat (då man har haft uppehållstillstånd i Sverige utan avbrott) innan man ansöker. Om man beviljas ställning som varaktigt bosatt får man även permanent uppehållstillstånd. Ställningen ger bland annat möjlighet att flytta till ett annat EU-land för att arbeta, studera eller på annat sätt försörja sig själv.
Den som fått ställning som varaktigt bosatt i ett annat EU-land kan flytta till Sverige för att till exempel arbeta eller studera. Om man ska stanna i Sverige längre tid än tre månader ska man ansöka om uppehållstillstånd för varaktigt bosatta i annat EU-land.
Anhöriga till varaktigt bosatta i ett EU-land kan ansöka om uppehållstillstånd i Sverige oavsett om de har bott inom EU tidigare eller inte. Det kräver att personen man är anhörig till har uppehållstillstånd i Sverige som varaktigt bosatt i ett annat EU-land (eller ansöker om och uppfyller kraven för tillstånd samtidigt).
Exempel
Elias, som kommer från Syrien och har uppehållstillstånd i Grekland sedan 2016, fick ställning som varaktigt bosatt i Grekland 2021. Han vill komma till Sverige för att arbeta.
- Han kan söka uppehållstillstånd i Sverige som varaktigt bosatt i ett annat EU-land.
- Elias får inte permanent uppehållstillstånd
Elias fru Amina och deras gemensamma barn har stannat i Syrien men nu vill de också komma till Sverige.
- Amina och barnen kan söka uppehållstillstånd i Sverige som anhöriga till tredjelandsmedborgare som är varaktigt bosatt i Grekland.
- Familjen får inte heller permanent uppehållstillstånd
Nordbor
Medborgare från de nordiska grannländerna – Danmark, Finland, Norge och Island – har inga krav på uppehållstillstånd, utan behöver bara folkbokföra sig hos Skatteverket. De kan komma till Migrationsverket om de vill ansöka om medborgarskap.
Schweizare
Medborgare i Schweiz har egna regler. De som kan försörja sig själva kan ansöka om uppehållstillstånd i Sverige om de vill stanna längre än tre månader. De kan börja arbeta eller studera i Sverige innan Migrationsverket har fattat beslut i deras ärende.
Du vill ansöka – Schweizisk medborgare
Britter
Med anledning av att Storbritannien lämnade EU kunde britter och deras familjemedlemmar söka uppehållsstatus i Sverige under en period, men den möjligheten upphörde sista december 2021. De som redan fått uppehållsstatus kan ansöka om permanent uppehållsstatus. Sedan finns det några undantag för familjemedlemmar (till exempel nyfödda barn) som fortfarande kan ansöka. Den som har haft uppehållsrätt i Sverige i fem år kan få permanent uppehållsstatus. Numera går britter under samma regler som andra tredjelandsmedborgare.
Du vill ansöka – Brittisk medborgare
EU-blåkort
Ett EU-blåkort är ett kombinerat arbets- och uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare med högkvalificerad anställning inom EU. Tredjelandsmedborgare med universitetsexamen eller minst fem års yrkeserfarenhet och en lön som är minst 1,25 gånger större än den genomsnittliga bruttoårslönen kan ansöka om ett EU-blåkort. Dessa ingår i statistiken för arbetstillstånd, inte EU/EES-ärenden.
Beviljade uppehållstillstånd. Förra året beviljades 7 619 EU/EES-ansökningar (första ansökan) uppehållstillstånd. I den kategorin ingår uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare (icke EU/EES-medborgare), varaktigt bosatta i ett EU-land samt eventuella anhöriga till dessa, tredjelandsmedborgare som är anhöriga till EU/EES-medborgare och schweiziska medborgare samt eventuella anhöriga till dessa.
Mottagning och boende för asylsökande – hur fungerar det?
Boendesystemet för asylsökande förändras. I den här artikeln ska vi besvara en del av frågorna om hur asylsökande bor idag och hur det ska se ut i framtiden.
Hur många olika försörjningskrav finns det?
Regeringen beslutade under 2023 att höja försörjningskravet för arbetstillstånd, vilket har lett till många frågor till Migrationsverket. Men det finns olika typer av försörjningskrav beroende på vad man ansöker om. I den här delen av Migrationsverket svarar reder vi ut vilka försörjningskrav som finns och vem det är som behöver uppfylla det.
Vilka ersättningar får en person som söker skydd i Sverige?
Personer som har sökt skydd i Sverige har rätt till olika typer av ersättningar och subventioner från Migrationsverket – till exempel ersättning för att täcka sina dagliga kostnader eller för att köpa barnvagn. Men hur mycket pengar får man egentligen och vad ska det räcka till? Det reder vi ut i den här delen av Migrationsverket svarar.