Hur bevakar Migrationsverket omvärlden?
Migrationsverkets verksamhet styrs i stor utsträckning av vad som händer utanför Sveriges gränser. Myndigheten behöver information både för att bedöma hur migrationen utvecklas och för att kunna fatta rättssäkra beslut.
Hur många kommer att söka arbetstillstånd i Sverige nästa år – eller skydd? Hur farligt är det i Afghanistan efter att talibanerna tog över landet? Och vad kommer att hända i Ukraina? Den här sortens frågor måste Migrationsverket kunna ge väl avvägda svar på.
Därför finns det en enhet som sysslar med att analysera olika aspekter av migrationen, med hjälp av två grupper – landanalytiker och omvärldsanalytiker.
Landanalytiker – viktiga för asylprövningen
Landanalytikerna studerar en mängd information – från olika organisationer och myndigheter, lagstiftning med mera – för att beskriva situationen i ett visst land. Behovet av information inom Migrationsverket avgör vilka länder eller regioner som blir föremål för en landrapport som sedan publiceras i den externa databasen Lifos
Länk till annan webbplats..
Landrapporterna används av dem som handlägger och fattar beslut i
enskilda ärenden. De utgör också en viktig del av bedömningsunderlaget när Migrationsverkets jurister tar fram så kallade rättsliga ställningstaganden, en del av den landrelaterade rättsliga styrningen som behövs för att ärenden ska handläggas effektivt, enhetligt och rättssäkert.
Dock ska man veta att Migrationsverket fattar individuella beslut i asylärenden och det är omständigheterna i det specifika fallet som är avgörande för om en person ska få skydd i Sverige eller inte.
Till exempel kan en landrapport handla om Somalia; hur ser situationen ut gällande säkerhet, mänskliga rättigheter och humanitära förhållanden ut i landet? Vilka bedömningar gör andra organisationer och länder av situationen? Är vissa personer, som kvinnor, hbtqi-personer, etniska eller religiösa grupper särskilt utsatta? Vilka regioner är mer eller mindre säkra? Det är några av de frågor som kan besvaras i en landrapport för att sedan kunna användas när en person från Somalia söker skydd i Sverige.
Omvärldsanalytikerna gör strategiska och operativa underlag
Omvärldsanalytikerna har ett annat perspektiv. Deras uppgift är att skapa underlag för att bedöma hur migrationen till Sverige kommer att utvecklas framåt, både på kort och på längre sikt. De analyserar utvecklingen i omvärlden och ger underlag till verksamheten i form av lägesbilder, rapporter och bedömningar. De används i Migrationsverkets prognoser, men också i det strategiska och operativa arbetet för att få verksamheten att fungera effektivt.
Omvärldsanalytikerna undersöker vilka drivkrafter det finns för personer att lämna olika ursprungsländer – det görs ofta i samarbete med landanalytikerna. De analyserar också framkomligheten på migrationsrutterna, Sveriges attraktionskraft som mottagarland och situationen i andra stora mottagarländer i Europa. Politiska beslut på migrationsområdet – både i Sverige och i andra länder – kan få stor påverkan på antalet som söker sig till Sverige. Sveriges andel av det totala antalet asylsökande i Europa har minskat över tid och omvärldsfunktionen följer särskilt den politiska dimensionen både nationellt och på EU-nivå.
Tillsammans med andra experter inom myndigheten analyseras läget även inom andra ärendekategorier för att bedöma hur de kommer att utvecklas framåt. Till exempel arbetstillstånd där utvecklingen analyseras utifrån bland annat lagstiftning, konjunkturläge och omvärldsfaktorer.
Kartan är ett exempel på hur ett underlag från Frontex kan se ut, här för att visa hur den irreguljära migrationen till EU förändrats från 2022 till 2023. Begreppet ”irreguljär migration” används för att beskriva personer från länder utanför EU rör sig över EU:s gränser utan att uppfylla de rättsliga kraven för inresa, vistelse eller bosättning. Det är de huvudsakliga rutterna som visas på bilden – de vägar som irreguljära migranter tar för att komma in i EU från områden utanför. Till exempel visar den att migrationen via Östra Medelhavsrutten ökat med 55 procent under 2023 jämfört med 2022 och att 60 073 personer tog sig över gränsen in i EU.
Rutterna som anges från vänster till höger:
Western Africa – Västra Afrika
Västra Medelhavet – Western Mediterranean
Ut ur EU till Storbritannien – Exits towards the UK
Central Medelhavet – Central Mediterranean
Västra Balkan – Western Balkan
Östra landgränsen – Eastern Land Border
Östra Medelhavet – Eastern Mediterranean
På Frontex hemsida kan du läsa mer Länk till annan webbplats.
Vad är ett förvar?
Migrationsverkets förvar finns till för personer som inte har rätt att vistas i Sverige och som ska lämna landet.
Hur många olika försörjningskrav finns det?
Regeringen beslutade under 2023 att höja försörjningskravet för arbetstillstånd, vilket har lett till många frågor till Migrationsverket. Men det finns olika typer av försörjningskrav beroende på vad man ansöker om. I den här delen av Migrationsverket svarar reder vi ut vilka försörjningskrav som finns och vem det är som behöver uppfylla det.
Vilka ersättningar får en person som söker skydd i Sverige?
Personer som har sökt skydd i Sverige har rätt till olika typer av ersättningar och subventioner från Migrationsverket – till exempel ersättning för att täcka sina dagliga kostnader eller för att köpa barnvagn. Men hur mycket pengar får man egentligen och vad ska det räcka till? Det reder vi ut i den här delen av Migrationsverket svarar.