Samhällsintroduktion för dig som är vuxen och har ansökt om asyl i Sverige.
Som asylsökande kan du välja mellan att ordna bostad på egen hand eller att bo på ett av att Migrationsverkets boenden. Om du ordnar bostad på egen hand får du själv stå för din bostadskostnad. Om du bor på Migrationsverkets boende behöver du inte betala något om du inte har några egna pengar.
I Sverige finns det lagar som reglerar sopsortering. De finns för att skydda människor och miljö och för att spara energi och naturresurser.
När du sorterar dina sopor tar man hand om farliga ämnen på ett säkert sätt och material kan återvinnas till att bli nya produkter. Det betyder att oavsett var du bor så måste du sortera dina sopor och slänga dem på olika ställen.
De vanligaste sorteringarna är matavfall, brännbart, plast, glas, metall, pappersförpackningar och tidningar. Här kan du läsa mer om detta:
Sveriges avfallsportal – Sopor.nu
Länk till annan webbplats.
Olika kommuner kan ha olika regler gällande sopsortering. Information om vad som gäller i din kommun hittar du på kommunens webbplats.
Som asylsökande vuxen har du rätt till sjukvård och tandvård som är akut och som inte kan vänta. Vid psykisk ohälsa finns också stöd och hjälp att få. Asylsökande barn har rätt till samma sjukvård och tandvård som barn som är bosatta i landet.
Mer information om hälso- och sjukvård och vart du ska vända dig om du blir sjuk
På 1177.se finns sjukvårdsrådgivning på olika språk. Du kan även ringa 1177 Vårdguiden och få personlig rådgivning av sjukvårdskunnig personal dygnet runt. De som svarar talar svenska eller engelska. Om du till exempel är osäker på om du bör gå till en läkare så kan du ringa dit och beskriva hur du mår. Du kan även ringa för att ställa andra frågor om din eller dina barns hälsa.
Larmnumret i Sverige är 112. Du använder det numret när du behöver larma polis, brandkår och ambulans i en nödsituation. De som svarar pratar svenska och engelska och kan koppla in tolk om det behövs.
Här kan du läsa mer om vad du ska göra i olika typer av akutsituationer och hur du kan förhindra att akuta situationer uppstår:
Din säkerhet – Informationsverige.se Länk till annan webbplats.
Om du behöver komma i kontakt med polisen i ett ärende som inte är akut så ringer du 114 14.
Polisen ska hjälpa och skydda människor från brott, både de som bor i Sverige och de som är på besök. Alla ska känna sig trygga överallt i Sverige: hemma, på gatan, i skolan, på arbetsplatsen och på alla andra ställen.
Det är polisens uppgift att kontrollera att alla i Sverige följer svensk lag. Polisen samarbetar med skolor, kommuner, företag, föreningar och myndigheter för att förebygga brott och skapa trygghet.
På polisens webbplats hittar du mer information om deras arbete och adresser till alla polisstationer.
Barn som har sökt asyl och befinner sig i Sverige har rätt att gå i förskola och grundskola. De har även rätt att gå i gymnasieskola eller gymnasiesärskola om utbildningen påbörjas innan de har fyllt 18 år.
I Sverige har vi skolplikt. Det betyder att alla barn som är bosatta här måste gå i skolan från sex års ålder. Yngre barn kan gå i förskola, som är frivillig.
Asylsökande barn har också rätt att gå i förskola och i skolan, även om de inte måste. Du kan själv anmäla ditt barn till skolan genom att kontakta kommunen där du bor. Du kan även prata med din mottagningsenhet om du vill ha hjälp med att kontakta kommunen.
Öppen förskola är till för barn som inte är inskrivna i förskolan, till exempel barn under ett år, och det kostar inget att delta. Dit går barnet tillsammans med en förälder eller annan vuxen person. Där kan barnet leka med andra barn och föräldrar kan prata med varandra och få råd och stöd från personalen. Vissa öppna förskolor har språkträning för föräldrar.
Förskolan är till för barn mellan ett och sex år. Där får barn leka, sjunga, röra på sig, måla, utforska naturen och öva på att samarbeta. Barn har rätt att gå i förskolan den tiden föräldrarna arbetar eller studerar, eller om det finns särskilda skäl.
Från och med tre års ålder har alla barn rätt att gå i förskola några timmar om dagen, även om föräldrarna inte arbetar eller studerar.
Det första skolåret kallas förskoleklass och innehåller mycket lek och skapande för att förbereda barnet inför den kommande skolan.
Därefter följer den nioåriga grundskolan, som delas upp i låg-, mellan- och högstadium. Eleverna i grundskolan studerar svenska eller svenska som andraspråk, matematik, engelska, praktisk-estetiska ämnen, teknik, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen, modersmål och moderna språk.
Från och med årskurs sex får eleverna betyg i slutet av varje termin.
Barn i åldern 6–13 år kan gå på fritidshem före och efter skolan och på loven om föräldrarna arbetar eller studerar eller om det finns särskilda skäl. Det är till för att barnet ska ha en meningsfull fritid när de inte är i skolan och föräldrarna inte är hemma.
Gymnasiet är en frivillig utbildning på tre år där eleverna får välja inriktning för att förbereda sig för ett arbetsliv eller studier på universitet eller högskola. För att kunna studera på ett gymnasium ska du ha avslutat studierna i grundskolan och ha fått godkänt betyg i ett visst antal ämnen.
Om du är asylsökande har du rätt att läsa färdigt en gymnasieutbildning om du började dina gymnasiestudier i Sverige innan du fyllde 18 år. Det gäller också om du flyttar till en annan kommun.
Öppen förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola kostar inget. I förskolan har barnet rätt till tre timmar per dag från höstterminen det år barnet fyller tre år. För övrig tid betalar föräldrarna en avgift som beror på vilken inkomst de har. Avgiften för fritidshem beror också på föräldrarnas inkomst.
Som vuxen asylsökande kan du kan ta del av olika aktiviteter som kallas tidiga insatser (TIA) där du bland annat kan lära dig svenska.
Läs mer om olika aktiviteter på informationsverige.se Länk till annan webbplats.
Läs mer om svenska utbildningar från förskola till utbildning för vuxna Länk till annan webbplats.
Läs mer om skola på informationssverige.se Länk till annan webbplats.
Bedömning av utländsk utbildning – Universitets- och högskolerådet (UHR) Länk till annan webbplats.
Sverige strävar efter mångfald på arbetsmarknaden för att samhället och arbetslivet ska kunna ta till vara på de många erfarenheter och kunskaper som olika personer har. Det finns därför en politisk vilja att öka mångfalden i arbetslivet utifrån ett könsperspektiv, ålder, klass, funktionshinder, sexuell läggning och etnisk bakgrund.
Se filmen Vägen till arbete Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Det kan vara bra att känna till att det tyvärr förekommer att personer vilseleds eller utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Det kan till exempel handla om att de anställda får för låga löner, orimligt långa arbetstider eller bristfällig arbetsmiljö. Du kan läsa mer om detta på den här sidan som främst vänder sig till personer som ännu inte kommit till Sverige, men som innehåller information som även du som redan befinner dig i Sverige kan ha nytta av:
Before you go – Swedish Gender Equality Agency Länk till annan webbplats.
Om du får uppehållstillstånd i Sverige kan du få pension när du blir äldre och inte längre arbetar. Pensionen blir högre ju mer du har arbetat. Det kan vara bra att tänka på när du och din partner planerar hur ni ska dela upp föräldraledigheten mellan er.
Läs mer om det svenska pensionssystemet Länk till annan webbplats.
Som asylsökande kan du få ersättning för vissa resor, till exempel resor till Migrationsverket. Du kan också få ersättning för resor till så kallade ”Tidiga insatser” (TIA), där du till exempel får börja lära dig svenska, får samhällsorientering, får lära dig om arbetsmarknaden eller om vad man kan göra för att förbättra sin hälsa.
Det är Migrationsverket som bedömer om en resa ska ersättas eller inte.
För att få köra bil i Sverige så måste du ha fyllt 18 år och ha ett giltigt körkort. Om du har ett giltigt körkort från ett annat land så får du köra bil i Sverige under tiden som du är asylsökande. Om du får uppehållstillstånd får du fortsätta använda ditt giltiga körkort under ett år från datum för folkbokföring.
Du ska ha med dig körkortet när du kör bil. Körkortet ska ha ett foto på dig. Om ditt körkort inte har ett foto måste du ha med dig en giltig legitimation. Om ditt körkort inte är på engelska, tyska eller franska kan polisen kräva att du har med dig en översättning av ditt körkort.
Tänk på att det är olika trafikregler i olika länder så du behöver ta reda på vilka regler som gäller i Sverige innan du börjar köra. Det är du som förare som har ansvaret för detta.
Om du som asylsökande vill skaffa ett svenskt körkort måste du först ansöka om körkortstillstånd. Det går att göra om du kan styrka din identitet med en giltig och godtagbar identitetshandling. Därefter måste du genomgå en utbildning och sedan göra förarprov som består av kunskapsprov och praktiskt körprov.
Läs mer om körkort här:
Körkort i Sverige – Informationsverige.se Länk till annan webbplats.
Ha utländskt körkort i Sverige – Transportstyrelsen Länk till annan webbplats.
Sverige är en demokrati där den offentliga makten utgår från folket. I Sverige så väljer vi politiker som styr i fyra allmänna val: val till riksdagen, till regionfullmäktige, till kommunfullmäktige och till Europaparlamentet. Valen inom riksdag, region och kommun sker vart fjärde år och valet till Europaparlamentet sker vart femte år. I nästa avsnitt, Så här styrs Sverige, hittar du information om riksdagen, regionen, kommunen och Europaparlamentet.
Det finns olika krav för att få rösta i de olika valen:
Valdeltagandet är viktigt för att Sveriges demokrati ska fungera. Därför är det viktigt att alla som får rösta gör det. Varje röst räknas och gör att vi kan påverka hur Sverige styrs.
Även om du inte får rösta i valen kan du påverka genom att engagera dig i politiska frågor. I Sverige har vi åsiktsfrihet vilket betyder att alla har rätt att fritt ge uttryck för sina åsikter utan statens ingripande. Men denna frihet medför ett ansvar. Du får ha åsikter men om du utrycker dem eller handlar efter dem på ett sådant sätt som är kränkande eller skadande för andra kan det vara ett brott.
Se filmen Demokrati i Sverige Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Sverige har fyra grundlagar som finns för att skydda den svenska demokratin. Grundlagarna är svårare att ändra än andra svenska lagar. Det krävs två olika röstningar av riksdagen, som röstar för en ändring av grundlagen. De två olika röstningarna måste ha ett riksdagsval mellan för att svenska folket även ska få chansen att säga sitt.
De fyra grundlagarna är:
Läs mer om Sveriges grundlagar på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
I samhället sprids information på olika sätt, till exempel mellan vänner och kollegor, genom TV och radio och på sociala medier. Det är viktigt att kunna granska och bedöma information. Att vara källkritisk innebär att du ska kunna värdera information om den är tillförlitlig. Frågor du kan ställa dig är:
På krisinformation.se hittar du mer information om källkritik Länk till annan webbplats.
Se filmen Informationsspridning och källkritik Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
I Sverige har vi sedan en lång tid tillbaka rätten till religionsfrihet. Denna frihet är skyddad av våra grundlagar och det betyder att du har rätten att tillhöra den religion som du tror på och att praktisera den på det sätt som du vill. Du har även rätten att inte tro på någon religion alls. Alla har rätt att byta religion när de vill och du behöver inte tillhöra samma religion som din familj. Diskriminering på grund av en persons val av religion eller val att inte ha en religion får inte förekomma i Sverige.
Sverige räknas som ett sekulariserat land och vår stat är helt frikopplad från religionen. Vi har tidigare varit ett kristet land och vi har fortfarande många högtider som är förknippade med den kristna tron, som jul och påsk.
Föreningsfriheten i Sverige innebär att du har rätt att vara med i föreningar och att engagera dig i frågor som är viktiga för dig. Ditt engagemang i en förening ska inte leda till negativa konsekvenser för dig.
Sverige är en demokrati men också en monarki med en kung eller drottning som statschef. Den nuvarande kungen heter Carl XVI Gustaf och 2023 firade han 50-årsjubileum på tronen. Kungen eller drottningen har ingen politiskt makt utan fungerar mest som en symbol för landet.
Riksdagen fattar beslut om svenska lagar och Sveriges statliga budget. Den statliga budgeten finansierar bland annat myndigheter, barnbidrag och universitet.
Riksdagen i Sverige ska bestå av 349 ledamöter. Svenska medborgare röstar på det parti som stämmer bäst in med deras värderingar och åsikter om hur Sverige ska styras.
Utifrån valresultatet fördelas platserna i riksdagen till de olika partierna som valts in. Om ett parti fått 15 procent av rösterna får det partiet 15 procent av platserna i riksdagen. Partiet fyller sedan platserna med personer som blivit nominerade av partiet till att vara med i riksdagen. Dessa personer kallas riksdagsledamöter.
Läs mer på Riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
Regeringen styr Sverige på nationell nivå. Regeringens uppgift är bland annat att föreslå nya lagar eller lagändringar till riksdagen och att se till att riksdagens beslut genomförs.
Personen som leder regeringen är Sveriges statsminister. Regeringen består förutom statsministern av statsråd. Statsråden har oftast en titel utifrån vilket område som de ansvarar för, som utrikesminister och migrationsminister.
För att regionen och kommunen ska kunna bedriva de funktioner som de har ansvar över behöver de pengar.
Regioner och kommuner finansieras till stor del av skatter som betalas in av invånarna. Det betyder att alla som har en inkomst inom regionen eller kommunen betalar en del av sin lön som en skatt.
Sveriges regioners främsta uppgift är att bedriva sjukvård och tandvård i Sverige. Men regionerna har även andra ansvarsområden, som att se till att det finns kollektivtrafik i regionen.
Regionfullmäktige beslutar över hur regionen ska styras. De som sitter i regionfullmäktige är politiker som blivit valda av de som är behöriga att rösta inom regionvalet. Detta val sker på samma dag som riksdagsvalet och kommunvalet.
Kommunerna i Sverige har ansvar för den lokala servicen där du bor. Skola, äldreomsorg, socialtjänst, sophantering och vatten är sådant som styrs på kommunal nivå.
Kommunfullmäktige beslutar om hur kommunen ska styras. I kommunfullmäktige sitter politiker som valts av invånare i kommunen via de allmänna valen som sker samma dag som valet till riksdagen och regionen.
Sverige är medlem i Europeiska Unionen, som förkortas EU. Unionen består av 27 europeiska länder som samarbetar i flera frågor, till exempel handel och miljö.
EU består av sju institutioner med olika arbetsuppgifter. De tre viktigaste är Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
Europaparlamentet består av valda ledamöter från alla medlemsländer. Antalet ledamöter från varje land är olika utifrån befolkningsmängd i länderna. Medborgare röstar fram sina ledamöter via allmänna val var femte år. Parlamentet beslutar om EU:s budget och fattar beslut om nya lagar tillsammans med ministerrådet.
Vill du fördjupa sig i Europeiska Unionens koppling till Sverige kan du läsa mer på riksdagens webbplats: Så fungerar EU – Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.
Om du vill läsa mer om Sveriges val, demokrati eller demokratiska historia kan du göra det på Att påverka i Sverige – Informationsverige.se. Länk till annan webbplats.
Sedan mars 2024 är Sverige medlem i Nato. Nato är en försvarsallians med ett gemensamt säkerhetssamarbete och kollektivt försvar. Arbetet inom organisationen inriktar sig främst på att bevara fred och säkerhet i medlemsländerna.
Läs mer om Nato:
Detta är Nato – Regeringen.se Länk till annan webbplats.
Sverige i Nato (msb.se) Länk till annan webbplats.
Sveriges totalförsvar är den verksamhet som Sverige behöver om det blir krig inom landet eller i närområdet. Totalförsvaret består dels av militär verksamhet men även den civila verksamheten. I totalförsvaret ingår myndigheter, organisationer och företag.
Alla Sveriges invånare är en del av totalförsvaret. Det betyder inte att alla Sveriges invånare blir inkallade i militären vid händelse av krig. Men vi har alla en plikt att ställa upp som en del av det svenska samhället vid krig och kris.
Det går att läsa mer om totalförsvaret på dessa hemsidor:
Totalförsvaret – Försvarsmakten (forsvarsmakten.se) Länk till annan webbplats.
Det svenska civila beredskapssystemet (msb.se) Länk till annan webbplats.
Hemberedskap handlar om att du ska klara dig själv utan samhällets hjälp vid en större kris. Kommunerna har i uppgift att vid en kris hjälpa de mest utsatta, till exempel personer inom äldreomsorgen. Därför är det bra om du gör det du kan för att klara dig själv så länge som möjligt utan samhällets hjälp vid en kris.
Vill du veta mer om hemberedskap för att se vad du kan göra? Läs vidare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats:
I alla delar av världen finns kulturella värderingar som för många skapar en känsla av samhörighet, men som inte gör det för alla. Därför är det svårt att säga vad som är typiskt svenskt. I detta avsnitt får du exempel på vad som är svenskt för många. Det finns så klart många fler exempel och olika personer kan ha olika uppfattning om vad som definierar Sverige.
I Sverige finns det en relativt stark tilltro till staten och dess myndigheter. Människor litar i hög utsträckning på myndighetsbeslut, rättsväsendet och på tjänstepersoner och korruptionen är låg.
Att hålla tider är också viktigt för många i Sverige, även när vi ska ses med familjen eller nära vänner.
Många svenskar bryr sig mycket om naturen. Allemansrätten gör det möjligt att till exempel vandra, cykla, plocka bär och tälta nästan överallt ute i naturen, men även att vi inte får skada skog och mark, störa djur eller skräpa ner. Du kan läsa mer om allemansrätten här:
Lättläst om allemansrätten – Håll Sverige Rent (hsr.se) Länk till annan webbplats.
Allemansrätten – allt du behöver veta! – Svenska Turistföreningen Länk till annan webbplats.
Allt om allemansrätten (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.
Vissa saker som är typiskt svenska är också exempel på kulturella normer. Normer är idéer och oskrivna regler om hur människor förväntas vara, leva och se ut. Normer behövs i alla samhällen. De hjälper oss till exempel att veta hur vi beter oss på bussen, hur vi står i kö, hur nära vi står när vi pratar med en okänd person eller hur vi ska hälsa på varandra.
Samtidigt som normer behövs kan de även begränsa människor och skapa diskriminering. Det finns till exempel normer för hur kvinnor och män ska klä sig, vad de ska arbeta med, vem som får använda smink och vilka som får gråta när de är ledsna. Det finns även normer om hur en familj ska se ut och hur man ska leva för att inte skämma ut sin familj eller sig själv.
Den som bryter mot de här normerna kan uppleva att man blir ifrågasatt och sämre behandlad av andra. Om vi vet om vilka normer som finns går de att påverka och förändra, även om det i vissa fall kan ta lång tid. Till exempel tog det ända till 1921 innan kvinnor fick rösträtt i Sverige, eftersom det länge fanns föreställningar och normer om att kvinnor inte passade för att delta i samhällsdiskussioner.
Jämställdhet handlar om att uppnå jämlikhet mellan könen och att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Det är något som alla behöver arbeta för, både privat, på jobbet och i samhället.
Sveriges riksdag har beslutat om övergripande mål med jämställdhetspolitiken i Sverige. De syftar till att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och forma sina egna liv.
Målen handlar om
Även om Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet mellan könen finns det många exempel på att samhället inte är jämställt.
Kvinnor tar ofta ett större ansvar för arbetet i hemmet. Mammor är vanligtvis föräldralediga längre tid än pappor, trots att föräldrarna har rätt att vara hemma med barnet lika lång tid. Kvinnor tjänar ofta mindre än män och det är betydligt fler kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp.
Här kan du få mer information om jämställdhet:
Fakta om jämställdhet – Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Mål för jämställdhet – Regeringen.se Länk till annan webbplats.
Jämställdhet – Informationsverige.se Länk till annan webbplats.
Se filmen Jämställdhet Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
I en del samhällen har familjen mycket att säga till om när det gäller vilken partner någon ska ha och på vissa platser i världen är det förbjudet att leva i en samkönad relation. I Sverige får man bestämma själv vem man vill ha en relation med, men det finns vissa lagar gällande relationer och äktenskap som är viktiga att känna till. Här kan det finnas stora skillnader mellan Sverige och andra länder gällande vad som är tillåtet och inte.
Månggifte är olagligt, vilket innebär att det inte är tillåtet att vara gift med flera personer samtidigt. Det är däremot tillåtet att skilja sig och sedan gifta om sig om man vill.
Månggiften som har skett i utlandet godkänns inte i Sverige, förutom om det finns synnerliga skäl. Det kan handla om enskilda fall där en kvinna riskerar att drabbas orimligt hårt om hon mister rätten till exempelvis bodelning, underhåll eller arv.
Mer information om vad som gäller för personer som ingått äktenskap utomlands finns på Skatteverkets webbplats:
Äktenskap enligt utländsk lag – Rättslig vägledning Länk till annan webbplats.
Se filmen Rätten att själv välja partner Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Se filmen Sexuell hälsa och rättigheter Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Det finns vissa grupper i samhället som är mer utsatta än andra och därför finns det särskilda lagar som ger dem extra skydd mot diskriminering. Exempel på sådana grupper är kvinnor, personer med funktionsnedsättning och HBTQI-personer.
Diskrimineringslagen skyddar dig bland annat från att bli dåligt behandlad på grund av ditt kön, din etniska tillhörighet, din religion, funktionsnedsättning eller sexuella läggning.
Om du ändå skulle bli diskriminerad i kontakt med till exempel sjukvården, en myndighet eller ett företag kan du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen. Det är en statlig myndighet som arbetar för allas lika rättigheter och möjligheter.
Diskrimineringsombudsmannen Länk till annan webbplats.
Det finns också olika antidiskrimineringsbyråer i Sverige som kan ge hjälp och stöd till personer som utsatts för diskriminering. Här kan du hitta kontaktuppgifter dit:
Användbara länkar – Byrån mot diskriminering i Östergötland Länk till annan webbplats.
Om du i stället utsätts för någon form av kränkning från en privatperson på grund av att du tillhör en viss grupp så kan det vara ett brott som bör polisanmälas.
Rasism är en form av diskriminering. Rasism kan komma både från samhället i stort och vara något som enskilda personer utsätter andra för. Rasism utgår ifrån att människor kan delas in i olika grupper och att vissa grupper eller människor är mer värda än andra.
Rasism är när en person eller grupp av människor blir behandlade dåligt på grund av till exempel hudfärg, etniskt ursprung eller religion. Det kan handla om afrofobi som riktar sig till personer med afrikanskt ursprung, islamofobi som riktar sig mot muslimer och antisemitism som handlar om fördomar och hat mot judar.
En grupp som ofta är mycket utsatt i många delar av världen och i vissa sammanhang även i Sverige är gruppen HBTQI-personer. HBTQI är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och intersexpersoner.
I Sverige har alla samma rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning eller identitetsuppfattning.
Sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck kan i vissa fall vara en grund för asyl. Det är därför viktigt att du berättar om det i asylutredningen om det är aktuellt för dig. Här kan du läsa mer:
För dig som är hbtq-person och söker asyl
RFSL är en ideell organisation som ger råd och stöd i frågor som rör HBTQI. Organisationen har till exempel en grupp som heter Newcomers som riktar sig till asylsökande.
RFSL Länk till annan webbplats.
År 1944
Homosexualitet blev lagligt i Sverige
År 1972
Sverige blev det första landet i världen som tillät transpersoner att ändra juridiskt kön
År 1987
Diskriminering på grund av sexuell läggning blev förbjudet
År 2003
Samkönade par fick rätt att ansöka om adoption
År 2005
Samkönade kvinnliga par fick tillgång till assisterad befruktning
År 2009
Vigsel mellan två personer av samma kön blev lagligt
Det finns många olika former av våld och man kan bli utsatt för flera former av våld samtidigt. Det finns till exempel
Försummelse kan också vara en typ av våld. I Sverige är alla typer av våld förbjudet.
Om någon använder våld inom familjen, till exempel mot sitt barn eller sin partner, så är det ett brott som kan ge fängelse. Det finns även en lag som innebär att det är straffbart att låta ett barn bli vittne till när en närstående blir utsatt för våld.
Kvinnor utsätts oftast för våld i det egna hemmet av någon som de känner och är beroende av. Det kan vara en partner, men kan också vara ett barn, ett syskon eller andra släktingar. Även män kan utsättas för våld i nära relationer.
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Det är vanligare än man tror och förekommer i alla olika typer av relationer. Vissa grupper är särskilt utsatta, till exempel kvinnor med utländsk bakgrund.
Om du själv eller någon du känner är eller riskerar att bli utsatt för hot eller våld av något slag så finns det hjälp att få. Det är viktigt att du vågar berätta det för polisen, sjukvården eller Migrationsverket. Du kan även vända dig till socialtjänsten.
Här finns kontaktuppgifter till olika organisationer som kan ge stöd och hjälp:
Kvinnofridslinjen är en organisation som vänder sig till utsatta kvinnor. De kan erbjuda samtalsstöd på andra språk än svenska via tolk. Även anhöriga till våldsutsatta kvinnor kan kontakta Kvinnofridslinjen för råd och stöd.
Kvinnofridslinjen Länk till annan webbplats.
Unga relationer ger stöd till personer under 20 år som blir eller blivit utsatta för våld i en relation eller som själva utsätter någon för det.
Ungarelationer Länk till annan webbplats.
Stödlinjen för män ger stöd till män som blir eller blivit utsatta för hot och våld av någon i deras närhet eller sexuella övergrepp.
Stödlinjen för män Länk till annan webbplats.
Tel: 020-80 80 80
Stödlinjen för transpersoner ger stöd till utsatta vuxna transpersoner, inklusive icke binära, Det kan handla om våld i nära relation eller sexuella övergrepp.
Stödlinjen för transpersoner Länk till annan webbplats.
Tel: 020-55 00 00
Här kan du läsa mer om vad våld är och om hur Migrationsverket arbetar med den här typen av frågor:
Se filmen Våld i nära relationer Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
Välj att sluta är en telefonlinje för personer som vill få hjälp med att ändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende mot närstående.
VAS (valjattsluta.se) Länk till annan webbplats.
Tel: 020‑555 666
Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer inom olika kulturer och religioner. Det kännetecknas bland annat av att det oftast är kollektivt utövat eller sanktionerat.
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är oftast central och ses som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende. Det görs till exempel genom att kontrollera vad flickor och kvinnor har på sig och vilka de umgås med.
De som bryter mot familjens normer och värderingar anses dra skam över familjen eller släkten och riskerar att bli bestraffade. De kan bli utfrysta, hotade och misshandlade, i värsta fall även dödade.
Hedersrelaterat våld drabbar både flickor och pojkar och både män och kvinnor kan vara förövare. De som medverkar till förtrycket kan samtidigt själva vara utsatta och det gör att gränserna mellan offer och förövare ofta blir otydliga.
Hedersrelaterat våld kan ha många olika uttryck. Förutom fysiska bestraffningar kan det handla om begränsningar och kontroll i vardagen. Exempel på kontroll kan vara att
Du kan läsa mer om hedersrelaterat våld och förtryck på de här sidorna:
Hedersförtryck.se Länk till annan webbplats.
Hedersrelaterat våld och förtryck – Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Hedersrelaterat våld och förtryck – Nationellt centrum för kvinnofrid Länk till annan webbplats.
Här finns kontaktinformation till olika organisationer som kan ge stöd i hedersrelaterade frågor:
Riksorganisationen GAPF Länk till annan webbplats.
TRIS Länk till annan webbplats.
Terrafem Länk till annan webbplats.
Du kan även kontakta socialtjänsten i kommunen där du bor.
Kvinnlig könsstympning, eller kvinnlig omskärelse som det även kallas, förekommer i flera delar av världen. Det är en mycket gammal tradition som inte är kopplad till någon särskild religion. Traditionen finns för att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och innebär att man prickar, skär, syr ihop eller på annat sätt skadar en flickas underliv. Det är oftast flickor i åldern 4–14 år som utsätts för könsstympning.
Könsstympning kan leda till allvarliga hälsoproblem för den som utsätts, till exempel blodförlust, infektioner, svårigheter vid graviditet och förlossning eller psykiska besvär.
Om du har blivit utsatt för könsstympning kan du vända dig till ungdomsmottagningen, vårdcentralen, en gynekologmottagning eller någon av dessa mottagningar:
Amelmottagningen – Södersjukhuset Länk till annan webbplats.
Vulvamottagning – Angereds närsjukhus Länk till annan webbplats.
Existera kan ge råd och stöd i frågor gällande könsstympning, både för den som blivit utsatt och för anhöriga.
Mot Könsstympning av Kvinnor – För dig som är utsatt – Existera.org Länk till annan webbplats.
Här kan du läsa mer om könsstympning:
Könsstympning – omskärelse av flickors underliv – 1177 Länk till annan webbplats.
Vad är könsstympning? – Könsstympning.se Länk till annan webbplats.
Manlig omskärelse får utföras på begäran eller efter medgivande av pojkens vårdnadshavare. Har pojken två vårdnadshavare så måste båda ge medgivande till det. Ingreppet får inte utföras mot pojkens vilja. Omskärelse får utföras endast av legitimerad läkare eller av den som har särskilt tillstånd att utföra omskärelse av pojkar.
Asylsökande barn har samma rättigheter som alla barn i Sverige. Alla barn har till exempel rätt att gå i skolan, att få vård när de behöver det, att leva i trygghet och att säga vad de tycker. Här kan du läsa om rättigheter och om särskilda regler som finns för att skydda barn.
Barn har en särskild ställning i det svenska samhället och barns rättigheter är extra skyddade i lagen. I Sverige räknas alla som är under 18 år som barn. Asylsökande barn har samma rättigheter som andra barn i det svenska samhället. Asylsökande barn har till exempel rätt till fullständig sjukvård medan vuxna endast har rätt till akut vård och vård som inte kan vänta.
FN:s konvention om barnets rättigheter blev svensk lag den 1 januari 2020. Barnkonventionen syftar till att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Dessa principer handlar om alla barns lika värde och rättigheter.
Läs mer om barnkonventionen:
Barnkonventionen (raddabarnen.se) Länk till annan webbplats.
Migrationsverket ska ta hänsyn till barnets bästa och hur barnet kommer att påverkas i alla åtgärder och beslut som rör barn. Det betyder inte att alla beslut alltid kommer att vara det som barnet eller föräldern vill, men barnets bästa ska alltid vägas in i beslutet.
Barnkonventionen är en av flera lagar som Migrationsverket måste rätta sig efter. Den säger vilka rättigheter barn ska ha, men inte vem som ska få uppehållstillstånd. De reglerna finns i andra lagar, främst utlänningslagen. Migrationsverket kan komma fram till att det bästa för ett barn skulle vara att få uppehållstillstånd, men att det ändå inte finns utrymme att bevilja det enligt utlänningslagen.
Mer information om hur dessa lagar måste vägas mot varandra och hur Migrationsverket ska ta hänsyn till barnet bästa finns i den här artikeln:
Migrationsverket svarar: hur kommer det sig att barn som är uppvuxna i Sverige kan utvisas?
I Sverige är det enligt lag förbjudet och straffbart att använda fysiskt eller psykiskt våld mot barn. År 1979 var Sverige var det första landet i världen som förbjöd våld mot barn, både hemma och i skolan. Det är inte tillåtet att utsätta barn för våld i någon form.
Föräldrar eller lärare får till exempel inte nypa, knuffa, sparka, slå eller dra barn i håret. De får heller inte hota eller skrämma ett barn eller kalla det för fula saker. Det är också förbjudet att utöva våld mot någon annan i familjen så att barnet ser eller hör det. Straffet kan bli böter eller fängelse.
Föräldrar har ansvar för att ge barn trygghet, se till att de utvecklas och får utbildning och omsorg men också skydd mot psykiskt och fysiskt våld. Det innebär även att föräldrar har skyldighet och ansvar för att skydda sina barn från att utsättas för barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.
Om föräldrarna utsätter barnet för våld eller inte uppfyller sitt ansvar som förälder på något annat sätt är det socialtjänsten som har ett ansvar för att barnet får vad det behöver.
Socialtjänsten gör en utredning för att bedöma om barnet har behov av skydd eller stöd från socialtjänsten. Både föräldrar och barn får komma till tals under utredningen. För det mesta kan socialtjänsten och föräldrarna samarbeta och komma fram till vad som är bäst för barnet. I vissa fall kan det vara att barnet bor någon annanstans ett tag. Under den tiden kan föräldrarna få hjälp för att det ska bli bättre hemma så att barnet kan flytta hem igen. Det vanligaste är att det är en frivillig placering.
Personal som arbetar med barn, till exempel i skolan, inom sjukvården eller på Migrationsverket är skyldiga enligt lag att genast anmäla till socialtjänsten i fall de är oroliga för att ett barn far illa. Även privatpersoner bör göra en anmälan om de misstänker att barn far illa. Som privatperson går det att göra en anonym anmälan.
En anmälan till socialtjänsten betyder inte att man anmäler en förälder, utan att man anmäler sin oro för barnet. Att anmäla sin oro för ett barn är ett sätt att ta ansvar för barnet.
Det är inte alltid lätt att vara förälder och ansvaret kan ibland kännas svårt och ensamt. Socialtjänsten kan på olika sätt stötta dig som föräldrar om du behöver hjälp i din föräldraroll eller känner oro för ditt barn, till exempel för att ditt barn mår dåligt, tar droger eller skolkar från skolan. Det är inget fel i att behöva stöd, råd eller bekräftelse från någon annan och många familjer får hjälp av socialtjänsten.
Du kan själv vända dig till socialtjänsten och ansöka om stöd och hjälp. Du kan också vända dig till BVC (barnavårdscentralen) eller skolkurator för vägledning till rätt stöd och hjälp. Du kan även prata med personal på Migrationsverket eller inom sjukvården.
Här kan du läsa mer om socialtjänstens arbete:
Om socialtjänsten – Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Om socialtjänsten för barn och unga – Koll på soc Länk till annan webbplats.
Se filmen Att vara förälder i Sverige Länk till annan webbplats.
"Börja prata om"-filmerna är framtagna av MILSA utbildningsplattform och Informationsverige.se tillsammans.
BRIS, Barnens rätt i samhället, är en barnrättsorganisation som jobbar för ett bättre samhälle för barn. Både barn och vuxna kan vända sig dit för att få stöd, till exempel via chatt, mejl eller telefon.
BRIS – Barnens Rätt i Samhället Länk till annan webbplats.
Barn som befinner sig i en asylprocess behöver få information om vad som kommer hända och vilka rättigheter och skyldigheter de har. För att de ska få tillgång till information har Migrationsverket tagit fram ett skriftligt material som riktar sig till barn i åldern 10–14 år:
På www.informationsverige.se Länk till annan webbplats. hittar du information om det svenska samhället. Här kan du till exempel läsa om hur bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och sjukvården fungerar i Sverige. Det finns även information om barns rättigheter och om hur den svenska skolan fungerar. Du kan ta del i gratis samhällsorientering och hitta övningar och filmer för att träna svenska.
Sverige är till ytan det femte största landet i Europa och gränsar till Norge, Finland och Danmark. Det bor i dag ungefär 10,5 miljoner människor i Sverige. Drygt 4 miljoner personer bor i och omkring de tre största städerna i landet: Stockholm, Göteborg och Malmö. Stockholm är Sveriges huvudstad med cirka 2,5 miljoner invånare. Ungefär 27 procent av den svenska befolkningen är född utomlands, vilket motsvarar drygt 2,8 miljoner människor.
Största delen av Sveriges yta täcks av skog, framförallt barrskog. Ungefär en fjärdedel av landet består av fjäll, berg och myrar. Utanför kusterna finns skärgårdar med tiotusentals öar. De största heter Gotland och Öland. Det finns drygt 100 000 sjöar i Sverige. De tre största heter Vänern, Vättern och Mälaren.
Dricksvattnet i Sverige kommer bland annat från renat ytvatten från våra sjöar. Det kallvatten som finns i kranarna är säkert att dricka och laga mat med.
Här kan du läsa mer om Sveriges geografi och befolkning:
Sverige – Geografi och klimat – Utrikespolitiska institutet Länk till annan webbplats.
Lagar och åldersgränser vad gäller alkohol, droger och tobak skiljer sig åt mellan olika länder. Det här avsnittet handlar om vad som är tillåtet och inte i Sverige.
Alkohol är beroendeframkallande och kan leda till sjukdom, dödsfall, våld och olyckor.
För att kunna köpa alkohol i barer och restauranger måste du ha fyllt 18 år. 18-årsgränsen gäller även för inköp av cider och öl med lägre alkoholhalt i matbutiker. För att köpa alkoholhaltiga drycker på Systembolaget måste du ha fyllt 20 år. Systembolaget ägs av svenska staten och har begränsat antal butiker och begränsade öppettider.
Att sälja eller köpa ut alkohol till någon som är under 20 år förbjudet och kan straffas med böter eller fängelse.
Sverige har en restriktiv tobakspolitik och sedan slutet av 1970-talet har andelen personer som röker minskat stadigt. Däremot har det blivit vanligare att snusa.
I Sverige är det förbjudet att sälja produkter med tobak eller nikotin till personer som är under 18 år.
På många platser är det förbjudet att röka, till exempel på skolgårdar, arbetsplatser, utanför sjukhus och på restauranger samt i kollektivtrafiken.
När du köper alkohol eller tobak kan du behöva legitimera dig för visa att du är tillräckligt gammal.
I Sverige är det olagligt att inneha, använda, köpa och sälja narkotika. Exempel på narkotika är cannabis, ecstasy, amfetamin, kokain, heroin och kat. Vissa starka läkemedel, till exempel tramadol och bensodizepiner, är också narkotikaklassade och får bara tas om de skrivits ut på recept av läkare. Brott med droger kan ge böter eller fängelse.
Det finns hjälp att få om du vill ändra dina alkoholvanor, sluta röka eller komma ur ett drogmissbruk. Här kan du läsa mer:
Så kan du ändra dina alkoholvanor – 1177 Länk till annan webbplats.
Alkoholhjälpen Länk till annan webbplats.
Hjälp att sluta röka – 1177 Länk till annan webbplats.
Sluta-röka-linjen för dig som vill sluta med tobak Länk till annan webbplats.
Beroende av droger – 1177 Länk till annan webbplats.
www.cannabishjalpen.se Länk till annan webbplats.
Det finns i samhället organisationer som till stor del består av volontärer. Dessa organisationer har olika områden som de verkar inom. Du kan söka dig till en frivilligorganisation om du känner att du behöver stöd, hjälp, råd eller att du söker en gemenskap. Du kan även engagera dig och arbeta som volontär inom organisationen. Volontärarbete innebär att arbetet utförs av egen fri vilja och utan betalning för arbetet. Detta är en typ av arbete som du får utföra utan AT-UND.
Några exempel på frivilligorganisationer i Sverige är:
Alternativt skyddsbehövande är en person som har sökt asyl i Sverige och fått status som alternativt skyddsbehövande. Då får man oftast uppehållstillstånd i 13 månader.
Asyl betyder fristad. När en person ansöker om asyl söker han eller hon skydd i ett annat land än i sitt hemland.
Asylprocess är de olika stegen som en asylsökande går igenom – från ansökan till beslut.
Asylsökande är en person som har tagit sig till Sverige och ansökt om asyl, men som ännu inte har fått ett slutgiltigt svar på sin ansökan.
Asylutredning är en intervju där du får berätta varför du vill ha skydd i Sverige.
Avslag på asylansökan betyder att en person har fått nej på sin ansökan om asyl.
Barn är alla personer som är under 18 år.
Beslut i ett asylärende är när Migrationsverket har bestämt om en asylsökande får stanna i Sverige eller inte.
Dagersättning är ett bidrag från Migrationsverket som en asylsökande kan ansöka om ifall han eller hon inte har egna pengar.
Dom. De flesta av Migrationsverkets beslut kan överklagas till domstol. När en domstol fattar beslut heter det dom.
Flykting är en person som har sökt asyl och fått status som flykting. Det betyder att man uppfyller kraven i FN:s konvention om flyktingars rättigheter, den så kallade Genèvekonventionen. Då får man oftast uppehållstillstånd i 3 år.
God man är en person som ska ta hand om asylsökande barns intressen när deras föräldrar inte kan göra det. Det kan vara en man eller en kvinna.
Identitet betyder vem en person är. När Migrationsverket frågar om din identitet menar vi vad du heter, hur gammal du är och var du kommer ifrån.
Laga kraft betyder att beslutet inte längre går att överklaga.
Migrationsverket är den myndighet i Sverige som prövar ansökningar från personer som söker asyl. Migrationsverket prövar också ansökningar från personer som vill komma på besök eller flytta till Sverige, eller som vill bli svenska medborgare.
Myndigheter ska se till att samhället fungerar som det ska enligt de lagar som riksdagen har bestämt.
Offentligt biträde är en person som kan svenska lagar. Biträdet hjälper dig med ansökan om asyl. Ett offentligt biträde är jurist eller advokat och jobbar inte på Migrationsverket.
Socialtjänsten finns i varje kommun. De arbetar efter en lag som heter socialtjänstlagen. Socialtjänstlagen handlar om vilken rätt till vård och omsorg alla i kommunen har. Den innehåller regler för hur samhället ska hjälpa den som behöver hjälp men som inte kan få hjälp av någon annan.
Tystnadsplikt betyder att personer som jobbar på till exempel Migrationsverket inte får berätta vad du har sagt till någon som inte har rätt att veta det.
Uppehållstillstånd betyder att en person har fått ja på sin ansökan om att bo i Sverige.
Överklaga betyder att en person skriver till en myndighet eller domstol att han eller hon inte håller med om det som myndigheten eller domstolen har bestämt. Personen vill att myndigheten eller domstolen ska ändra beslutet.
2025-03-05
Nu är Migrationsverkets nya webbplats lanserad
Den 5 mars lanserade Migrationsverket en helt ny version av migrationsverket.se, en webbplats med tydligare struktur och mer guidande navigering. Syftet med den nya webben är framförallt att besökarna lättare ska hitta den information de behöver.
2025-02-28
Ändrade regler för dig som är asylsökande och bor i eget boende (EBO)
Från 1 mars är huvudregeln att nya asylsökande ska bo i något av Migrationsverkets asylboenden för att kunna få ekonomiskt stöd från Migrationsverket i form av dagersättning och särskilt bidrag.
2025-02-18
Du som ska återvända kan få stöd till ett värde av 5 000 euro
Du som tar tillbaka eller har fått avslag på din ansökan om asyl kan få stöd från Migrationsverket. Den 1 mars 2025 förändras stödet för insatser som hjälper dig och dina familjemedlemmar att komma tillbaka in i samhället i ditt hemland. Hur stort stöd du kan få beror på när du väljer att återvända.
2025-01-30
Lagändring om boende och ekonomiskt stöd för dig som är asylsökande
Sveriges Riksdag har beslutat om en lagändring som kommer att påverka asylsökandes rätt till ekonomiskt stöd och möjlighet att bo i eget boende. Lagändringen införs i två steg. Från 1 mars gäller den bara för nya asylsökande, och från 1 september 2025 påverkas även du som ansökte om asyl före 1 mars och som bor i eget boende.
2025-01-20
Gymnasielagen upphör den 20 januari
Den 20 januari är sista dagen att ansöka om permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Efter det upphör lagen att gälla, men många som har uppehållstillstånd enligt gymnasielagen idag kommer att kunna få sin ansökan om permanent uppehållstillstånd prövad även efter 20 januari.
2024-12-16
Nu kan du se hela ditt beslut i Min sida
Du som väntar på beslut från Migrationsverket kan nu se det fullständiga beslutet i Min sida. Tidigare har du bara kunnat se om beslutet är positivt eller negativt, och motiveringen har endast skickats hem i pappersformat.
2024-12-12
Filmer om att söka asyl och om livet i Sverige – samhällsintroduktion för yngre barn
Nu finns filmer som förklarar för barn vad som händer när de söker asyl i Sverige och varför de kanske behöver svara på svåra frågor. Barnen får också veta mer om livet i Sverige, om barns rättigheter och om lagar som är till för att skydda barn.