För att få permanent uppehållstillstånd måste du kunna försörja dig själv genom inkomster från anställning eller eget företag, eller en kombination av anställning och eget företag. Du får räkna ihop inkomster från ett eller flera deltidsarbeten, förutsatt att alla anställningar uppfyller kraven nedan.
Försörjningen måste vara varaktig och seriös
Du måste kunna visa att du kan försörja dig själv under en längre period framöver. Om du inte har en fast anställning görs det alltid en individuell bedömning av om din inkomst är varaktig.
Din anställning måste vara seriös. Migrationsverket kan till exempel kontrollera att din arbetsgivare kan betala ut den lön som du har uppgett i din ansökan.
Du som försörjer dig som egen företagare måste visa att ditt företag har realistiska företagsplaner och en stabil ekonomi, så att du kan förväntas försörja dig på vinsten under en längre period.
Det är bara de inkomster du faktiskt har när vi prövar din ansökan som räknas. Du kan inte få permanent uppehållstillstånd baserat på dina chanser att få en annan anställning eller en högre inkomst längre fram.
Vilka inkomster räknas?
Du får bara räkna beskattade inkomster från lagliga anställningar. Det innebär att du måste ha tillstånd att arbeta eller vara undantagen kravet på att ha arbetstillstånd. Du får inte räkna obeskattade inkomster eller inkomster från ett yrke som du inte har licens att utföra.
Du får räkna föräldrapenning eller sjukpenning, förutsatt att du har en pågående anställning och din föräldraledighet eller sjukskrivning inte bedöms vara längre än 12 månader.
För att räkna inkomst från din företagsverksamhet måste du visa att du äger minst hälften av företaget och att du har det avgörande ansvaret. Det krävs också att du driver företaget yrkesmässigt, självständigt och i vinstsyfte.
Om du ansöker om permanent uppehållstillstånd för sent (efter att ditt nuvarande tillstånd har slutat gälla), har du inte rätt att arbeta medan du väntar på beslut och uppfyller därför inte försörjningskravet.
Inkomstens storlek
Din inkomst efter skatt måste vara så stor att du, efter att din boendekostnad är betald varje månad, har en viss summa kvar som ska räcka till bland annat mat, kläder, hygien, telefon, el och försäkringar för dig själv. För 2025 är den summan 6 186 kronor per månad för en ensamstående vuxen. Om du har ett barn som du inte bor med, och du betalar underhållsbidrag till barnets andra förälder, måste din lön även räcka till underhållsbidraget.
Vilka boendekostnader som lönen måste räcka till varje månad beror på vilken typ av bostad du bor i:
- Om du bor i hyresrätt ska du räkna med hyran och kostnad för vatten och värme, om det inte ingår i hyran.
- Om du bor i bostadsrätt ska du räkna med avgift till bostadsrättsföreningen, räntan på bolån och nödvändiga driftskostnader, till exempel vatten och uppvärmning, om de inte ingår i månadsavgiften.
- Om du bor i villa ska du räkna med räntan för bolån och nödvändiga driftskostnader, till exempel vatten och uppvärmning.
Amortering på bostadslån räknas inte med i bostadskostnaden.
Du behöver bara kunna försörja dig själv, inte dina familjemedlemmar. Om du bor ensam eller med minderåriga barn ska du räkna med hela din faktiska boendekostnad. Om du bor med en eller flera andra vuxna kan du däremot dela den faktiska boendekostnaden på antalet vuxna i hushållet och bara räkna med din del, oavsett hur mycket var och en faktiskt betalar för boendet.
Vilka inkomster räknas inte?
Du får inte räkna inkomster från
- en familjemedlem
- förmögenhet eller avkastning från kapital
- a-kassa eller aktivitetsersättning
- olika former av bidrag eller stipendium
- en subventionerad anställning (då till exempel Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen betalar hela eller delar av lönen).
Pension räknas inte heller som inkomst, men den som har pension kan däremot vara undantagen från kravet på att försörja sig själv.
Undantag från försörjningskravet
Undantag kan göras från försörjningskravet om
- du är under 18 år när Migrationsverket fattar beslut
- du har rätt till pension
- du av andra, särskilda skäl inte kan försörja dig själv.
Om du kan lämna in beslut från Pensionsmyndigheten som visar att du har rätt till inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd är du undantagen kravet på att försörja dig själv. Det är rätten till pension som är avgörande, inte att du faktiskt tar ut pension, eller storleken på din pension. Både garantipension och äldreförsörjningsstöd kan tidigast betalas ut från den månad som du fyller 66 år. Inkomstgrundad ålderspension kan som tidigast betalas ut från den månad som du fyller 63 år. Om du har fyllt 63 men inte 66 måste du visa att du har gått i pension och börjat ta ut din inkomstgrundade ålderspension. Det är din ålder vid beslutstillfället som avgör.
Undantag från försörjningskravet kan också göras om det finns andra särskilda skäl som inte är tillfälliga. Det kan handla om att du inte har möjlighet att uppfylla försörjningskravet på grund av varaktigt nedsatt arbetsförmåga, till exempel på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan även gälla om du är arbetslös och så nära pensionsålder att det är svårt att få ett nytt arbete. Undantag kan även göras om det inte är rimligt att begära att du ska försörja dig själv; sådana undantag görs till exempel för munkar och nunnor.
Om du anser att du har särskilda skäl för att inte behöva uppfylla försörjningskravet ska du bifoga dokument som visar att du till exempel har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Det kan vara en utredning från Arbetsförmedlingen, beslut om rätt till sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan, eller ett läkarintyg.
