Start

Asylprocessen

Information om hur asylprocessen ser ut för ett ensamkommande barn, från det att barnet ansöker om asyl till den dag när barnet antingen får uppehållstillstånd eller ska lämna Sverige.

Asyl­sö­kande barns rättig­heter

Barns rättigheter under asylprocessen skiljer sig från vuxnas. På sidan asylsökande barn finns samlad information om barns rättigheter och möjligheter till stöd, både i samband med prövningen av deras asylansökan, och i praktiska frågor. På sidan om Att ansöka om asyl finns information om vem som kan få asyl i Sverige.

Asylprocessen, steg för steg: 1. Barnet söker asyl i Sverige, 2. Utredningssamtal, 3. Asylutredning, 4. Beslut - ja eller nej, 5. Återvändandesamtal för den som får nej på ansökan.Förstora bilden

Asylprocessen. Klicka på bilden för att göra den större.

Grafik över asyprocessen

För att få en överblick över hela asylprocessen har Migrationsverket tagit fram en grafisk bild över de olika stegen. Den beskriver hur det går till från det att ett barn ansöker om asyl till den dag när barnet får ett beslut i sin ansökan.

Vanligtvis lämnar barnet in asylansökan på egen hand. Om det händer kan inte Migrationsverket börja handlägga ärendet förrän du eller det offentliga biträdet godkänner ansökan. Om barnet har tilldelas en god man innan ansökan om asyl lämnats till Migrationsverket, ska du och barnet uppsöka Migrationsverket och tillsammans lämna in asylansökan.

Det första Migrationsverket gör efter att en ansökan har lämnats in, är att bedöma om det är Sverige eller något annat land som ska pröva asylansökan i enlighet med Dublinförordningens regler. Om det är Sverige som ska pröva ansökan utreder Migrationsverket barnets asylskäl. Det sker vid ett möte med en handläggare från Migrationsverket där det asylsökande barnet har dig och sitt offentliga biträde med sig som stöd och hjälp. Vid mötet får barnet berätta om sig själv och sitt liv och vad som hänt före flykten till Sverige. Under utredningssamtalet tar Migrationsverket hänsyn till barnets ålder, mognad och psykiska tillstånd.

Barn har enligt barnkonventionen rätt att vara med sin familj. Därför försöker svenska myndigheter hitta barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare. Det är inte bara Migrationsverket som har till uppgift att söka efter barnets föräldrar. Även den mottagande kommunen har som uppgift att försöka hitta barnets föräldrar.

Sökandet efter föräldrarna pågår samtidigt som asylprocessen och i första hand är målet att barnet ska kunna återvända till familjen i hemlandet. Om föräldrarna befinner sig i trygghet i något annat land kan återföreningen också ske där.

Om det inte är möjligt för familjen att återförenas i hemlandet eller något annat land, kan återföreningen istället ske i Sverige. Men det kan bara bli aktuellt om barnet har egna flykting- eller skyddsskäl, det vill säga att barnet har fått tillstånd som flykting eller skyddsbehövande. Om barnet har fått uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, ska en återförening enligt huvudregeln ske i det land där familjen finns.

På sidan För dig som söker asyl utan förälder eller annan vård­nads­ha­vare finns mer information om de steg som man som asylsökande går igenom. Informationen riktar sig till asylsökande barn. Informationen riktar sig även till andra som vill veta mer om vad asyl är och hur det går till att söka asyl eller att få hjälp att förklara asylprocessen för barn och ungdomar.

Det är av flera skäl viktigt att fastställa asylsökande barns identitet tidigt i asylprocessen. Oklar identitet försvårar asylutredningen och efterforskningar av anhöriga samt bidrar till att handläggningstiden blir längre.

I asylärenden är det den som ansöker om asyl som ska kunna visa vem man är och det är den asylsökande som har bevisbördan. Ensamkommande barn ska medverka till att styrka sin identitet så mycket som möjligt med hänsyn till deras ålder, mognad och personliga förutsättningar.

En persons identitet består av namn, födelsetid och medborgarskap. Det vanligaste sättet att klargöra identiteten är att visa identitetshandlingar. Asylsökande ska visa upp och lämna in de identitetshandlingar som hen har till Migrationsverket.

Barn som söker asyl kan sakna identitetshandlingar. Det kan finnas naturliga förklaringar och godtagbara skäl till det. Barnet får alltid möjlighet att berätta för Migrationsverket varför hen saknar identitetshandlingar. Det är viktigt att barnet så långt det är möjligt försöker skaffa dokument eller annan bevisning som kan visa vem hen är. Om barnet berättar att hen behöver skydd mot övergrepp från myndigheterna i sitt hemland är det aldrig rimligt att kräva att barnet ska vända sig till myndigheterna i sitt hemland för att få sina handlingar.

Om barnet inte kan göra sin identitet och hemvist sannolik genom att visa upp dokument, återstår det att pröva om barnet med sina muntliga uppgifter kan göra sin identitet och hemvist sannolik. Vid behov kan Migrationsverket erbjuda hjälp med en språkanalys. Det finns också möjlighet för barnet att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Det är något som du, biträdet och barnet tillsammans får besluta om och boka tid för. Migrationsverket står för kostnaden av undersökningen.

I Sverige räknas man som vuxen från den dagen man fyller 18 år. Migrationsverket har en skyldighet att jämföra fingeravtryck i databasen Eurodac för asylsökande som fyllt 14 år. Migrationsverket tar fingeravtryck för att kontrollera om en sökande tidigare varit asylsökande i Sverige eller i något annat europeiskt land.

Migrationsverket kan återkalla ett beslut om uppehållstillstånd om det senare kommer fram att barnet medvetet lämnat felaktiga uppgifter om sin identitet eller undanhållit viktig information. Ett barn som inte kan styrka sin identitet kan även möta svårigheter vid en framtida ansökan om svenskt medborgarskap eller när nära familjemedlemmar ansöker om uppehållstillstånd för att återförenas med barnet i Sverige.

Ett ensamkommande barn som ansöker om asyl ska göra sin identitet sannolik. Identiteten består av namn, födelsetid och som huvudregel medborgarskap. Åldern är därför en del av en persons identitet. Om ett ensamkommande barn inte kan göra sin ålder sannolik kommer Migrationsverket att informera om möjligheten att göra en medicinsk åldersbedömning.

I ett asylärende har Migrationsverket utredningsansvar och den som söker asyl har bevisbördan för att göra sina asylskäl och sin identitet (till exempel ålder) sannolik. Det är i första hand skriftlig bevisning som används för att bedöma den sökandes ålder. Skriftlig bevisning kan vara en giltig passhandling eller annan identitetshandling som är utfärdad av en behörig myndighet i hemlandet. Om den sökande inte har pass eller id-kort kan andra skriftliga uppgifter eller muntliga uppgifter under asylprocessen användas för bedömningen.

Om en bedömning av ålder måste göras på andra uppgifter än pass och identitetshandling måste Migrationsverket utreda åldern, till exempel genom att ställa frågor till den sökande för att ta reda på hur gammal hen är. Utifrån den information som kommit in tar Migrationsverket sedan ställning till om åldern är sannolik eller inte. Migrationsverket ska ta ställning till både om den som sökt asyl har gjort åldern sannolik som en del av identiteten, och om den som sökt asyl är ett barn eller vuxen, det vill säga om den sökande är över eller under 18 år. Om åldern inte har gjorts sannolik kommer den sökande att erbjudas att göra en medicinsk åldersbedömning.

Om den som söker asyl säger till Migrationsverket att hen är ett barn men saknar identitetshandlingar och inte har någon vårdnadshavare i Sverige, registrerar Migrationsverket en ansökan för ett ensamkommande barn. Migrationsverket registrerar den ålder som den sökande uppger vid ansökningstillfället. Migrationsverket kan inför registreringen göra en bedömning av om den uppgivna åldern tycks helt felaktig och registrera den som har sökt asyl som vuxen i stället. Detta sker bara om det är helt uppenbart att den som söker skydd är vuxen. Bedömningen sker efter ett inledande samtal mellan Migrationsverkets handläggare och den sökande.

Registreringen av den sökandes ålder kan komma att ändras om personen kan lämna in identitetshandlingar eller på annat sätt visa sin ålder, eller om den sökande på annat sätt gör sin ålder sannolik. Om den sökande inte kan göra sin ålder sannolik erbjuds sökande att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Migrationsverket bedömer den sökandes ålder slutligt i samband med att beslut om uppehållstillstånd fattas.

Migrationsverket ska göra en tidig och tillfällig åldersbedömning om det finns skäl att ifrågasätta att den sökande är under 18 år. I de fall Migrationsverket bedömer att en tillfällig åldersbedömning behöver göras, erbjuds den sökande möjligheten att stödja uppgifterna om sin ålder med hjälp av en medicinsk åldersbedömning.

Ett tillfälligt beslut om ålder kan överklagas när som helst innan Migrationsverket har fattat ett beslut om uppehållstillstånd. När Migrationsverket fattar beslut om uppehållstillstånd fastställs även beslutet om ålder, och går då inte längre att överklaga separat. Ett slutligt beslut om ålder kan bara överklagas tillsammans med överklagan av uppehållstillståndet.

Det är Rättsmedicinalverket som ansvarar för den medicinska åldersbedömningen. Den är frivillig och kräver skriftligt samtycke från den sökande och ställföreträdaren. Rättsmedicinalverkets medicinska åldersbedömningar bygger på två undersökningar:

  • röntgenundersökning av visdomständer
  • magnetkameraundersökning av knäled.

En medicinsk åldersbedömning är ett komplement till övrig bevisning om den sökandes identitet och vägs in i Migrationsverkets samlade bedömning av den sökandes ålder.

Om ingen medicinsk åldersbedömning kommer in till Migrationsverket fattas ett tillfälligt beslut om ålder utifrån övriga uppgifter i ärendet. Beslutet gäller direkt, även om det överklagas.

Så här går bokning av en medi­cinsk ålders­be­döm­ning till

Migrationsverket informerar den sökande om att hen har möjlighet att göra en medicinsk åldersbedömning. Den sökande får, tillsammans med dig som god man, antingen tacka ja eller nej.

Om den sökande tackar ja begär Migrationsverket en medicinsk åldersbedömning av Rättsmedicinalverket. Migrationsverket står för kostnaden av undersökningen.

Rättsmedicinalverket skickar brev till både dig och den sökande. I breven står det var och hur ni bokar tid för undersökningarna. Ni får två brev – ett för tandröntgen och ett för undersökningen av knäled.

Du eller den sökande bokar själva tid för båda undersökningarna. Undersökningen behöver bokas in så snart som möjligt.

God man ska kontakta mottagningsenheten där den sökande är inskriven för att boka resa så snart en tidsbokning för bedömning har gjorts. Migrationsverket står för den sökandes resekostnader i samband med åldersbedömningen.

Du som god man måste följa med till undersökningstillfällena och ta med giltig identitetshandling. Den sökande måste ha med sig sitt LMA-kort. Om du inte följer med, eller om den sökande inte har ett giltigt LMA-kort, kommer ingen undersökning att kunna göras.

Det är viktigt att avboka undersökningen snarast om du eller den sökande får förhinder. Meddela Migrationsverket om någon av er fick förhinder och inte kunde avboka undersökningen i tid. Bokade tider som inte utnyttjas debiteras Migrationsverket.

Hur tungt väger en medicinsk åldersbedömning?

Utlåtandet från Rättsmedicinalverket blir en del av den totala bevisningen, i ärendet som Migrationsverket gör en samlad bedömning av, tillsammans med övrig bevisning. Beroende på vilket resultat den medicinska åldersbedömningen ger kan utlåtandet peka mot antingen överårighet eller underårighet men det är fortfarande bara en del av den totala bevisningen i ärendet. Vilken betydelse resultatet får beror på omständigheterna i det enskilda ärendet.

Kan den sökande ångra sig och stoppa Migrationsverket från att få kännedom om resultatet av den medicinska åldersbedömningen?

Ja, fram tills att Rättsmedicinalverkets utlåtande om ålder har expedierats till Migrationsverket. När utlåtandet har expedierats kommer utlåtandet att tillföras ärendet och vara en del av beslutsunderlaget.

Så här gör den sökande för att ta tillbaka sitt samtycke

Migrationsverket ställer inte några krav på hur den sökande meddelar oss om att hen återkallar sitt samtycke. Hen kan kontakta Migrationsverket och berätta det muntligen, men det är bättre att fylla i blanketten Återkallelse av samtycke till medicinsk åldersbedömning (4460) Pdf, 1.2 MB. som den sökande sedan skickar in till Migrationsverket.

Mer infor­ma­tion om medi­cinsk ålders­be­döm­ning

På Rättsmedicinalverkets hemsida kan du läsa mer om hur en medicinsk åldersbedömning går till. Där finns också information inför undersökningen och om vilka orter undersökningen görs på.

För dig som asylsökande – medicinska åldersbedömningar Länk till annan webbplats.

För dig som god man – medicinska åldersbedömningar Länk till annan webbplats.

När Migrationsverket fattar beslut i frågan om den sökande får ett uppehållstillstånd i Sverige eller inte fattas ett beslut om åldern. Om Migrationsverket tidigare har fattat ett tillfälligt beslut om ålder ersätter detta det tillfälliga beslutet. Om det har framkommit uppgifter som motsäger det tillfälliga beslutet, beslutar Migrationsverket om en ny ålder för den sökande. Migrationsverkets bedömning av ålder i ett beslut om uppehållstillstånd kan överklagas.

När en person ska folkbokföras i Sverige är det Skatteverket som beslutar vilken ålder personen ska få i folkbokföringsregistret. Migrationsverkets beslut om uppehållstillstånd är ett underlag för Skatteverket att använda i sitt uppdrag.

LMA-kortet är barnets bevis på att hen är asylsökande och har rätt att vara i Sverige under väntetiden. Du som god man måste regelbundet förlänga kortets giltighetstid hos den mottagningsenhet där barnet är inskrivet.

LMA står för Lagen om mottagande av asylsökande. LMA-kortet är inte ett id-kort, utan ett bevis på barnet är registrerat hos Migrationsverket med de personuppgifter som står på kortet.

Ta med LMA-kortet när du och barnet besöker apoteket. Det ger barnet rätt till en lägre avgift för receptbelagda mediciner.

Förlänga kortets giltighet

LMA-kort utfärdade efter 1 januari 2022 räcker hela asyltiden och behöver bara bytas ut om personuppgifterna ändras. Giltighetstiden uppdateras digitalt och kan förlängas när du och barnet besöker oss, oavsett ärende. Om ni inte har besökt oss på några månader får barnet och du en påminnelse två veckor innan kortet upphör att gälla.

För barn utan vårdnadshavare finns inget krav på personlig inställelse för att förlänga LMA-kortet, utan det räcker att du kontaktar barnets mottagningsenhet för att få kortets giltighetstid förlängd.

Fotokopia av ett LMA-kort.

Om barnet har ett LMA-kort som är utfärdat före 1 januari 2022 kan hen behålla det så länge kortet är giltigt. Giltighetstiden för den äldre modellen av LMA-kort står tryckt på kortet. Ni kommer att få ett brev när ni kan komma och hämta barnets nya kort. Tänk på att det bara är i undantagsfall som ett LMA-kort kan lämnas ut direkt till barnet utan att vårdnadshavare/förmyndare/god man är med.

Kontrol­lera kortets giltighet

LMA-kort utfärdade efter 1 januari 2022 har en QR-kod som gör att det enkelt går att kontrollera om kortet är giltigt och om barn över 16 år har rätt att arbeta. Saknas en QR-läsare finns en unik webbadress på baksidan av varje kort. QR-koden och webbadressen leder till en sida som bara visar om kortet är giltigt och om personen på fotot har rätt att arbeta. Ingen mer personlig information om den asylsökande visas.

Nyheter

2025-03-05

Nu är Migrationsverkets nya webbplats lanserad

Den 5 mars lanserade Migrationsverket en helt ny version av migrationsverket.se, en webbplats med tydligare struktur och mer guidande navigering. Syftet med den nya webben är framförallt att besökarna lättare ska hitta den information de behöver.

2025-01-29

Ansökan om förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet har öppnat

E-tjänsten för att ansöka om förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet är öppen mellan 29 januari och 4 mars 2025. Alla som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som slutar gälla under 2025 ska ansöka om förlängning senast 4 mars om de vill vara kvar i Sverige. Det gäller även personer som har blivit folkbokförda.

2025-01-17

Migrationsverket lanserar ny extern webbplats den 5 mars

Den 5 mars planerar Migrationsverket att lansera en ny extern webbplats. Syftet med den är framförallt att sökande och andra intressenter lättare ska hitta den information de söker och att göra det enklare för dem att utföra sina ärenden digitalt med hjälp av Min sida och våra e-tjänster.