Personer som kommuner och regioner kan få ersättning för
Här hittar du information om vem kommuner och regioner kan få statlig ersättning för.
Asylsökande
En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd. Han eller hon har inte fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl.
Under tiden en ansökan prövas är den asylsökande inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem. Personen får ett LMA-kort av Migrationsverket som bevis på att han eller hon har rätt att vara i Sverige under tiden ansökan handläggs. LMA står för lagen om mottagande av asylsökande. LMA-kortet är försett med personuppgifter och foto på den sökande. På kortet framgår också personens dossiernummer (ärendenummer) hos Migrationsverket.
Förstora bildenLMA-kort. Klicka på bilden för att förstora den.
Om den asylsökande ännu inte har fått sitt kort, räcker det att han eller hon kan visa upp ett kvitto på att Migrationsverket har tagit emot asylansökan. Kvittot får inte vara äldre än 30 dagar.
Kommuner och regioner kan få ersättning för vissa kostnader för asylsökande personer. För rätt till ersättning räknas även de personer som fått uppehållstillstånd och som fortfarande är inskrivna hos Migrationsverket som asylsökande.
Sök ersättning för asylsökande, kommuner
Ersättning för asylsökande som betalas ut till kommuner utan ansökan
Sök ersättning för asylsökande, regioner
Ersättning för asylsökande som betalas ut till regioner utan ansökan
Bevisperson
En person som i egenskap av målsägande eller vittne ska närvara vid en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål i Sverige. En bevisperson får ett beslut från Migrationsverket om att han eller hon har fått uppehållstillstånd i Sverige. I beslutet ska det stå att uppehållstillstånd är beviljat enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen.
Kommuner och regioner kan få ersättning för vissa kostnader för bevispersoner, såväl efter att förundersökningsledare har lämnat in en ansökan om uppehållstillstånd, som efter uppehållstillstånd.
Sök ersättning för bevispersoner, kommuner
Sök ersättning för bevispersoner, regioner
Ensamkommande barn och unga
Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan någon av sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt in i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare.
Kommuner och regioner kan få ersättning för ensamkommande barn och unga, se asylsökande och nyanlända personer.
Kvotflykting
Benämns även som vidarebosatt. En person som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket.
Kommuner och regioner kan få ersättning för vissa kostnader för kvotflyktingar, se nyanländ person.
Person som har ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet
En person som har ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet omfattas av LMA och är registrerad i Migrationsverkets mottagningssystem. I beslutet ska det stå att uppehållstillstånd har beviljats enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §§ utlänningslagen.
Personen får ett uppehållstillståndskort (UT-kort). På UT-kortet framgår det att personen har beviljats uppehållstillstånd för tillfälligt skydd, personens dossiernummer, samt att personen omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera (LMA) och har rätt att arbeta. Personen får inte ett så kallat LMA-kort.
Förstora bildenUT-kort för person som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Klicka på bilden för att förstora den.
En person som ansöker om förlängt uppehållstillstånd innan tidigare uppehållstillstånd har slutat gälla får, i väntan på ett nytt uppehållstillstånd, ett ”Bevis på mottagen ansökan om förlängt uppehållstillstånd med tillfälligt skydd – massflyktsdirektivet”. Beviset innehåller namn och dossiernummer på den sökande, samt information om att hen omfattas av LMA.
Folkbokföring
En person som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §§ utlänningslagen, som kan bli folkbokförd, upphör då att omfattas av LMA och skrivs ut ur Migrationsverkets mottagningssystem och ingår istället i personkretsen nyanlända. Från 1 november 2024 gäller rätt att folkbokföra sig för de personer som haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i minst ett år.
Migrationsverket kan inte kräva att de som folkbokför sig begär nytt UT-kort för tiden fram tills att uppehållstillståndet upphör 4 mars 2025. Däremot kan ett nytt UT-kort utfärdas om en person som blivit folkbokförd ändå uppsöker Migrationsverket med begäran om ett nytt UT-kort. Det kommer i så fall att se likadant ut som för andra med uppehållstillstånd, det vill säga utan att individnummer (dossiernummer) anges eller hänvisning till att de omfattas av LMA. Se Uppehållstillståndskort
Nyanländ person
En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning.
Kommuner och regioner kan få ersättning för vissa kostnader för nyanlända personer som beviljats ett uppehållstillstånd som ligger till grund för folkbokföring, det vill säga bosättning. Det gäller
- personer som har överförts till Sverige inom ramen för flyktingkvoten
- personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter
- personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet, det vill säga enligt 21 kap. utlänningslagen, kan ha rätt att folkbokföra sig. Från 1 november 2024 gäller rätt att folkbokföra sig för de personer som haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i minst ett år.
- personer som har fått uppehållstillstånd som tribunalvittne
- personer som har fått uppehållstillstånd för att studera på gymnasienivå
- personer som efter den 1 september 2016 har fått tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder
- anhöriga som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till ovanstående personer. De anhöriga ska ha ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person de har anknytning till först togs emot i en kommun
- personer som har ansökt om ett nytt eller förlängt uppehållstillstånd innan deras tidsbegränsade uppehållstillstånd har slutat gälla. Både det tidigare uppehållstillståndet och den nya ansökan ska avse någon av punkterna enligt ovan. Rätten till ersättning upphör om personen får avslag på den nya ansökan när beslutet fått laga kraft.
Sök ersättning för nyanlända personer, kommuner
Ersättning för personer med uppehållstillstånd som betalas ut till kommuner utan ansökan
Person som hålls i förvar
En person som hålls i förvar har blivit frihetsberövad, oftast i samband med att personen fått beslut om av- eller utvisning och i de fall där verket har anledning att tro att personen kommer att hålla sig undan. En asylsökande kan även sättas i förvar om identiteten är oklar.
Endast regioner kan få ersättning för vissa kostnader för personer som hålls i förvar och som inte är folkbokförda i Sverige.
Tribunalvittne
Tribunalvittne är en person som vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal.
Kommuner och regioner kan få ersättning för vissa kostnader för tribunalvittnen, se nyanländ person.
Utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd
Utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, så kallat papperslösa, har rätt till sjukvård i samma omfattning som asylsökande. Det regleras i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård för vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Regionerna ersätts i dessa fall genom ett riktat statsbidrag. Apotek kan söka ersättning för receptförskrivna läkemedel från regionerna.
Kommuner som inom sitt område har papperslösa barn och har kostnader för barnens utbildning, kan söka statsbidrag från Skolverket.
Läs mer på Skolverkets webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Migrationsverket ersätter därför inga kostnader för dessa personer.