Ersättning för asylsökande barn och elever i förskola och skola
En kommun kan få ersättning för asylsökande barn och elevers förskola och skolundervisning. Det gäller även för barn och elever som har ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet (massflyktingar).
Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.
Kommunalförbund kan ännu inte söka via e-tjänst.
Informationen på denna sida gäller asylsökande barn och barn som har ansökt om eller beviljats tillfälligt skydd som massflyktingar.
För information om vad som gäller för asylsökande elever som påbörjat nationellt program efter 18 års ålder, se sidan för asylsökande elever som påbörjat nationellt program efter 18 års ålder.
Förtydligande om fyraveckorsperiod
Migrationsverkets föreskrift (MIGRFS 2023:13, tidigare 2020:13) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. anger vad som gäller om fyraveckorsperioder vid ansökan om ersättning för utbildningskostnader. Det finns ett informationsblad för dig som arbetar inom kommunen med att ansöka om ersättning för barn eller elever i förskola eller skola.
Förtydligande om fyraveckorsperiod Pdf, 309.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Barn i förskola
Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år ska ett barn erbjudas så kallad allmän förskola under minst 525 timmar per år av kommunen. Kommunen som har barn i åldern 3–5 år i allmän förskola, kan få ersättning för detta från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. Schablonersättningen kan inte beviljas för förskola utöver allmän förskola, för ytterligare timmar eller för yngre barn. Ersättningen gäller inte heller den tid barnet deltar i förskola under ett skollov eftersom ett barn bara har rätt till förskola under skolårets terminer. Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp och avser ett kalenderår.
Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp och avser ett kalenderår och kan ges för max tio perioder om fyra veckor under ett kalenderår. Det innebär att kommunen för varje sådan påbörjad period kan få tio procent av nedan angivet årsbelopp.
Schablonbelopp för barn i förskola 2023 och 2024
- 65 300 kronor per år
Barn och elever som får skolundervisning
Kommuner som ger barn och elever skolundervisning får ersättning för detta. Kommunen kan även få ersättning för barn som påbörjat en gymnasieutbildning före 18 års ålder och som har rätt att fortsätta utbildningen enligt skollagen. Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp per utbildningsform och kalenderår.
Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp per utbildningsform och kalenderår och kan ges för max tio perioder om fyra veckor under ett kalenderår. Det innebär att kommunen för varje sådan påbörjad period kan få tio procent av nedan angivet årsbelopp. Endast skolgång under höst- och vårtermin ersätts.
Schablonbelopp för 2023 och 2024
- 53 400 kronor per år för en elev i förskoleklass
- 104 800 kronor per år för en elev i grundskola, anpassad grundskola, specialskola eller sameskola
- 119 100 kronor per år för en elev i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola.
Kostnader som schablonbeloppen ska täcka
Ersättningen ska täcka de kostnader som kommunen har för förskolan eller utbildningen. Det vill säga
- undervisning
- skolskjuts
- personalkostnader (omsorg och pedagogiskt stöd)
- lärverktyg
- elevhälsa
- måltider
- administrationskostnader.
Enligt skollagen ska kommuner alltid fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. I vissa fall kan dock ett barn eller en elev behöva extra stöd, eller kommunen kan få extraordinära kostnader för utbildningsverksamheten som inte kunnat förutses, som inte täcks av schablonbeloppet. En kommun kan då söka om ersättning för extra utbildningskostnader för enskilda barn eller elever med särskilt behov eller extraordinära utbildningsinsatser.
Lämna in en ansökan
Det är barnets eller elevens hemkommun som har betalningsansvaret och som därför kan ansöka om statlig ersättning. Du lämnar in en ansökan om ersättning för skolundervisning i efterskott. Du ska skicka in en ansökan per utbildningsform. En ansökan om ersättning kan ske kvartalsvis och ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader efter det kvartal som ansökan avser. Om du istället ansöker för en hel termin måste du ansöka senast sex månader efter det första kvartalet i terminen.
Exempel:
En elev har genomgått utbildning under vårterminen 2022, det vill säga kvartal 1 och 2.
Om du söker kvartalsvis, ska ansökan komma in till Migrationsverket senast den 30 september för kvartal 1 och senast den 31 december för kvartal 2.
Om du söker terminsvis, ska ansökan komma in till Migrationsverket senast den 30 september, för att komma in senast inom sex månader från utgången av kvartal 1.
Du ska göra din ansökan via e-tjänsten Ansök om statlig ersättning. Om du inte kan nå, eller ännu inte har tillgång till e-tjänsten, kan du ansöka genom att fylla i blanketten:
För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.
Särskilt om kommunalförbund
Det som står om kommun gäller även kommunalförbund, i de fall kommuner har lämnat över utbildningsansvaret till ett kommunalförbund. Då är det istället kommunalförbundet som är behörigt att ansöka om statlig ersättning. Med kommunalförbund avses även utbildningsförbund eller gymnasieförbund.
Om det är första gången som ett kommunalförbund söker ersättning från Migrationsverket, ska kommunalförbundet särskilt kontakta Migrationsverket för att lämna in underlag som styrker vilka kommuner som överlämnat utbildningsansvaret till kommunalförbundet. Se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.
Att tänka på
Asylsökande och massflyktingar är enligt lag skyldiga att hålla Migrationsverket uppdaterat om sin vistelseadress. Migrationsverket utgår därför från att den adress som finns registrerad är vistelseadressen tills annat visas.
Om en kommun anser sig vara berättigad till ersättning på grund av att eleven vistats i kommunen är det viktigt att kommunen gör sannolikt att den är hemkommun under den aktuella perioden.
Om ett kommunalförbund anser sig vara berättigat ska förbundet på motsvarande sätt göra sannolikt att den kommun som kommunalförbundet övertagit utbildningsansvaret för, är hemkommun för berört barn eller elev under den aktuella perioden.
Om barnet eller eleven får uppehållstillstånd upphör rätten till ersättning från och med den dag personen blir kommunplacerad och utskriven från Migrationsverkets mottagningssystem.
Kommunen kan inte få ersättning för utbildningskostnader för asylsökande barn som bor hos en vårdnadshavare med uppehållstillstånd för bosättning.
För elever som påbörjar nationellt program efter 18 års ålder, gäller särskild rätt till ersättning, se sidan för asylsökande elever som påbörjat nationellt program efter 18 års ålder.
Vid frågor om rätten till utbildning samt interkommunal ersättning och ersättning till friskola, hänvisar Migrationsverket till bestämmelserna i skollagen samt till Skolverket och Sveriges kommuner och regioner.
En kommun kan söka statlig ersättning för frivillig undervisning under skollov och för undervisning av så kallade papperslösa barn, det vill säga barn som vistas i landet utan tillstånd, från Skolverket.
Läs mer på Skolverkets webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Utbetalning av ersättning
Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.
Om en kommun vill ändra konto för utbetalningar, referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder går det att läsa på sidan Ändra konto för utbetalning.
Kommunens uppgiftsskyldighet
Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.
Överklaga beslut
En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.
Blanketter
Länkar till lagar och förordningar
Skollagen (2010:800), 2 kap. 8 a §, 7 kap. 15 §, 16 kap. 37 § och 17 kap. 15 § Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (eller läs mer på Skolverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för vägledning)
Proposition 1999/00:129, s. 19 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
SKL:s cirkulär 09:28 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.