Vad gör Migrationsverket för att motverka missbruk och brott?

Motverkar arbetslivskriminalitet tillsammans med andra myndigheter

Arbetslivskriminalitet innebär att företag eller organisationer medvetet bryter mot lagar och regler i arbetslivet. Till exempel att en arbetsgivare bryter mot arbetsmiljöregler, tar del av bidrag man inte har rätt till har personal som saknar arbetstillstånd.

Under 2024 genomfördes drygt 2 300 arbetsplatsinspektioner inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet, där Migrationsverket vid ett stort antal inspektioner kunde stötta framför allt gränspolisen. Totalt överfördes information om misstänkt brottslighet till över 650 ärenden hos Migrationsverket. I januari 2025 införde Migrationsverket en särskild metod för att följa upp vad som händer med de aktuella ärendena i myndighetens handläggning.

Regeringen har gett Migrationsverket och flera andra myndigheter i uppdrag att ta fram gemensamma kontrollmetoder för att motverka regelöverträdelser och brottslighet på arbetsmarknaden. I arbetet deltar bland andra Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Skatteverket.

Sedan 2022 har sju center mot arbetslivskriminalitet öppnats där myndigheterna samlas för att planera, genomföra och följa upp det gemensamma arbetet mot fusk och brott. Centren ligger i polisens lokaler i Umeå, Uppsala, Örebro, Stockholm, Göteborg, Norrköping och Malmö.

En avgörande roll i arbetet mot människohandel

Migrationsverket arbetar också för att bidra i arbetet mot människohandel och liknande brott såsom människoexploatering. Migrationsverket ska identifiera misstänkta fall och rapportera misstänkt brottslighet till polisen. En annan uppgift är att hänvisa de potentiella brottsoffren till Jämställdhetsmyndighetens regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel.

Ofta har brotten en internationell koppling och Migrationsverket verkar för att det inte ska vara möjligt att utnyttja olika typer av uppehållstillstånd i brottsliga syften. Arbetet genomsyrar Migrationsverkets samtliga processer och alla medarbetare på myndigheten bidrar i arbetet. All misstänkt människohandel och människoexploatering ska rapporteras särskilt i Migrationsverkets system.

Under 2024 identifierade Migrationsverket 684 potentiella offer för misstänkt människohandel/människoexploatering. Om man tar bort ett enskilt gruppärende med många potentiella brottsoffer, var de vanligaste nationaliteterna Uzbekistan, Nigeria och Ukraina, vilket var i linje med föregående år. Siffrorna innebar en ökning jämfört med 2023 då 576 fall identifierades. Året dessförinnan låg siffran på 515. Ökningen berodde sannolikt dels på en ökad förmåga att identifiera misstänkta fall, dels på det stora gruppärendet.

I en denna nyhetsartikel kan du läsa mer:

Fler fall av människohandel identifieras

Samarbete för att utbetalningar ska vara korrekta

Migrationsverket ska bidra till att hindra de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemet – något som kostade staten mellan 13 och 16 miljarder kronor under år 2021. Migrationsverket ska också bidra till att den brottslighet som riktas mot välfärdssystemen ska minska.

Läs ESV:s rapport om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
Säkerställ korrekta utbetalningar från välfärdssystemen – förslag på åtgärder 2024 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För Migrationsverkets del avser utbetalningar från välfärdssystemet, oavsett om de är korrekta eller felaktiga, ersättningar till asylsökande. Myndigheten arbetar på olika sätt för att utbetalningarna ska vara korrekta och för att de som är felaktiga upptäcks. Det görs bland annat genom att studera omfattningen av felaktiga utbetalningar, utveckla rutiner och stöd till verksamheten och genom att samordna arbetet internt och med andra myndigheter. Migrationsverket har flera utbildningar för att öka kunskapen om asylsökandes rätt till bistånd, felaktiga utbetalningar och skyldigheten att underrätta andra myndigheter vid misstanke om felaktiga utbetalningar.

Externt samverkar Migrationsverket med andra myndigheter för att identifiera åtgärder och stoppa pengar från att betalas ut på felaktiga grunder. Ett exempel är initiativet MUR, "motståndskraft hos utbetalande och rättsvårdande myndigheter mot missbruk och brott i välfärdssystemen", där en rad myndigheter deltar, bland andra Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Skatteverket och Polismyndigheten.

Inom ramen för samarbetet har myndigheterna sparat stora pengar. Ett exempel är samarbetet med Försäkringskassan, som visar att både återkrav och förhindrade felaktiga utbetalningar ökat kraftigt de senaste åren med hjälp av Migrationsverkets underrättelser. Under 2024 bidrog Migrationsverkets underrättelser till att Försäkringskassan kunde återkräva nästan 5 miljoner kronor och samtidigt stoppa framtida felaktiga utbetalningar på lika mycket.

Ett annat exempel är samarbetet med Pensionsmyndigheten. Under 2023 och 2024 ledde drygt 200 underrättelser från Migrationsverket till att Pensionsmyndigheten årligen kunnat spara nästan 3 miljoner genom återkrav och omkring 8 miljoner kronor genom att stoppa misstänkt framtida felaktiga utbetalningar.

Initiativet MUR, på Försäkringskassans webbplats Länk till annan webbplats.

Vad är på gång på Migrationsverket?

Att öka förmågan att förebygga och motverka missbruk av regelverk och ärendeprocesser är ett av Migrationsverkets prioriterade områden där det pågår en rad insatser.

Migrationsverket har nyligen inrättat en enhetlig kontrollorganisation för att förebygga och motverka missbruk och samhällshot. Den består av en nationell kontrollenhet, en kontrollenhet i varje region samt en kontrollfunktion för utlandsverksamheten. Genom kontrollorganisationen skapas möjligheter till ett system av kontroll genom organisation, arbetssätt och åtgärder som ger myndigheten förmågan att inom samtliga processer kunna identifiera missbruk och hot.

Myndigheten genomför också förändringar för att säkerställa förmågan att hantera tips och annan information. En nationell tipsfunktion har inrättats och bemannats. Den ska under våren bli central mottagare för att identifiera, registrera och fördela alla tips för vidare hantering inom myndigheten. Två webbformulär ska finnas – ett internt för medarbetare och ett externt för allmänheten.

Vidare ska Migrationsverket vara en del i tre regeringsuppdrag ledda av Skatteverket där flera myndigheter ska stärka samarbetet och kompetensen i identitetsfrågor för att motverka identitetsmissbruk.