Om Migrationsverket Hållbarhet och mänskliga rättigheterOm Migrationsverket Hållbarhet och mänskliga rättigheter

Hållbar utveckling

Vi är engagerade i att minska vår negativa miljöpåverkan, främja socialt ansvar och upprätthålla hög rättssäkerhet och etik i vår verksamhet. Våra interna hållbarhetsmål omfattar alla tre dimensionerna av hållbarhet: ekonomisk, social och miljömässig.

Vi har en hållbarhetspolicy som anger strategisk riktning för Migrationsverkets hållbarhetsarbete.

Vårt bidrag till Agenda 2030

Agenda 2030 strävar efter att utrota fattigdom och hunger, minska människans påverkan på klimatet, bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder samt bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Alla nationella aktörer (regeringar, myndigheter, privata företag och andra organisationer) förväntas bidra till att uppfylla målen.

Migrationsverket bidrar till flera av de globala hållbarhetsmålen. Genom att koppla vårt arbete till målen kan vi följa upp våra insatser.

Våra huvudsakliga mål är:

• Mål 10 – Minskad ojämlikhet och mål
• Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen.

Ytterligare sju mål är relevanta för oss:

• Mål 3 – Hälsa och välbefinnande
• Mål 5 – Jämställdhet
• Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
• Mål 11 – Hållbara städer och samhällen
• Mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion
• Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna
• Mål 17 – Genomförande och globalt partnerskap.

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor föds fria och själva ska få bestämma över sina liv. I rättigheterna ingår till exempel rätten att inte bli diskriminerad, yttrandefrihet, tanke- och religionsfrihet, rätt till utbildning och rätt till hälsa. Barns rättigheter, flickors och kvinnors specifika rättigheter, rättigheter för personer med funktionshinder och rättigheter för hbtqi-personer är en central del i arbetet för likvärdig behandling.

Vi prövar ansökningar från personer som av olika skäl vill bosätta sig eller söka skydd i Sverige. Varje ansökan ska prövas individuellt, rättssäkert och utifrån en tydlig process. Ingen ska riskera att bli särbehandlad i mötet med våra medarbetare.

Vi ansvarar också för att de som har fått av- eller utvisningsbeslut självmant lämnar Sverige och att det sker på ett värdigt sätt. Frågan om personers friheter och rättigheter blir extra tydlig när vi fattar beslut om att frihetsberöva en person, genom att ta personen i förvar eller under uppsikt i väntan på utvisning.

Att aktivt motverka diskriminering är en del i att uppfylla de mänskliga rättigheterna. Den svenska diskrimineringslagen bestämmer vad som räknas som diskriminering. De grunder som lagen pekar ut är

• kön, könsöverskridande identitet och uttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder.

Barns rättigheter

Barns rättigheter är en självklar del i vårt arbete. Vi har ett ansvar att säkerställa barnets rättigheter i alla åtgärder och beslut som rör barn.

Utgångspunkten ska alltid vara att varje barn har rätt och möjlighet att komma till tals och bemötas utifrån sina unika förutsättningar. För att kunna uttrycka sina åsikter behöver barnet få information om och förståelse för det sammanhang där vi möter det. Barn kan till exempel möta oss som ensamkommande barn, eller som barn i familj.

I våra uppdrag ska varje barn erkännas, respekteras och skyddas, med en individuell personlighet, egna behov och intressen samt personlig integritet. För detta krävs rätt förhållningssätt, kunskap och metoder.

I Migrationsverkets barnpolicy står de övergripande principerna för vårt arbete med barnfrågor.

Funktionshinderområdet

Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk, sensorisk eller kognitiv funktionsförmåga.

I Migrationsverkets policy för funktionshinderområdet står det att vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Migrationsverket ska möta varje individ utifrån individens förutsättningar. Vi ska särskilt verka för att lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Detta ska genomsyra alla frågor som rör sökande, personer som hålls i förvar, medarbetare, besökare och våra samarbetspartners.

Lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer

Alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Migrationsverket är en av de hbtqi-strategiska myndigheterna i Sverige. Det innebär att vi samverkar och utbyter erfarenheter med andra myndigheter och med civilsamhället i frågor som rör hbtqi.

Migrationsverket hanterar många olika typer av ärenden men det är i asylärenden som hbtqi-relaterad information kan ha betydelse för om man har rätt att stanna i Sverige eller inte. Man kan få skydd i Sverige om man har en välgrundad rädsla för att bli förföljd i sitt hemland på grund av sin sexuella läggning, kön, könsuttryck, könsidentitet eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Hur ett asylärende ska hanteras är reglerat i både flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler.

Migrationsverket svarar: så funkar det när vi prövar ärenden där hbtqi är skyddsskäl

Jämställdhet

Migrationsverket ska bidra till Sveriges jämställdhetspolitiska mål att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Vårt arbete handlar bland annat om att kvinnor, män, flickor, pojkar och icke-binära ska få en individuell och rättssäker prövning av sina ärenden, att motverka könsrelaterat våld och att alla oavsett kön ska få ett gott bemötande. Vi ska också ha ett jämställdhetsperspektiv i all styrning, planering, uppföljning och utveckling. I Migrationsverkets plan för jämställdhetsintegrering finns mer information om hur vi arbetar med jämställdhet.

Tillsammans med andra myndigheter arbetar Migrationsverket även med ett uppdrag att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Läs mer i Myndighetsgemensam plan för utrikesfödda kvinnors inträde på arbetsmarknaden Länk till annan webbplats. och Migrationsverkets bilaga till Myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden Länk till annan webbplats..

Könsrelaterat våld

Könsrelaterat våld är ett paraplybegrepp som innefattar alla delar av det förtryck som någon utsätts för på grund av sin könstillhörighet. Det omfattar våld i nära relation, hedersrelaterat våld, tvångs- och barnäktenskap och könsstympning. Det är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och en fråga om rättssäkerhet eftersom utsatthet eller risk för könsrelaterat våld kan påverka handläggningen av ett ärende.

Vårt arbete med könsrelaterat våld innebär bland annat att vi ska upptäcka våld och beakta våldsutsattas sårbarhet under handläggningen. Det innebär också att vi i olika kanaler informerar om vart en person som är våldsutsatt, eller som utsätter någon annan för våld, kan vända sig.

Hjälp för dig som lever med våld

Människohandel

Migrationsverket bedriver ett aktivt arbete mot människohandel, som du kan läsa om på sidan Uppdrag för att motverka brott.