Om Migrationsverket EU-finansierade projekt på MigrationsverketOm MigrationsverketEU-finansierade projekt på Migrationsverket

Samman­fatt­ning av projektet

Ett effektivt återvändandearbete är en viktig del i EU:s strävan att uppnå ett hållbart migrationssystem. Detta bidrar Sverige till genom att en person som inte längre får vistas i Sverige, efter exempelvis beslut om avslag på asylansökan, förväntas återvända till sitt hemland eller annat land, i första hand frivilligt. Det är Migrationsverket som ansvarar för den delen av verkställighetsprocessen och ger stöd åt den enskilde på olika sätt. Återvändandearbetet är en viktig del i kampen mot irreguljär migration, och stärker ett ändamålsenligt, säkert och värdigt återvändande, samt bidrar till återintegrering i individens ursprungsland.

Det här driftstödet stärker Migrationsverkets förmåga att resurssätta verksamheten med uppdrag att hantera återvändandearbetet. Därigenom skapas förutsättningar att uppnå de mål och klara de uppdrag som myndigheten har.

Samman­fatt­ning av projektet

Migrationsverket står idag med en låg förmåga att snabbt ställa om verksamhet, och att räcka till när efterfrågan på det fysiska servicemötet ökar. Både med anledningar av förändringar i omvärlden, men också på grund av att fler tillstånd är tidsbegränsade. Den låga förmågan att möta sökandes behov leder till att den sökande drabbas i och med en fördröjd etablering i det svenska samhället. Det fysiska mötet säkerställer service med hänsyn till individens förutsättningar och behov.

Projektet kommer att utveckla SSC Servicekontor och ge systemåtkomst till Migrationsverket, för att möjliggöra exempelvis biometriupptagning. Utöver detta kommer även projektet att utbilda ca 430 handläggare på 35 servicekontor. Projektet bidrar till ökad krisberedskap, ökad kvalitet i servicemötet och mer tillgänglig service. Att servicen utförs inom samverkan med andra myndigheter bidrar även till en livshändelsebaserad service, som underlättar etablering och bidrar till en snabbare integration för den nyanlända.

Samman­fatt­ning av projektet

För asylsökande och andra tredjelandsmedborgare som ansöker om tillstånd är det viktigt att kunna få stöd hela vägen, från att ansökan lämnas in till att ett beslut är fattat. Det är också viktigt att kunna få korrekt och snabb information om vad som händer efter ett beslut. Med stöd i form av en personlig service under processens olika delar kan fler ansökningar vara kompletta när de inkommer till myndigheten och sökande kan vid förändrade omständigheter snabbt inkomma med kompletterande information i väntan på beslut. Det minskar tiden till beslut och gör ärendeprocessen mer rättssäker.

Det här projektet ökar besvarandegraden i Kontaktcenters personliga servicekanal telefon och möjliggör att sökande får det stöd som de har behov av när de ansöker om asyl eller andra tillstånd. Det sker genom en systematisk resursförstärkning på flera enheter som ingår i funktionen Kontaktcenter.

Samman­fatt­ning av projektet

Av regeringsbeslut framgår att grunden för vidarebosättning till Sverige, liksom tidigare, ska utgå ifrån ett individuellt skyddsbehov. Därutöver ska även möjligheterna för svenska kommuner att ordna ett bra mottagande och skapa förutsättningar som ger en välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar beaktas. Områden som kräver utveckling och förbättring för att möta dessa kriterier har identifierats och utifrån dessa har vi utvecklat en projektidé som består av tre delar:

• utvecklandet av en förbättrad metod för utredning av vidarebosättningsärenden,
• utökade plattformar för samverkan kring vidarebosättning samt
• utvecklandet av en metod för systematisk utvärdering och återkoppling. Därigenom främjas en god integration av kvotflyktingar i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar, vilket i längden ger ett hållbart mottagande för samtliga aktörer inom vidarebosättningsprocessen.

Samman­fatt­ning av projektet

Personer som söker asyl i Sverige och inte själva kan försörja sig har rätt till ekonomiskt stöd medan de väntar på beslut.

Migrationsverket har inom handläggningen av ersättning till asylsökande identifierat följande problemområden; felaktiga utbetalningar, ojämlik behandling av barn, kvinnor och män samt ineffektiv handläggning. Orsakerna är framför allt ett föråldrat systemstöd, dålig informationskvalitet samt bristande rutiner tillsammans med kompetensbrister på grund av avsaknad av tillgänglig och kontinuerlig utbildning i systemstödet.

I projektet kommer ett nytt systemstöd med tillhörande arbetssätt tas fram. Det kommer resultera i minskade felaktiga utbetalningar till följd av ökad informationskvalitet, effektivare handläggning samt möjlighet att säkerställa en likvärdig behandling av barn, kvinnor och män och därmed öka rättssäkerheten för hela målgruppen. Projektet kommer utbilda berörd personal i de nya rutinerna och systemstödet samt inom digitalt arbetssätt.

Samman­fatt­ning av projektet

Huvudansvaret för migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna (UM) flyttades 2020 från UD till Migrationsverket. Sedan övertagandet har ett flertal utvecklingsområden identifierats i såväl Sverige som vid UM. Syftet med projektet är att utveckla möjligheten att möta sökandes behov genom en sammanhållen ärendeprocess med fokus på kvalitet, säkerhet och effektivitet. En central del är att säkerställa ett ärendeflöde som är förutsägbart för ökad planerbarhet och förbättrad service samtidigt som det skapar förutsättningar för digitalisering. För att bidra till hög kvalitet kommer projektet säkerställa att personalen vid UM har rätt kompetens och ta fram verktyg för att följa upp verksamheten.

Projektet ska på så sätt stärka rättssäkerheten och bidra till att öka förtroendet för såväl Migrationsverket som Sverige samtidigt som sökande får bättre service med kortare handläggningstider.

Samman­fatt­ning av projektet

Som asylsökande är det viktigt att tidigt och sammanhängande få en korrekt och tydlig information om asylprocessen och det nya landet. Migrationsverket kommer därför att utveckla och införa en enhetlig obligatorisk samhällsintroduktion för de som ansöker om asyl i Sverige.

Samhällsintroduktionen ska bidra till att de asylsökande får en ökad förståelse och kännedom om sin asylprocess, sina rättigheter och skyldigheter samt svenska lagar, normer och värderingar, vilket i förlängningen ger bättre förutsättningar för dem att tillvarata sina rättigheter i landet.

Samman­fatt­ning av projektet

Öka Sveriges förmåga att kunna utveckla, hantera förändringar och tillgodose de sökandes behov inom asyl- och migrationssystemet vill Migrationsverket därför, genom denna förstudie, påbörja arbetet att utveckla vår analysförmåga.

Samman­fatt­ning av projektet

Förstudien ska ta reda på hur de nya EU-rättsakterna påverkar Migrationsverkets verksamhet och hur konsekvenserna bäst kan hanteras i form av praktisk implementering.

Genom rättsakterna ska EU skapa ”snabbare, sammanhängande migrationsprocesser och starkare styrning av migration och gränspolitik, med stöd av moderna it-system och effektivare myndigheter”. Lagstiftningspaketet kommer att påverka i stort sett alla delar av Migrationsverkets arbete, exempelvis styrning, resurstillgång, teknisk utveckling, arbetsprocesser, lokalfrågor och kompetensutveckling. Sannolikt ska de nya arbetssätten börja implementeras sommaren 2026.

Samman­fatt­ning av projektet

Migrationsverket har i uppdrag av regeringen i regleringsbrev för 2024 att utöka antalet förvarsplatser där en del av uppdraget kommer att mötas med att utöka antalet förvarsplatser i Flen. Denna utökning av förvaret möjliggör för migrationsverket att bidra till regeringens mål för att minska antalet personer som avviker, bekämpa illegal arbetskraft och underlätta samverkan mellan myndigheterna

Samman­fatt­ning av projektet

Migrationsverket har en effektiv och rättssäker process för att kunna erbjuda och betala ut
ekonomiskt stöd till de med tillfälligt skydd som vill resa tillbaka till Ukraina under tiden skyddet gäller, eller efter det att skyddet upphört att gälla.

Samman­fatt­ning av projektet

Regelverket för visum till EU är i hög grad harmoniserat. Syftet med det harmoniserade regelverket är att viseringshandläggningen ska vara så likartad som möjligt i alla medlemsstater. Idag finns ingen gemensam utbildning för tjänstemän som arbetar med visumansökningar utan varje medlemsstat utvecklar sin egen. Det medför att varje medlemsstat måste lägga tid och resurser på utbildning trots att regelverket är densamma för alla.

I syfte att öka harmonisering och möjliggöra för storskalig spridning tar VCT-projektet fram en onlineutbildning inom visering. Utbildningen täcker hela viseringsprocessen från ansökan till utresa från Schengenområdet, och tas fram i samarbete med flera EU+ medlemsstater.

Samman­fatt­ning av projektet

Projektet Driftstöd VIS (Visa Information System) kommer att hantera kostnader kopplade till drift, vidmakthållande och förvaltning av Sveriges nationella VIS-system, och en nationell SPoC organisation (National System’s Single Point of Contact).

Målet med projektet är att Sverige, under projektperioden, uppfyller kraven i enlighet med VIS förordningen och eu-LISAs krav.

Samman­fatt­ning av projektet

Europa står inför stora risker och hot där t.ex. terrorism, IT-brottslighet m.m. inte bara är mer omfattande utan även snabbt förändras och är mer gränsöverskridande än tidigare. I dag finns det en tydligt ökad hotbild mot Sverige och vår samhällskritiska IT-infrastruktur där säkerhetshoten kommer från såväl främmande makt som våldsbejakande extremister.

Migrationsverket är en av Sveriges myndigheter som har samhällskritisk IT-infrastruktur och bedriver samhällsviktig verksamhet och bidrar till upprätthållandet av både Sveriges och EU:s yttre- och inre säkerhet och är en viktig del av EUs kritiska infrastruktur och samhällsviktiga verksamhet.

För att ytterligare öka Migrationsverkets förmåga att kunna upptäcka och skydda vår känsliga information och samhällskritiska IT-infrastruktur kommer projektet att etablera en förmåga i form av en s.k. SOC (Security Operation Center). SOC är en kombination av system, personal och rutiner/processer för att kunna övervaka Migrationsverkets IT-infrastruktur. Utvecklingen av dessa förmågor innebär att Migrationsverket i realtid kan övervaka, upptäcka och skydda sig mot cybersäkerhetsrelaterade hot och incidenter.

Samman­fatt­ning av projektet

Inom EU pågår det nu ett omfattande arbete med att etablera och implementera flera nya förordningar och förordningsändringar. Detta arbete innebär att EU nu utvecklar ett flertal storskaliga IT-system för insamling, bearbetning och delning av information som är relevant för hantering av yttre gränser och inre säkerhet. Som stöd till dessa IT- system har EU beslutat om två Interoperabilitetsförordningar (IO). Syftet med dessa är att förbättra EU:s samverkan mellan medlemsstater rörande identitetssäkring av individer samt hantering av rörligheten mellan medlemsstaterna. genom att det blir möjligt att dela information mellan sig genom gemensamma IT-system. Det i sin tur kommer att stärka det gemensamma arbetet i fråga om EU:s yttre gränshantering, samt förbättra förutsättningarna för medlemsstaterna att tillsammans möta de säkerhets- och migrationsutmaningar som EU har.

Projektet ska implementera samtliga process- och teknikförändringar för att uppfylla Migrationsverkets och Sveriges del i införandet av lösningar kopplat till de nya IO-förordningarna.

Projektmålet är att Migrationsverkets processer och IT-stöd uppfyller kraven i interoperabilitetsförordningarna samt förändrade krav i EES, ETIAS, ECRIS- TCN, SIS och VIS i och med införandet av interoperabilitetsförordningarna.

Projektets övergripande syfte är att bidra till de europeiska målsättningarna att genomföra en europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och samtidigt skydda den fria rörligheten för personer inom unionen, och därigenom bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU.

Samman­fatt­ning av projektet

Projektet strävar efter att förbättra Migrationsverkets förmåga att uppta biometri genom att ersätta verkets äldre biometristationer i den svenska verksamheten och på ambassader runt om i världen med en ny generation. Den övergripande målsättningen är att förbättra kvaliteten på den insamlade biometrin vilket kommer leda till ökad tillförlitlighet vid sökningar med biometri i EU.