Start

För dig som är barn och har fått tillstånd att bo i Sverige

Den här informationen är för dig som är barn och har uppehållstillstånd för att bo i Sverige eller har blivit svensk medborgare.

Barn som bor i Sverige med uppehållstillstånd har samma rättigheter som alla andra barn i Sverige. Alla barn har till exempel rätt att gå i skolan, att få vård när de behöver det, att leva i trygghet och att säga vad de tycker. Här kan du läsa om rättigheter och om särskilda regler som finns för att skydda barn.

Illustration som visar en våg.

I Sverige är du ett barn tills du fyller 18 år. Alla barn som lever i Sverige har samma rättigheter. Det betyder till exempel att du har rätt att leva i trygghet, att gå i skolan och ha en fritid. Du har rätt till den sjukvård och tandvård som du behöver. Du får själv bestämma över din kropp, och ingen får tvinga dig att ha sex eller att gifta dig. Ingen får slå dig eller hota dig.

FN:s barnkonvention

Barn är särskilt sårbara och behöver skyddas extra mycket. FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade Barnkonventionen, är lag i Sverige. Där står det vilka rättigheter alla barn ska ha. Det finns också andra lagar i Sverige som är till för att skydda barn. Några av de viktigaste reglerna i FN:s barnkonvention är att

  • alla barn har rätt att leva och utvecklas
  • barnets bästa alltid ska vara viktigt
  • barn har rätt att säga vad de tycker
  • alla barn har samma rättigheter.

När vuxna som har ansvar för dig bestämmer något som påverkar dig måste de lyssna på vad du vill och tänka på vad som är bäst för dig. Du har rätt att säga vad du tycker och att bli lyssnad på, men det betyder inte att det alltid blir som du vill.

Du har samma rätt till sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige. Sjukvård och tandvård är gratis för alla barn.

Illustration som visar en tandläkare och en tand.

Tand­vård

Du har rätt att få både förebyggande tandvård och den behandling som tandläkaren bedömer att du behöver. Tandvård är gratis för alla barn i Sverige.

Psykisk ohälsa

Ibland kan man känna sig orolig eller osäker på framtiden, eller på saker som händer här och nu. En del kan också må dåligt för att de har upplevt otäcka saker. Exempel på att man mår psykiskt dåligt kan vara att man har ångest, svårt att sova eller känner sig ledsen och nedstämd.

Du kan få hjälp och stöd från sjukvården där du bor. Du kan också prata med kuratorn eller skolsköterskan på din skola.

Våld och sexu­ella över­grepp

Det kan hända att barn blir utsatta för våld eller sexuella övergrepp. Man kan må dåligt både fysiskt och psykiskt av sådana upplevelser, men det finns hjälp att få. Du kan till exempel prata med ungdomsmottagningen eller med skolsköterskan eller kuratorn på din skola. De kan hjälpa dig att få rätt vård.

All form av våld och sexuella övergrepp är olagligt i Sverige. Det är alltid den som har skadat dig som är ansvarig, och du kan aldrig straffas för att du har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. Detta gäller oavsett vilken relation man har till varandra, det gäller till exempel även våldtäkt inom äktenskapet och när föräldrar slår sina egna barn. När en vuxen har sex med ett barn under 15 år räknas det som våldtäkt. I Sverige är det också olagligt att tvinga eller lura någon att gifta sig, och barn under 18 år får inte gifta sig.

Kontakta polisen på telefon 114 14, om du är utsatt för våld eller sexuella övergrepp, eller om du är rädd för att bli bortgift. Om du är i akut fara ska du ringa polisen på telefon 112.

Köns­stymp­ning

Könsstympning, eller kvinnlig omskärelse som vissa säger, är när man skär eller syr i en flickas snippa eller skadar den på något annat sätt.

Könsstympning är helt förbjudet i Sverige och ses som ett allvarligt brott. Den som har blivit utsatt för könsstympning kan få både fysiska och psykiska besvär. Om någon har gjort detta mot dig och du har problem på grund av det kan få hjälp av sjukvården. Prata med din skolsköterska, ungdomsmottagningen eller din vårdcentral.

Sexu­ellt över­för­bara sjuk­domar

Du har rätt till kunskap om hur du skyddar dig mot sexuellt överförbara sjukdomar och hur du undviker att smitta andra. Exempel på sexuellt överförbara sjukdomar är klamydia, hepatit, gonorré och hiv. Om du vet att du har en sådan sjukdom måste du berätta det när du gör din hälsoundersökning, så att du kan få vård och undvika att smitta någon annan. Om du är osäker på om du är smittad kan vårdpersonalen ta prover.

Preven­tiv­medel och mödra­vård

I Sverige är mödravård och förlossningsvård gratis. Du har också rätt till gratis preventivmedelsrådgivning, så att du själv kan välja om du vill bli förälder. Både flickor och pojkar har rätt till information om hur de kan skydda sig själva och andra från graviditet. Om du som flicka blir gravid och inte vill ha barn har du rätt att avbryta graviditeten genom abort.

Funk­tions­ned­sätt­ning

En funktionsnedsättning är när du har en skada eller en sjukdom som gör att du till exempel har svårt att röra dig, höra, tala eller förstå. Om du har en funktionsnedsättning har du rätt att få praktiskt stöd i din vardag, i skolan eller när du ska prata med Migrationsverket.

Mer infor­ma­tion om hälsa

www.1177.se Länk till annan webbplats. finns det information på flera språk om olika sjukdomar och om hur sjukvården i Sverige fungerar. Du kan också ringa till sjukvårdsupplysningen på telefonnummer 1177, då kan du få prata med en sjuksköterska som kan svara på frågor och ge dig råd om vart du ska vända dig för att få rätt vård.

www.youmo.se Länk till annan webbplats. finns information för ungdomar om hälsa, relationer, sex och mycket annat på flera språk.

www.mybody.rfsu.se Länk till annan webbplats. finns korta informationsfilmer för dig som vill veta mer om kroppen, sexualitet och hälsa. Filmerna finns på många olika språk. Här kan du bland annat hitta filmer om preventivmedel, förlossning och graviditet.

Ring polisen på telefon 114 14 om du vill anmäla ett brott, till exempel att någon har slagit dig eller utsatt dig för sexuella övergrepp. Du kan också ringa polisen om du är rädd för att bli bortgift eller omskuren. Om situationen är akut ska du ringa 112.

I Sverige är skolan gratis och alla barn ska gå i skolan. Du har rätt att gå i skolan som alla andra barn som bor i Sverige.

Grund­skola

Grundskolan är tio år och man brukar börja det år man fyller sex år. Det första skolåret som kallas förskoleklass innehåller mycket lek och skapande för att förbereda för den kommande skolan. I grundskolan läser alla elever ungefär samma ämnen.

Illustration som visar en person och två träd framför en skola.

Gymna­siet

Gymnasiet är en frivillig utbildning där eleverna har möjlighet att välja inriktning för att förbereda sig för ett yrkesliv eller fortsatta studier på universitet eller högskola. För att kunna studera på ett gymnasium ska man ha avslutat sina studier i grundskolan.

Illustration på en hand med ett hjärta i.

Alla barn har rätt att slippa våld. Ingen vuxen får slå, sparka, knuffa, dra dig i håret eller hota dig.

Kontakta polisen på telefon 114 14 om du är utsatt för våld. Om du är i akut fara ska du ringa polisen på telefon 112.

I olika länder har man olika gränser för när man anses vara vuxen och när man anses vara ett barn. Reglerna för att gifta sig skiljer sig också åt mellan olika länder.

Ett barn kan inte gifta sig

I Sverige är man barn till den dagen man fyller 18 år och innan dess kan man inte gifta sig.

Illustration med två personer på väg mot en kyrka.

Det beror på att man anser att barn inte ska ha det ansvar som det innebär att leva i ett äktenskap. Tidiga äktenskap kan göra att barn mår dåligt både fysiskt och psykiskt eftersom barnet kan hindras från att utvecklas som en egen person och leva det liv som det har rätt till.

När man har fyllt 18 år bestämmer man själv om man vill gifta sig och i så fall med vem. Ingen får tvinga eller lura någon att gifta sig. Det är olagligt att försöka tvinga eller lura ett barn att resa till ett annat land för att gifta sig. Det här är ett brott som kan leda till fängelse. Det är också olagligt att tvinga ett barn att leva i en relation som liknar ett äktenskap. När en vuxen har sex med ett barn under 15 år räknas det som våldtäkt.

Om någon är under 18 år och gift

Om någon av personerna i ett gift par var under 18 år när han eller hon gifte sig, blir inte äktenskapet giltigt i Sverige.

Hit kan du vända dig

Om du har frågor eller behöver hjälp kan du prata med en lärare, kurator eller någon inom vården. Du kan också vända dig till Migrationsverket eller Socialtjänsten. Om du har en god man kan du också vända dig till hen.

Om du är rädd att du eller någon du känner ska bli bortgift kan du ringa polisen på telefon 114 14.

Könsstympning, eller kvinnlig omskärelse som vissa säger, förekommer i många delar av världen. Könsstympning är när man skär eller syr i en flickas snippa eller skadar den på något annat sätt. Ingen får göra så mot en flicka, även om det har varit en tradition i familjen.

Könsstympning är helt förbjudet i Sverige och ses som ett allvarligt brott. Den som har blivit utsatt för könsstympning straffas inte.

Kontakta polisen på telefon 114 14 om du är rädd för att du eller någon du känner ska bli könsstympad. Du kan också ringa till Kvinnofridslinjen på telefon 020-50 50 50 för att få råd och stöd. Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för kvinnor som har utsatts för hot eller våld.

I vissa familjer och släkter är det viktigt att det inte går något dåligt rykte om familjen. Det kan finnas regler om vilka kläder man får ha, vem man får umgås med, att man inte får vara tillsammans och gifta sig med vem man vill eller studera och jobba med det man vill.

Både flickor och pojkar utsätts

Illustration på en hand som slår med knuten näve mot ett brustet hjärta.

De här reglerna brukar vara strängast för flickor, men det finns också regler som gäller pojkar. Om reglerna gör att du blir dåligt behandlad eller straffad kallas det hedersrelaterat våld och förtryck. En del kan bli slagna, hotade eller bli kallade för elaka saker. Att utsätta någon för det bryter mot barnkonventionen och svensk lag.

Ibland tvingas barn att kontrollera sina syskon för att familjen är oroliga att det ska gå rykten om dem. Men alla människor har rätt att leva sitt eget liv som de vill. Det gäller oavsett vilken religion eller kultur man har och vilket land eller familj man kommer ifrån. Alla barn har rätt att leva sitt eget liv, och ska inte behöva kontrollera någon annan.

För att motverka hedersrelaterat våld och förtryck finns regler om utreseförbud för att förhindra att barn förs utomlands för äktenskap eller könsstympning.

Hit kan du vända dig

Om du eller någon du känner är utsatt kan du vända dig till en lärare på din skola, socialtjänsten i din kommun eller Migrationsverket för att få hjälp. Det finns också olika organisationer som kan ge stöd och information om hedersrelaterat våld och förtryck.

GAPF – Riksorganisation mot hedersvåld Länk till annan webbplats.: Här kan du få stöd om du själv eller någon annan är utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck. Du kan ringa 08-711 60 32, mejla eller chatta.

Kärleken är fri Länk till annan webbplats.: Här kan du få stöd via chatt och mejl om du har frågor om hedersrelaterat våld eller förtryck, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap eller könsstympning.

Tris – Tjejers rätt i samhället Länk till annan webbplats.: Här kan du få stöd om du känner dig begränsad av din familj eller släkt, eller utsätts för hot eller våld när du försöker göra egna val. Ring 010-255 91 91.

Rätt att välja: Länk till annan webbplats. Här kan du få stöd om du lever med regler och krav för att skydda familjens rykte eller heder. Det kan handla om att du utsatts för kontroll, hot eller våld. Ring 020-57 70 70.

Illustration som visar en person i rullstol, en person med käpp, ett barn, en man och en kvinna och en person som ber.

I Sverige finns många lagar som handlar om att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter. Vi ska ha samma rättigheter och möjligheter i livet oavsett vilka vi är, hur vi ser ut, varifrån vi kommer, vad vi tror på, vem vi blir förälskade i eller hur vi fungerar.

Det finns lagar för att hindra att någon blir diskriminerad eller får sina rättigheter kränkta. Som människor får vi tycka, tänka och tro som vi vill men vi får inte göra vad som helst. Det står i grundlagen att alla människor har rätt att utrycka sina tankar, åsikter och känslor så länge man inte kränker någon annan. Vi måste alla respektera våra medmänniskors rätt till deras egen identitet och egna livsval.

Illustration som visar manligt och kvinnligt tecken med likamedstecken i mitten.

Jämställdhet betyder att pojkar och flickor ska vara lika mycket värda och ha samma möjligheter i livet. Det betyder också att vuxna män och kvinnor ska ha samma rättigheter och skyldigheter. De ska ha lika mycket makt att påverka samhället och sina egna liv.

För 100 år sedan var det inte så i Sverige. Då hade kvinnor inte så mycket makt att bestämma över sina liv. Det var mest män som utbildade sig och arbetade medan kvinnor var hemma och tog hand om barn, städade och tvättade. Sedan dess har mycket förändrats.

I de flesta familjer i Sverige idag går båda föräldrarna till arbetet eller studerar och barnen är på förskola, skola och fritidshem på dagarna. I hemmet hjälps ofta båda föräldrarna åt med att städa, tvätta, handla och laga mat och att tillsammans ta hand om barnen.

För att samhället ska bli så rättvist som möjligt och ge kvinnor och män samma makt att påverka samhället och sina egna liv, har Sveriges riksdag beslutat om olika mål för jämställdhet.

Målen handlar om att

  • män och kvinnor ska ha samma möjlighet att vara ekonomiskt självständiga så att ingen ska behöva vara ekonomiskt beroende av någon annan
  • pojkar och flickor ska ha samma tillgång till utbildning och rätt att välja vad de vill utbilda sig till
    män och kvinnor ska ha samma rätt att bestämma över sina egna kroppar och mäns våld mot kvinnor ska upphöra
  • det arbete som görs hemma, ska fördelas jämnt mellan män och kvinnor. Det betyder också att systrar och bröder i samma familj ska hjälpa till på samma sätt med saker som behöver göras.

Illustration som visar manligt och kvinnligt tecken med en person som är hälften illustrerad som kvinna och hälften man.

I Sverige har alla rätt till sin egen könsidentitet och sexuella läggning. Könsidentitet handlar om vilket kön man känner sig som, oavsett vad andra förväntar sig. Sexuell läggning handlar om vilket kön man blir attraherad av och kär i. Du har rätt att älska och vara tillsammans med vem du vill, oavsett om personen har samma kön eller ett annat kön än du själv.

Om du inte vill behöver du inte berätta för andra vilken sexuell läggning eller könsidentitet du har. Det finns ingen sexuell läggning eller könsidentitet som bryter mot lagen, men det är olagligt att behandla någon orättvist eller sämre, till exempel i skolan eller i en organisation, på grund av personens sexuella läggning eller könsidentitet.

Hit kan du vända dig

Det finns flera olika organisationer och ungdomsmottagningar dit du kan vända dig om du vill veta mer eller om du behöver stöd.

RFSL Länk till annan webbplats.

Genom denna organisation kan du få kontakt med andra HBTQI-personer, vara med på aktiviteter och få stöd. De har även ett nätverk för personer som är nya i Sverige, RFSL Newcomers Länk till annan webbplats..

UMO – om sex, hälsa och relationer Länk till annan webbplats.

UMO är en webbplats för alla i ålder 13–25 år där du bland annat kan läsa mer om sexuell läggning och könsidentitet.

Rasism utgår från att människor kan delas in i olika grupper och att människor som tillhör vissa grupper är mindre värda. Det kan till exempel handla om att dela in människor efter hudfärg, kultur eller religion.

I Sverige finns lagar som ska skydda människor från att utsättas för rasism. Det är till exempel förbjudet att neka en person ett arbete eller bostad på grund av personens namn eller ursprung. Det är också förbjudet att bära smycken eller kläder med hakkors, texter eller andra symboler som är rasistiska eller kränkande mot en viss grupp. Det är inte heller tillåtet att sprida information om att en grupp eller person är mindre värd på grund av till exempel hens hudfärg eller religion.

Ibland när man blir dåligt behandlad kan det vara svårt att veta om det man har blivit utsatt för är olagligt eller inte. Prata med någon du litar på om det som har hänt, till exempel en lärare eller någon annan du har förtroende för.

Illustration på ett dokument med ett utropstecken bredvid.

Här hittar du tips på organisationer som kan ge dig stöd och länkar där du kan lära dig mer om Sverige.

Bris, Barnens rätt i samhället, är en organisation som arbetar för barns rättigheter. Du kan kontakta Bris om du behöver en vuxen att prata med. Ring Bris stödtelefon för unga: 116 111

www.bris.se/for-barn-och-unga Länk till annan webbplats.

Rädda barnen är en organisation som arbetar för barns rättigheter.

www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/barn-och-unga Länk till annan webbplats.

Röda korset är en organisation som arbetar med att skydda och hjälpa människor som behöver det. Röda korset kan hjälpa dig att hitta dina släktingar.

www.rodakorset.se/fa-hjalp/ Länk till annan webbplats.

Barnombudsmannen är en myndighet som ser till att andra svenska myndigheter följer barnkonventionen. Här kan du lära dig mer om dina rättigheter.

www.barnombudsmannen.se/stod-och-verktyg/kunskap-om-barnkonventionen/mina-rattigheter-for-barn-och-unga/ Länk till annan webbplats.

Youmo är din ungdomsmottagning på webben. Här kan du läsa om sex, hälsa och relationer på flera olika språk.

www.youmo.se Länk till annan webbplats.

RFSL arbetar för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queers och intersexpersoners rättigheter. RFSL Newcomers arbetar med asylsökande och nyanlända.

www.rfsl.se/newcomers/asyl/ Länk till annan webbplats.

Kärleken är fri är en stödchatt för unga utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/karleken-ar-fri/ Länk till annan webbplats.

Kollpåsoc.se är en webbplats med information om dina rättigheter och möjligheter till stöd från socialtjänsten.

www.kollpasoc.se Länk till annan webbplats.

Information Sverige är en portal för nyanlända i Sverige. Här kan du få information om hur det svenska samhället fungerar när det gäller exempelvis bostad, utbildning och sjukvård.

www.informationsverige.se Länk till annan webbplats.

Lära svenska är en sida från Information Sverige om hur du kan lära dig svenska på egen hand.

www.informationsverige.se/sv/jag-ar-asylsokande/lara-svenska Länk till annan webbplats.

Illustration på en bok som det står ABC på.

Barn är alla personer som är under 18 år.

Beslut i ett ärende är när Migrationsverket har bestämt om en sökande får flytta till eller stanna i Sverige eller inte.

Dom. De flesta av Migrationsverkets beslut kan överklagas till domstol. När en domstol fattar beslut heter det dom.

God man är en person som ska ta hand om asylsökande barns intressen när deras föräldrar inte kan göra det. Det kan vara en man eller en kvinna.

Identitet betyder vem en person är. När Migrationsverket frågar om din identitet menar vi vad du heter, hur gammal du är och var du kommer ifrån.

Laga kraft betyder att beslutet inte längre går att överklaga.

Migrationsverket är den myndighet i Sverige som prövar ansökningar från personer som vill komma på besök eller flytta till Sverige, eller som vill bli svenska medborgare. Migrationsverket prövar också ansökningar från personer som söker asyl.

Myndigheter ska se till att samhället fungerar som det ska enligt de lagar som riksdagen har bestämt.

Offentligt biträde är en person som kan svenska lagar. Ett offentligt biträde är jurist eller advokat och jobbar inte på Migrationsverket.

Socialtjänsten finns i varje kommun. De arbetar efter en lag som heter socialtjänstlagen. Socialtjänstlagen handlar om vilken rätt till vård och omsorg alla i kommunen har. Den innehåller regler för hur samhället ska hjälpa den som behöver hjälp men som inte kan få hjälp av någon annan.

Tystnadsplikt betyder att personer som jobbar på till exempel Migrationsverket inte får berätta vad du har sagt till någon som inte har rätt att veta det.

Överklaga betyder att en person skriver till en myndighet eller domstol att han eller hon inte håller med om det som myndigheten eller domstolen har bestämt. Personen vill att myndigheten eller domstolen ska ändra beslutet.