Så räknas hemvisttiden
Även om barnet har bott i Sverige en viss tid är det inte säkert att all tid i Sverige räknas som hemvist. I de flesta fall är det barnets tid med det uppehållstillstånd som har varit grunden för barnets permanenta uppehållstillstånd som räknas, men hemvisttiden kan räknas olika beroende på vilken typ av tillstånd barnet har haft och varför det har bosatt sig i Sverige.
- Om barnet hade permanent uppehållstillstånd eller ett annat bosättningsgrundande uppehållstillstånd när det reste in i Sverige får ni räkna tiden från den dag som barnet kom till Sverige. Det står i beslutet om tillståndet barnet fick var bosättningsgrundande.
- Om barnet inte hade permanent uppehållstillstånd eller annat bosättningsgrundande uppehållstillstånd när det reste in i Sverige räknas tiden från den dag som barnets ansökan om uppehållstillstånd för bosättning i Sverige lämnades in.
Vissa typer av uppehållstillstånd räknas inte in
Om barnet har haft tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige som inte är bosättningsgrundande, till exempel uppehållstillstånd för besök, räknas inte den tiden som hemvisttid.
Om barnet har rest utomlands
Kortare resor utomlands, till exempel besök eller semester, har ingen betydelse för hemvisttiden i Sverige. Men om barnet har varit i utlandet i mer än sex veckor under ett år ska hela den tid som det har varit utanför Sverige räknas av från hemvisttiden.
Om barnet flyttar till ett annat land och bosätter sig där tar hemvisttiden i Sverige slut. Barnets hemvisttid börjar räknas från den dag barnet flyttar tillbaka hit.
EU/EES-medborgare ska ha haft uppehållsrätt
EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar ska ha uppfyllt kraven för uppehållsrätt för att ha hemvisttid i Sverige.
Om barnet har haft uppehållsrätt i Sverige i fem år, men inte har begärt ett intyg om permanent uppehållsrätt eller ansökt om ett permanent uppehållskort, gör Migrationsverket en bedömning av om barnet uppfyller villkoren för uppehållsrätt i samband med att du ansöker om svenskt medborgarskap för barnet.