Ansök om medborgarskap – för dig som är vuxen

Du kan styrka din identitet genom att

• visa ditt hemlandspass i original, eller
• visa ett identitetsdokument i original.

Om du saknar hemlandspass eller identitetsdokument kan en nära anhörig i vissa fall intyga din identitet. Läs mer om hur en nära anhörig kan intyga din identitet under rubriken Nära anhörig (se nedan).

Pass eller iden­ti­tets­do­ku­ment

Passet eller identitetsdokumentet måste vara från en behörig myndighet i ditt hemland. Du måste själv ha ansökt om dokumentet och/eller hämtat ut det från den behöriga myndigheten. Även om giltighetstiden har gått ut kan ett pass godtas för att styrka din identitet. Ditt foto ska finnas på dokumentet.

Om du tidigare har lämnat in ditt hemlandspass till Migrationsverket kan du hänvisa till det i din ansökan under rubriken Övrig information inne i e-tjänsten.

I vissa enstaka fall kan Migrationsverket anse att du har styrkt din identitet trots att dina identitetshandlingar inte uppfyller alla krav. Om du har många dokument som inte var för sig uppfyller kraven kan Migrationsverket göra en bedömning av om de tillsammans kan styrka din identitet.

Särskilda krav på iden­ti­tets­hand­lingar

För vissa länder finns särskilda krav på identitetshandlingar. Här finns reglerna för dig som är från

• Afghanistan
• Irak
• Somalia
• Eritrea
• Statslösa palestinier

Nära anhörig

Ibland kan en nära anhörig till dig (make, maka, förälder, vuxna barn och syskon) styrka din identitet. Den nära anhörige ska själv vara svensk medborgare och ha styrkt sin identitet på ett sätt som är godtagbart idag.

Du och den anhörige ska vid tidigare utredningar om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ha lämnat samstämmiga uppgifter om identitet, släktskap, bakgrund, familjeförhållanden med mera.

För att din make, maka eller nära släkting (föräldrar, vuxna barn och syskon) ska kunna styrka din identitet måste ni ha bott tillsammans innan ni kom till Sverige. Ni ska ha bott tillsammans under så lång tid att din make, maka eller nära släktning har kunskap om din bakgrund och levnadshistoria så att din identitet kan styrkas på ett säkert sätt.

Undantag från kravet på styrkt iden­titet

Migrationsverket kan göra undantag för dig som inte kan styrka din identitet om

• du har bott i Sverige i minst åtta år, och
• uppgifterna om din identitet är trovärdiga, och
• du saknar möjlighet att skaffa dokument som kan styrka din identitet.

Din identitet är trovärdig om du har bott oavbrutet i Sverige i minst åtta år och under den tiden har haft samma identitet.

Om du har ändrat din identitet under den tid du har bott i Sverige är det svårare att göra undantag från kravet på styrkt identitet. Du får heller inte räkna den tid du har varit i Sverige med fel eller falsk identitet som hemvisttid.

För att bli svensk medborgare ska du ha bott i Sverige en viss tid. Tiden som du har bott i Sverige ska vara sammanhängande. Hur länge du ska ha varit bosatt i Sverige varierar.

Hemvisttid – tid i Sverige

Med hemvist menas att du är bosatt i Sverige och har en avsikt att stanna. I regel ska du ha varit bosatt i Sverige under sammanhängande fem år (om du är nordisk medborgare ska du ha varit bosatt i Sverige under sammanhängande två år). Om du får räkna all tid i Sverige som hemvisttid beror på varför du bosatt dig här och vilket tillstånd du haft under tiden. Huvudregeln är att tiden med uppehållstillstånd som leder till ett permanent uppehållstillstånd räknas som hemvisttid.

Hur räknas din hemvisttid?

• Om du hade permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd för bosättning när du reste in i Sverige får du räkna tiden från den dag du kom till Sverige.
• Om du inte hade permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd för bosättning när du reste in i Sverige räknas tiden från den dag du lämnade in din ansökan om uppehållstillstånd i Sverige.
• Om du fick nej på din ansökan om uppehållstillstånd i Sverige och sedan lämnade in en ny ansökan, räknas tiden från den dag du fick ja.

Resor utom­lands

Om du har rest utomlands, till exempel på kortare besök eller semester har det ingen betydelse för hemvisttiden i Sverige. Men om du har varit i utlandet i mer än sex veckor totalt under ett år ska hela den tid som du har varit utanför Sverige räknas av från hemvisttiden.

Om du flyttar till ett annat land och bosätter dig där tar hemvisttiden i Sverige slut. Du kan börja om och räkna en ny hemvisttid i Sverige från den dagen du flyttar tillbaka hit.

EU/​​​​​​​​​​​​​​​​​EES-medbor­gare och deras famil­je­med­lemmar

EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar ska ha uppfyllt kraven för uppehållsrätt för att ha hemvisttid i Sverige och kunna ansöka om svenskt medborgarskap. Detta gäller inte nordiska medborgare.

Läs mer om medborgarskap för nordiska medborgare

Om du har varit bosatt lagligt i Sverige i fem år, men inte har begärt ett intyg på permanent uppehållsrätt eller ansökt om ett permanent uppehållskort, görs en bedömning på om du uppfyller villkoren för uppehållsrätt i samband med din ansökan om svenskt medborgarskap.

Så styrker du din uppehållsrätt eller uppehållskort om du är EU/EES-medborgare

Så styrker du din uppehållsrätt eller uppehållskort om du är familjemedlem till en EU/EES-medborgare

Olika typer av uppe­hålls­till­stånd

Om du har haft tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige, till exempel uppehållstillstånd för besök, gäststudier eller au-pair, räknas inte den tiden som hemvisttid. Så kan det också vara om du arbetar på ett annat lands ambassad eller konsulat i Sverige.

Om du däremot är eller har studerat på doktorandnivå kan du i vissa fall få räkna tiden med uppehållstillstånd för studier som hemvist. Du får räkna tiden om det framgår att du har haft för avsikt att stanna i Sverige efter avslutade studier.

Kortare tid om du lever till­sam­mans med en svensk medbor­gare

Om du är gift, lever i ett registrerat partnerskap eller är sambo med en svensk medborgare kan du ansöka om svenskt medborgarskap efter tre år. Ni ska då ha bott tillsammans de senaste två åren. Det räcker inte med att ni är gifta med varandra, ni ska också bo tillsammans.

Om din partner tidigare har haft ett annat medborgarskap än det svenska eller varit statslös ska hen ha varit svensk medborgare i minst två år. Du ska också under din tid i Sverige anpassat dig väl i det svenska samhället. Saker vi bedömer då kan bland annat vara längden på ert äktenskap, dina kunskaper i svenska språket och din förmåga att försörja dig.

Om du tidigare varit i Sverige under en annan identitet än din riktiga eller om du gjort det svårare att genomföra ett beslut om avvisning genom att till exempel hålla dig undan kan det försämra din möjlighet att få medborgarskap efter tre år.

Om du är statslös eller har flyk­tingstatusförklaring

Om du är statslös eller har flyk­tingstatusförklaring ska du ha varit bosatt i Sverige i minst fyra år för att få medborgarskap. Flyk­tingstatusförklaring får den som har fått uppehållstillstånd som flykting enligt utlänningslagens 4 kap 1§ eller motsvarande paragrafer i den gamla utlänningslagen. Det räcker inte med att du valts ut inom ramen för flyktingkvoten.

Annan iden­titet

Om du har levt här i Sverige under en annan identitet än din riktiga, får du inte räkna med den tiden du har vistats i Sverige med oriktig identitet som hemvisttid.

Undantag för vissa personer

Det finns flera undantag från kravet på fem års sammanhängande hemvist i Sverige. Nedan följer ett antal exempel på vilka som kan undantas kravet:

• En utvandrad före detta svensk medborgare som återvänder till Sverige.
• En person som är anställd på ett svenskt fartyg och som är folkbokförd i Sverige.
• En person som är utsänd av ett svenskt företag för att arbeta åt företaget utomlands och som tidigare har bott i Sverige.
• En person som i utlandet är gift eller sambo med en svensk medborgare sedan minst tio år och som är bosatt i ett land där hen inte är medborgare.

Migrationsverket begär in uppgifter från andra myndigheter för att kontrollera om du har skulder eller har begått brott i Sverige.

Uppgifterna hämtas in från

• Kronofogdemyndigheten (om du har skulder)
• Polisen (om du begått brott eller det finns misstanke om brott)
• Säkerhetspolisen (säkerhetskontroll).

Migrationsverket kommer även att använda dina personuppgifter för att kontrollera om du är registrerad i Schengen Information System (SIS).

Skulder hos Krono­fogden eller andra anmärk­ningar

Du kan få nej på din ansökan om du

• inte har betalat skatter, böter eller andra avgifter
• inte har betalat underhållsbidrag.

Även skulder till privata företag eller liknande som gått vidare till Kronofogden kan medföra att du inte får bli svensk medborgare. Även om du har betalat dina skulder måste det gå en viss tid (cirka två år), innan du kan bli svensk medborgare. Anledningen är att du ska visa att du kan vara fortsatt skuldfri.

Väntetid efter brott

Om du har begått något brott kan du ändå bli svensk medborgare, men då måste du vänta en tid. Hur länge du måste vänta beror på vilket straff du fick.

Den tid som måste gå efter brottet innan du kan ansöka om svenskt medborgarskap kallas karenstid. Karenstiden räknas vanligen från brottet, men om du har fått ett långt fängelsestraff börjar tiden att räknas först när straffet är avtjänat.

Innan du kan bli svensk medborgare ska

• ett fängelsestraff vara avtjänat
• prövotiden i samband med en villkorlig frigivning ska ha gått ut
• böter som du dömts till ska vara betalda.

Om du har begått brott flera gånger kan karenstiden bli längre än i tabellen.

Särskild vård

Om du har dömts till särskild vård efter ett brott, tittar vi på vilket straff du normalt skulle få för det brottet.

Om du har barn som är under 18 år och som bor i Sverige kan de bli svenska medborgare tillsammans med dig. För att kunna ta med dina barn i din ansökan krävs att

• barnet/barnen har permanent uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt, uppehållskort eller uppehållsstatus)
• du har vårdnad om barnet/barnen (om ni är två vårdnadshavare ska den andra vårdnadshavaren lämna sitt samtycke genom att skriva under med e-legitimation)
• det finns en faktisk samhörighet mellan dig och barnet/barnen (vilket oftast betyder att barnen bor tillsammans med dig)
• barn som har fyllt 12 år samtycker till att bli svensk medborgare genom att skriva under med e-legitimation.

Tänk på att skriva in barnen i din ansökan. Skicka inte en särskild ansökan för barnen. Du behöver inte betala någon avgift för barn som du skriver in i din ansökan. Om barnet som är över 12 år inte har e-legitimation behöver du ansöka via blankett.

Om du är EU/EES-medborgare behöver du kunna visa att du har och har haft uppehållsrätt och därmed en laglig vistelse under de senaste fem åren. Du ska därför skicka in dokument som visar att du har arbetat, haft eget företag, egna medel eller studerat i Sverige.

Du som arbetar eller har arbetat ska skicka med

• anställningsbevis eller arbetsgivarintyg med uppgift om anställningstid och anställningsvillkor för de senaste fem åren
• intyg från Arbetsförmedlingen om att du har varit arbetssökande om du har varit arbetslös i sex månader eller mer
• intyg från Försäkringskassan om du på grund av sjukdom eller olycksfall saknat förmåga att arbeta under sex månader eller mer.

Du som är eller har varit egen före­ta­gare ska skicka med

• registreringsbevis och F-skattesedel för företaget
• deklarationer eller annan dokumentation som visar att företaget har varit aktivt under de senaste fem åren.

Du som har eller har haft egna medel ska skicka med

• dokument som visar att du har haft tillräckliga medel för din och din familjs försörjning de senaste fem åren exempelvis pensionsutbetalningar, lön från utlandet eller bankmedel
• bostadskostnader för de senaste fem åren
• intyg om att ingen i familjen har fått försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen de senaste fem åren.

Du som studerar eller har studerat ska skicka med

• studieutdrag för de perioder du studerat
• intyg om att du har kunnat försörja dig under den tid som du har studerat.

Om du är familjemedlem till en EU/EES-medborgare behöver du kunna visa att du har och har haft uppehållsrätt och därmed en laglig vistelse genom att din anhörige har och har haft uppehållsrätt. Du ska därför skicka in dokument som visar att din anhörige har arbetat, studerat, haft eget företag eller egna medel i Sverige de senaste fem åren.

Om din anhö­rige arbetar eller har arbetat ska du skicka med

• anställningsbevis eller arbetsgivarintyg med uppgift om anställningstid och anställningsvillkor för de senaste fem åren
• intyg från Arbetsförmedlingen om att din anhörige har varit arbetssökande om hen har varit arbetslös i sex månader eller mer
• intyg från Försäkringskassan om din anhörige på grund av sjukdom eller olycksfall saknat förmåga att arbeta under sex månader eller mer.

Om din anhö­rige är eller har varit egen före­ta­gare ska du skicka med

• registreringsbevis för företaget
• deklarationer eller annan dokumentation som visar att företaget har varit aktivt under de senaste fem åren.

Om din anhö­rige har eller har haft egna medel ska du skicka med

• dokument som visar att din anhörige har haft tillräckliga medel för familjens försörjning de senaste fem åren exempelvis pensionsutbetalningar, lön från utlandet eller bankmedel (om du har egna medel för din försörjning ska även dessa redovisas)
• bostadskostnader för de senaste fem åren
• intyg om att ingen i familjen har fått försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen de senaste fem åren.

Om din anhö­rige studerar eller har studerat ska du skicka med

• studieutdrag för de perioder din anhörige studerat
• intyg om att din anhörige har kunnat försörja sig under den tid som hen har studerat.

Du kan använda e-tjänsten Min sida för att se vad som händer i ditt ärende och exempelvis se om ett beslut har tagits.

Logga in i Min sida

Om du inte kan ansöka på webben fyller du i blanketten Ansökan om svenskt medborgarskap för vuxna, 316011.

Ansökan om svenskt medborgarskap för vuxna, blankett 316011 Pdf, 785.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Skicka ansökan till

Migrationsverket
Medborgarskapsenheten
601 70 Norrköping

Avgifter för medborgarskap

Du kan ta med dina barn i din ansökan

Om du har barn som är under 18 år och som bor i Sverige kan de bli svenska medborgare tillsammans med dig. För att kunna ta med dina barn i din ansökan krävs att

• barnet/barnen har permanent uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt, uppehållskort eller uppehållsstatus)
• du har vårdnad om barnet/barnen (om ni är två vårdnadshavare ska den andra vårdnadshavaren lämna sitt samtycke)
• det finns en faktisk samhörighet mellan dig och barnet/barnen (vilket oftast betyder att barnen bor tillsammans med dig)
• barn som har fyllt 12 år samtycker till att bli svensk medborgare genom att skriva under ansökan.

Tänk på att skriva in barnen i din ansökan. Skicka inte en särskild blankett för barnen. Du behöver inte betala någon avgift för barn som du skriver in i din ansökan.

Lägga till barn i efterhand

Om du har ett barn som får permanent uppehållstillstånd under handläggningstiden och vill att barnet ska bli svensk medborgare tillsammans med dig, ska du och barnets andra vårdnadshavare meddela Migrationsverket om det genom ett brev som ni båda skrivit under. Det gäller också om du får ett barn som har uppehållsrätt i Sverige, eller om du har ett barn som får uppehållskort eller uppehållsstatus under handläggningstiden.

Om du har blivit svensk medbor­gare

Migrationsverket skickar beslutet till din folkbokföringsadress. Om du har blivit svensk medborgare meddelar vi det till Skatteverket.

När du blir svensk medborgare spärras ditt uppehållstillståndskort och blir ogiltigt. Om du har barn som också blivit svenska medborgare spärras även deras uppehållstillståndskort.

Svenskt pass

När du har blivit svensk medborgare kan du ansöka om ett svenskt pass. Du ansöker om svenskt pass hos polisen.

Läs om hur du ansöker om ett svenskt pass på polisens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om du är utomlands och vill ansöka om svenskt pass kan du göra det på en svensk ambassad eller generalkonsulat.

Svenska ambassader och generalkonsulat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.