Färre asylsökande väntas till Sverige

Antalet asylsökande i Europa har ökat kraftigt sedan förra hösten. I Sverige går utvecklingen i motsatt riktning och Migrationsverket skriver ner prognosen ytterligare för åren 2023 och 2024.
– Sveriges andel av det totala antalet asylsökande i Europa har fortsatt att minska, säger planeringsdirektör Annika Gottberg med anledning av Migrationsverkets nya prognos som publiceras idag.

Under det första halvåret i år tog EU-länderna* emot över en halv miljon asylansökningar. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med samma period förra året och den högsta noteringen sedan åren 2015 och 2016. Efter sommaren har antalet asylsökande i Europa fortsatt att öka, men den utvecklingen återspeglas inte i Sverige.

– I föregående prognos utgick vi från att antalet asylsökande skulle bli något fler under hösten men det har inte skett. Istället ser vi en fortsatt vikande trend, säger Annika Gottberg.

Till följd av utvecklingen justerar Migrationsverket återigen ner planeringsantagandet för antalet asylsökande till Sverige under åren 2023 och 2024. Antagandet är nu att cirka 13 000 personer söker asyl här i år respektive nästa år. I föregående prognos beräknades antalet asylsökande under denna period till cirka 14 000 per år.

Mass­flykts­di­rek­tivet förlängs till mars 2025

Även när det gäller antalet skyddssökande från Ukraina justerar Migrationsverket ner huvudscenariot, från cirka 14 000 till cirka 13 000 för 2023. Under 2024 är huvudscenariot liksom tidigare att omkring 10 000 ukrainare söker skydd i Sverige.

EU har beslutat att möjligheten för ukrainare att få tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet förlängs till den 4 mars 2025. Enligt massflyktsdirektivet kan skyddet gälla som längst i tre år och löper därmed ut i mars 2025 även om kriget i Ukraina fortfarande pågår.

– Fler än 4,1 miljoner personer från Ukraina befinner sig för närvarande i EU med tillfälligt skydd. Beslutet om en förlängning aktualiserar en diskussion om eventuella EU-gemensamma lösningar för att hantera deras status i unionen när skyddet löper ut, säger Annika Gottberg.

Migrationsverkets antaganden utgår dock fortsatt från nuvarande regelverk, som innebär att medlemsstaternas nationella migrationslagstiftning ska tillämpas efter att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör. I mars 2025 uppskattas cirka 43 000 personer med tillfälligt skydd finnas i Sverige. Liksom tidigare antas det stora flertalet då ansöka om uppehållstillstånd på annan grund, framför allt asyl.

Färre ansök­ningar om arbets­till­stånd

När det gäller arbetstillstånd har antalet förstagångsansökningar minskat hittills i år. Mot bakgrund av det sänker Migrationsverket prognosen för 2023. Bedömningen är att cirka 49 000 förstagångsansökningar om arbetstillstånd kommer in i år, att jämföra med drygt 65 000 inkomna ansökningar under 2022.

Till­skott för migra­tions­re­former

I prognosen konstateras även att regeringens budgetproposition för 2024 innehåller tillskott till Migrationsverket för att genomföra reformer inom migrationsområdet, exempelvis ökade insatser för återvändande, fler förvarsplatser och inrättandet av återvändandecenter. Detta kräver ett omfattande förändringsarbete.

– Vårt fokus kommer fortsatt att vara att bidra till att genomföra regeringens migrationsreformer och att nå författningsstyrda handläggningstider, säger Annika Gottberg.