Runt 190 000 personer sökte uppehållstillstånd i Sverige förra året, och 132 000 personer fick tillstånd att vara här. Det handlade om flyktingar, arbetstagare, studenter och anhöriga från olika delar av världen. I den här artikeln ska vi besvara frågor om vilka som kommer till Sverige, varför och hur migrationen utvecklats under perioden 2013–2022*.

Det senaste decenniet har migrationen till Sverige präglats av dramatiska förändringar. Under endast två år, 2014–2015, kom en kvarts miljon asylsökande till Sverige, vilket ledde till tillfälliga gränskontroller och skärpt migrationslagstiftning.

Därefter minskade antalet asylsökande kraftigt. Sverige har gått från att ta emot runt 10 procent av EU:s asylsökande under åren före 2016 till mindre än 1,5 procent hittills i år.

Undantaget från trenden med färre skyddssökande inträffade förra året, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Då sökte miljoner ukrainare skydd i Europa, EU aktiverade massflyktsdirektivet och cirka 50 000 personer fick skydd i Sverige.

Parallellt med stora svängningar i migrationspolitiken har antalet personer som sökt sig hit för att arbeta ökat under perioden 2013–2022. Under 2023 har ungefär lika många sökt skydd som arbetstillstånd i Sverige.

Över en halv miljon har sökt skydd

Under åren 2013–2022 inkom drygt en halv miljon (550 630) förstagångsansökningar om skydd i Sverige. I den siffran är även kvotflyktingar och personer från Ukraina som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet inräknade. Mer än hälften så många (328 632) fick sina ansökningar beviljade, och fick alltså skydd i Sverige.

Då ska man komma ihåg att Migrationsverket bara redovisar beviljade tillstånd, inte hur långt tillståndet är eller om personen stannat i Sverige. Detta blev särskilt viktigt i samband med lagskärpningen 2016, då huvudregeln gick från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd. Men det gäller även ifråga om andra uppehållstillstånd, till exempel för att arbeta eller studera här. En annan aspekt på statistiken i artikeln är att den enbart redovisas siffror över förstagångsansökningar, inte förlängningar.

Många anhö­riga ville åter­förenas med familj

Det stora antalet asylsökande under åren fram till och med 2015 ledde till att antalet familjemedlemmar som sökte uppehållstillstånd på anknytning ökade kraftigt. Under perioden 2013–2022 ansökte nästan en halv miljon personer om uppehållstillstånd för att flytta till någon i Sverige.

I statistiken över anknytning ingår, utöver skyddsökandes familjer, även andra grupper, såsom anhöriga till svenska medborgare som vill få uppehållstillstånd i Sverige. Det gör att det är svårt att ange siffror på hur många anhöriga som ville bosätta sig med asylsökande jämfört med svenska medborgare.

Från skydd till arbets­till­stånd och studenter

Under perioden 2013–2022 har sammansättningen av personer som vill komma till Sverige skiftat från skyddssökande till arbetstagare och studenter. Lite förenklat – och med undantag för massflyktsdirektivet – har det under senare år varit ungefär dubbelt så många personer som fått arbetstillstånd jämfört med asyl. Det är alltså fler som får bifall på sin ansökan om arbetstillstånd än som får bifall på ansökan om asyl.

2013–2022 fick drygt 300 000 personer uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige. Beträffande arbetstagare kommer en del för ett säsongsjobb, medan andra kommer till Sverige för att stanna – av den här statistiken framgår bara att de har fått ett uppehållstillstånd. Det gäller även studenter som i än högre grad är del av så kallad ”cirkulär migration” vilket betyder att de i regel lämnar landet när studierna är avslutade.

Under pandemin påverkades alla ärendeslag av reserestriktionerna men särskilt arbetstagare och studenter. När det gäller arbetstagare är det andra faktorer och regelverk som påverkar vilka och hur många som kommer till Sverige, såsom konjunkturläge, andra länders attraktionskraft och tillgången på kompetens i Sverige och i andra länder.

Antalet studenter som kommer till Sverige har också ökat, men från lägre nivåer, från runt 10 000 till knappt 15 000 per år. En faktor som påverkat både arbetstagare och studenter är kravet på att man måste visa upp sitt pass personligen på en ambassad eller ett generalkonsulat.

Vilka länder kommer perso­nerna ifrån?

Vilket land de som kommer till Sverige kommer ifrån har en mängd olika orsaker. Situationen i hemlandet, om det finns andra landsmän i Sverige och svensk lagstiftning – det är bara några anledningar till att vissa nationaliteter söker sig hit. Motsvarande faktorer påverkar givetvis också andra mottagarländers attraktionskraft.

För att få en fingervisning om hur det utvecklats under perioden 2013–2022 jämförs här beviljade uppehållstillstånd för skydd (asyl, kvotflyktingar och massflyktsdirektiv) med beviljade arbetstillstånd.

Av dem som fick skydd i Sverige under åren 2013–2022 var Syrien det största ursprungslandet (med undantag för 2022 då Ukraina var störst). Andra stora ursprungsländer under perioden var Afghanistan, Eritrea, Irak och Somalia.

De största ursprungsländerna vars medborgare under samma period kom till Sverige för att arbeta var Thailand, Indien och Kina. Även från Ukraina har det kommit många arbetssökande. En stor del av thailändarna är säsongsarbetare, vilket innebär att de kommer för kortare perioder än många andra arbetstagare.

Som tidigare nämnts, har två avgörande trender under den här perioden varit att det kommit färre skyddssökande (undantaget Ukrainakriget) och fler arbetstagare och studenter till Sverige. Det har inneburit ett skifte i nationaliteter från krigsdrabbade länder som Syrien och Afghanistan till utvecklingsekonomier som Indien och Kina. Förra året beviljades tillstånd till fler arbetstagare från Indien än skyddssökande från Syrien, Afghanistan och Eritrea tillsammans (de största flyktinggrupperna efter Ukraina 2022).

Vad händer framåt

Som tidigare nämnts har Sveriges andel av dem som söker skydd inom EU minskat de senaste åren. Med nuvarande lagstiftning och politiska reformagenda har Migrationsverket bedömt att den utvecklingen fortsätter trots oro i omvärlden. Även på andra områden än asyl styr politiken mot färre snarare än fler migranter. Från oktober gäller ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare, vilket väntas leda till att färre arbetstagare kommer till Sverige.

*Fotnot: I artikeln används perioden 2013–2022 eftersom beräkningsmetoderna förändrades mellan åren 2012 och 2013