Ett år sedan Ryss­land inva­de­rade Ukraina

Det senaste året har miljoner ukrainare flytt kriget. Runt 50 000 av dem kom till Sverige för att få skydd. I dagsläget är runt 40 000 ukrainare inskrivna i mottagningssystemet.

Den 24 februari 2022 gick ryska trupper in i Ukraina, vilket var inledningen till en fullskalig invasion och den största flyktingströmmen i Europa sedan andra världskriget. En dryg vecka efter invasionen aktiverade EU massflyktsdirektivet för ukrainska skyddssökande, och sedan invasionen har nära fem miljoner ukrainare fått uppehållstillstånd i ett EU-land.

Runt 50 000 ukrainare har under året sökt skydd i Sverige, vilket var i linje med huvudscenariot i Migrationsverkets sista prognos för året. Av dessa är cirka 23 000 kvinnor, 11 000 män och 16 000 barn. De allra flesta som kommit från Ukraina det senaste året har sökt – och fått – uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

– Vi införde i rekordfart en e-tjänst som gjorde det smidigare för de sökande och vi riggade en organisation lika snabbt för att säkerställa att de skulle få besked kort därefter, säger Sara Åhman, tf. direktör vid Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

Mindre andel har sökt asyl

En mindre grupp ukrainare har sökt asyl, cirka 1 900 personer. En del har sökt asyl för att de inte omfattas av massflyktsdirektivet – de kan till exempel ha lämnat Ukraina före invasionen. En del har sökt både massflyktsdirektivet och asyl – av dem har de som kan få uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet fått det. På grund av det osäkra läget i landet fattar Migrationsverket för närvarande inte beslut i ukrainska asylärenden.

Av dem som fått skydd enligt massflyktsdirektivet har runt 8 900 meddelat att de lämnat Sverige, men det utesluter inte att flera kan ha lämnat landet utan Migrationsverkets kännedom.

40 000 inskrivna i mottag­nings­sy­stemet

I dagsläget är drygt 40 000 ukrainare inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Nästan 25 000 personer har ordnat boende på egen hand – ofta med hjälp frivilligorganisationer eller svenskar som ställt upp med boende med mera.

Av dem som vänt sig till Migrationsverket för att få hjälp med boende har de allra flesta, drygt 13 000 personer, kunnat anvisas till en kommun och i nuläget är det bara 1 300 som bor i något av Migrationsverkets anläggningsboenden.

– Det som särskiljer dem med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är att de är kvar i vårt mottagningssystem även efter att de flyttat till kommunala boenden. Det sker enligt den nya lag som infördes den 1 juli, en lag som vi som myndighet påtalade behovet av och som möjliggör anvisningar till kommunerna utifrån en jämnare fördelning i landet, säger Sara Åhman.

Migrationsverket för inte statistik över hur många ukrainare som arbetar. Men av dem som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet får cirka 22 000 personer dagersättning.

Osäkerhet om hur kriget utvecklas framåt

Under vintern har antalet skyddssökande från Ukraina inte ökat och huvudscenariot är att 15 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige under 2023. Men det råder fortsatt stor osäkerhet om hur kriget kommer att utvecklas.

– En ytterligare eskalering kan inte uteslutas och skulle kunna leda till att antalet personer som söker skydd återigen ökar kraftigt. Vi har därför kvar det högre scenariot på upp till 100 000 skyddssökande från Ukraina i år, säger Sara Åhman.

De som fick uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet under 2022 behöver ansöka om förlängning för att uppehållstillståndet ska fortsätta gälla. Sista ansökningsdag är den 4 mars och hittills har 30 000 ansökningar kommit in.

Läs mer om att söka förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet