Höjt försörjningskrav för arbetstillstånd

Regeringen har beslutat att höja försörjningskravet för den som ansöker om arbetstillstånd i Sverige. Det nya kravet började gälla den 1 november 2023 och påverkar alla som får beslut om sin ansökan om arbetstillstånd efter det datumet. För att få arbetstillstånd krävs en lön som uppgår till minst 80 procent av aktuell medianlön. Här hittar du samlad information om vad detta innebär.

English (engelska)
Skriv ut


Den 1 november 2023 höjdes försörjningskravet för den som söker arbetstillstånd i Sverige. Medianlönen för Sverige publiceras årligen av Statistiska centralbyrån (SCB). För en ansökan som kommit in före den 1 november är det den medianlön som gällde vid tidpunkten för ansökan som utgör grund för beräkning.

Riksdagen biföll den 30 november 2022 propositionen Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare (prop. 2021/22:284). Regeringen skriver i en nyhet att ”Riksdagens bifall innebär att utlänningslagen ändras så att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Den förordningsändring som regeringen har beslutat innebär att kravet på en god försörjning preciseras.”

Läs regeringens nyhet i sin helhet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs regeringens promemoria Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Medianlön i Sverige de senaste tre åren

Datum för uppdaterad medianlön

Medianlön i Sverige

Summa (80 procent av medianlönen)

Gäller ansökningar inkomna under perioden

18 juni 2024

35 600 kronor

28 480 kronor

18 juni 2024 – nuvarande

20 juni 2023

34 200 kronor

27 360 kronor

20 juni 2023 – 17 juni 2024

21 juni 2022

33 200 kronor

26 560 kronor

21 juni 2022 – 19 juni 2023

22 juni 2021

32 400 kronor

25 920 kronor

22 juni 2021 – 20 juni 2022

16 juni 2020

31 700 kronor

25 360 kronor

16 juni 2020 – 21 juni 2021

Vad anses vara en god försörj­ning?

När man ansöker om arbetstillstånd ska Migrationsverket pröva om kravet på god försörjning är uppfyllt. Med god försörjning menas att den sökande måste ha en månadslön som uppgår till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige (försörjningskravet). Utöver det måste månadslönen vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Det kan hända att lönen som är i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen ändå ligger under försörjningskravet. I de fallen måste månadslönen nå upp till minst 80 procent av den medianlön som gäller vid tidpunkten för ansökan för att arbetstillstånd ska kunna beviljas. Det spelar ingen roll om det rör sig om en heltids- eller en deltidsanställning.

Gäller för uppe­hålls­till­stånd på grund av arbete

Det nya kravet på god försörjning gäller för uppehållstillstånd som beviljas på grund av arbete. Alltså om personen kommer till Sverige från ett land utanför EU/EES för att arbeta.

Det innebär att personer som till exempel ansöker om eller har uppehållstillstånd på grund av skydd, familjeanknytning, studier, eller tillstånd enligt massflyktsdirektivet eller gymnasielagen, inte påverkas av den här höjningen. EU/EES medborgare och varaktigt bosatta som utnyttjar den fria rörligheten påverkas inte heller. Personer som uppfyller samtliga krav för permanent uppehållstillstånd påverkas inte heller.

Däremot gäller det nya kravet på god försörjning personer som har fått avslag på sin asylansökan och istället ansöker om arbetstillstånd.

Yrken som påverkas

De yrkesområden som främst kommer att påverkas av det höjda försörjningskravet är service, omsorg, försäljning, lantbruk, trädgård, skogsbruk, bärplockare, fiske och yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion. Dessa grupper har i regel en lön som ligger under det nya försörjningskravet.

Migrationsverket har möjlighet att göra efterkontroller i dessa branscher om det finns anledning att misstänka att arbetstagaren inte får den lön eller de anställningsvillkor som uppgavs i ansökan. Sådan misstanke kan till exempel väckas av att det i ansökan finns uppgifter som visar att de lever upp till det nya försörjningskravet, men lönen är högre än kollektivavtal eller praxis i branschen.

Yrken som inte påverkas

Professionella tränare och idrottare, au pairer, praktikanter inom ramen för internationellt utbyte eller praktikanter med praktik med anknytning till högre utbildning och forskare kommer inte omfattas av det nya kravet.

Personer som har eller ansöker om EU-blåkort, ICT-tillstånd samt säsongsarbetare påverkas inte heller.

Frågor och svar om försörjningskravet för arbetstillstånd

Det nya försörjningskravet började gälla den 1 november 2023 utan övergångsregler. Den som hade ansökt om arbetstillstånd men inte fått sitt beslut innan den 1 november 2023 måste från detta datum ha en lön på minst 80 procent av den medianlön som var publicerad när ansökan om arbetstillstånd kom in.

Se tabellen högre upp på sidan för att se vilken lön som gäller, beroende på när ansökan lämnats in.

En person som har ett pågående arbetstillstånd påverkas först när hen ska ansöka om förlängt uppehållstillstånd, då är det den senast publicerade medianlönen vid tidpunkten för ansökan som ska gälla vid prövningen. Det är alltså ansökningstillfället som styr vilken medianlön som krävs.

Även vid ansökan om förlängt arbetstillstånd ska Migrationsverket pröva om kravet på god försörjning är uppfyllt. Om en person har beviljats arbetstillstånd innan den 1 november 2023 gäller samma försörjningskrav som när tillståndet beviljades, det vill säga 13 000 kronor, under resten av tillståndsperioden. Det är först i samband med ansökan om förlängt arbetstillstånd som det nya kravet på god försörjning måste vara uppfyllt.

Arbetstagarens lön behöver alltså inte höjas under ett pågående arbetstillstånd för att uppnå det nya försörjningskravet. Den måste dock fortfarande följa kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Vid ansökan om förlängt arbetstillstånd kommer Migrationsverket att göra en ny prövning av arbetstagarens månadslön i förhållande till aktuell medianlön.

Det nya kravet gäller oavsett om det är en deltids- eller heltidsanställning. Om man har en deltidsanställning måste man jobba i sådan omfattning att man får ut en lön på minst 80 procent av den medianlön som gäller vid ansökningstillfället. Lönen måste även vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Nej, det nya kravet på god försörjning påverkar inte handläggningstiderna.

  • Medianlönen räknas ut i förhållande till bruttolöner, det vill säga månadslöner före skatt. Deltidslöner räknas om till heltidslöner.
  • Den mittersta lönen i en grupp löner som sorteras i storleksordning från den lägsta till den högsta används för att visa ett representativt mått på lönen för en grupp.
  • Medianlönen beräknas årligen i förhållande till vad personer på den svenska arbetsmarknaden tjänar.
  • Medianlönen publiceras årligen av Statistiska centralbyrån och avser föregående års löner. Med andra ord 2024 års medianlön beräknas på 2023 års löner.
  • Medianlönen som presenterades i juni 2024 är 35 600 kronor.
  • 80 procent av 35 600 kronor är 28 480 kronor.

OB-tillägg räknas normalt inte in när Migrationsverket bedömer om arbetstagaren uppfyller försörjningskravet, utan det bedöms utifrån arbetets karaktär. För att räknas in i försörjningen ska OB-tillägget vara regelbundet återkommande och vara en del av yrkets upplägg. Till exempel kan ett tidningsbud som alltid jobbar natt och alltid får OB-tillägg räkna in det i sin inkomst när hen ansöker om arbetstillstånd.

För att få permanent uppehållstillstånd krävs det att man kan försörja sig själv. Det försörjningskravet skiljer sig från kravet på god försörjning (det vill säga 80 procent av medianlön) för att få arbetstillstånd.
När en person ansöker om permanent uppehållstillstånd i samband med sin ansökan om förlängt arbetstillstånd börjar Migrationsverket med att pröva om man uppfyller kraven för permanent uppehållstillstånd. I sådant fall beviljas man permanent uppehållstillstånd och då behöver man inte uppfylla det höjda kravet på god försörjning för arbetstillstånd.

Om personen däremot inte uppfyller samtliga krav för permanent uppehållstillstånd kommer Migrationsverket istället pröva om hen uppfyller kraven för att få förlängt arbetstillstånd. Då krävs att hen uppfyller det höjda kravet på god försörjning för att hen ska få stanna i Sverige.

Nej, det höjda försörjningskravet som började gälla den 1 november påverkar endast arbetstagare som ansöker om arbetstillstånd. En person som har haft uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och fått arbete kan ansöka om permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Då gäller andra krav på försörjning.

Läs mer om vad som krävs för att få permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen

Det nya kravet på god försörjning gäller för personer som ansöker om arbetstillstånd. Det innebär ett uppehållstillstånd som beviljas på grund av att personen kommer till Sverige, från ett land utanför EU/EES, för att arbeta.

Det påverkar inte personer som till exempel ansöker om eller har uppehållstillstånd på grund av skydd, familjeanknytning, studier, eller tillstånd enligt massflyktsdirektivet eller gymnasielagen. EU/EES medborgare och varaktigt bosatta som utnyttjar den fria rörligheten påverkas inte heller.

Man kan visa sin nya lön med exempelvis ett anställningsavtal. Det finns dock inget krav på vilket dokument man ska skicka in och det är därför upp till den sökande att avgöra.

Tillämpning av försörj­nings­kravet – 4 exempel

Exemplen tar endast hänsyn till försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, och inte de andra kraven för arbetstillstånd.

Exempel 1: Uppfyller kravet

Somchai ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd för arbete inom ett yrke där lönen enligt kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen vid en heltidsanställning är 25 550 kronor. Ansökan lämnas in den 1 december 2023. Försörjningskravet vid tidpunkten för ansökan är 27 360 kronor.

Anställningen är en heltidsanställning och månadslönen är 28 000 kronor.
Somchais månadslön ligger i nivå med kollektivavtal och uppfyller kravet på god försörjning.

Exempel 2: Uppfyller kravet

Olga ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd för arbete inom ett yrke där lönen enligt kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen vid en heltidsanställning är 25 550 kronor. Ansökan lämnas in den 20 juni 2024. Försörjningskravet vid tidpunkten för ansökan är 28 480 kronor.

Anställningen är en deltidsanställning och den månadslön som Olga får är 29 300 kronor.
Olgas månadslön ligger i nivå med kollektivavtal och uppfyller kravet på god försörjning.

Exempel 3: Uppfyller inte kravet

Amina ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd för arbete inom ett yrke där lönen enligt kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen vid en heltidsanställning är 25 550 kronor. Ansökan lämnas in den 1 december 2023. Försörjningskravet vid tidpunkten för ansökan är 27 360 kronor.

Anställningen är en heltidsanställning och månadslönen är 25 600 kronor.
Aminas månadslön ligger i nivå med kollektivavtal, men kravet på god försörjning är inte uppfyllt.

Exempel 4: Uppfyller inte kravet

Kim ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd för arbete inom ett yrke där lönen enligt kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen vid en heltidsanställning är 25 550 kronor. Ansökan lämnas in den 23 juni 2024. Försörjningskravet vid tidpunkten för ansökan är 28 480 kronor.

Anställningen är en deltidsanställning (70 procent) och månadslönen är 27 000 kronor. Kims månadslön är i nivå med kollektivavtal då månadslönen vid heltidsanställning skulle vara cirka 38 570 kronor. Däremot understiger Kims månadslön (27 000 kronor) försörjningskravet, vilket innebär att kravet på god försörjning inte är uppfyllt.

Sidan senast uppdaterad: