Migrationsverket på Pride
Hur säkerställs hbtqi-personers rättigheter i en asylprocess och vilka metoder används för att bedöma om angivna skyddsskäl lever upp till lagstiftningens krav? Det var några frågor som diskuterades när Migrationsverket deltog på Stockholm Pride.
Vid seminariet ”Samtal om hbtqi-personers asylärenden - utmaningar och möjliga lösningar” deltog (från vänster) moderaternas riksdagsledamot Magnus Resare, Migrationsverkets Rustem Yunusov, Elin Hayman Blomgren från UNHCR:s representation, och moderatorn Alexandra Politidis Palm från RFSL.
Den som har en välgrundad rädsla för att bli förföljd i sitt hemland på grund av sexuell läggning, kön, könsuttryck eller könsidentitet kan ha rätt till skydd i Sverige. Asylärenden där hbtqi-skäl åberopas är i regel komplexa att utreda och Migrationsverket arbetar kontinuerligt med att utveckla myndighetens arbetssätt, bland annat genom dialog med civilsamhället.
– De här ärendena är svåra och kräver att den som söker skydd öppnar upp och berättar om djupt personliga frågor, dessutom ofta genom tolk. Våra utredare behöver kunna skapa ett bra utredningsklimat och leda ett fokuserat samtal anpassat till just den personen, säger Rustem Yunusov, samordnare för hbtqi-frågor på Migrationsverket som deltog i flera seminarier på Pride House under fredagen.
Medverkan vid Pride är ett sätt för Migrationsverket att diskutera med och få inspel från andra aktörer med insyn i hbtqi-frågor.
– Migrationsverkets utredningar håller generellt hög kvalitet, men det finns mer att göra. Vi får återkommande kritik från intresseorganisationer som RFSL. Därför är det viktigt att vi deltar vid sådana här tillfällen, där olika perspektiv kan belysas och diskuteras. Vi har sedan flera år haft lösningsorienterade samtal med bland annat RFSL och det har blivit en naturlig del av vårt interna utvecklingsarbete på hbtqi-området, säger Rustem Yunusov.
Migrationsverket arbetar även internationellt med att utveckla metoderna för bedömning av hbtqi-ärenden och har bland annat medverkat till en ny ”practical guide” från EU:s asylmyndighet EUAA som ska börja tillämpas under hösten.
– Vi arbetar ständigt med att förbättra arbetssätt, utredningsmetoder och kompetens. Hbtqi-gruppen är inte homogen och det finns ingen enkel lösning som kan appliceras på alla. Vi behöver vara mer flexibla och anpassa utredningar och beslut till de individer vi har framför oss, säger Rustem Yunusov.