Färre väntas söka asyl i Sverige
Migrationsverket sänker prognosen för antalet personer som väntas söka
asyl i Sverige i år. Bedömningen är cirka 7 000 asylsökande under 2025,
vilket är en minskning med 2 500 personer jämfört med föregående
prognos.
– Sänkningen beror framför allt på regeringens förslag om ändrade
preskriptionsregler och att möjligheten att söka asyl igen utan att lämna
landet tas bort, säger Maria Mindhammar, generaldirektör för
Migrationsverket.
Idag publiceras Migrationsverkets nya prognos, med beräkningar och antaganden för utvecklingen inom migrationsområdet under åren 2025 till 2028.
I den nya prognosen sänker Migrationsverket antagandet för hur många som väntas söka asyl i Sverige i år. Myndigheten bedömer nu att cirka 7 000 personer söker asyl i Sverige under 2025, jämfört med bedömningen cirka 9 500 i föregående prognos.
Att prognosen skrivs ner beror huvudsakligen på regeringens föreslagna förändringar när det gäller preskriptionsreglerna. De innebär att den som fått avslag på sin asylansökan inte kan lämna in en ny ansökan förrän tidigast fem år efter att personen lämnat Sverige.* Av förstagångsansökningarna om asyl står ansökningar från personer som fått avslag och sökt igen idag för cirka en fjärdedel.
– Vi bedömer därför att de förändrade reglerna kommer att påverka det totala antalet asylsökande. Men även när det gäller de som söker asyl för första gången, utan preskriberat ärende, fortsätter den nedåtgående trenden, säger Maria Mindhammar.
Sänkt prognos för ansökningar om arbetstillstånd
Regeringen har föreslagit att avskaffa möjligheten för den som fått avslag på asylansökan att söka arbetstillstånd inifrån Sverige (så kallat spårbyte). Förändringen ska träda i kraft den 1 april i år. Jämfört med föregående prognos bedömer Migrationsverket att det kommer leda till att antalet förstagångsansökningar om arbetstillstånd minskar med cirka 2 000 per år från 2025 till 2028.
En ökad andel väntas återvända självmant
Andelen personer som återvänder efter att ha fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd antas öka både i år och de kommande tre åren. Orsaken är förändringarna när det gäller preskriptionsregler och den borttagna möjligheten att ansöka om spårbyte. Även de insatser Migrationsverket gör för att öka återvändandet väntas bidra till att en större andel lämnar Sverige.
Samtidigt är prognosen för antalet utresta med verkställbart utvisningsbeslut** oförändrad i den här prognosen jämfört med tidigare.
– Det minskade antalet asylsökande innebär att Migrationsverket avgör färre ärenden och att färre personer får ett beslut om utvisning eller avvisning. Därmed minskar också antalet personer som ska återvända, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket.
Färre ansökningar om medborgarskap
Bedömningen för antalet inkomna ansökningar om medborgarskap sänks något, till 63 000 ansökningar år 2025 och 64 000 ansökningar 2026. I januari fick Migrationsverket ett uppdrag från regeringen om att förstärka säkerhetsperspektivet avseende medborgarskapsärenden. Uppdraget kommer att påverka takten i beslutsfattandet för medborgarskapsärenden och den prognos myndigheten tidigare lagt. Migrationsverket arbetar nu skyndsamt med uppdraget i samråd med andra berörda myndigheter.
– Det är i dagsläget inte möjligt att bedöma hur uppdraget kommer att påverka antalet fattade beslut. Vi kommer därför att återkomma med en ny bedömning för antalet avgjorda medborgarskapsärenden åren 2025 till 2028 i den prognos som presenteras i april, säger Maria Mindhammar.
Förändringar inom migrationsområdet
När det gäller inkomna förstagångsansökningar sker en minskning inom flera ärendeslag. Samtidigt har Migrationsverket fortsatt många ansökningar om förlängning att hantera, eftersom tidsbegränsade uppehållstillstånd idag är huvudregel.
– De omfattande reformer som är aktuella inom migrationsområdet både nationellt och på EU-nivå har också stor påverkan på Migrationsverkets verksamhet, exempelvis reformeringen av mottagningssystemet och införandet av EU:s migrations- och asylpakt, säger Maria Mindhammar.
Prognosen i siffror
Migrationsverkets förvaltningsanslag för 2025 uppgår till cirka 5,3 miljarder kronor.
Skyddssökande från Ukraina
I dagsläget gäller EU:s massflyktsdirektiv för personer som flytt från Ukraina till den 4 mars 2026. Migrationsverkets prognoser utgår från gällande lagstiftning och idag finns inget EU-beslut om ytterligare förlängning. Beräkningarna i huvudprognosen bygger därför på att det tillfälliga skyddet upphör i mars nästa år. Det antas i så fall leda till att cirka hälften av dem som då har skydd enligt massflyktsdirektivet istället söker asyl under 2026. I prognosen har Migrationsverket också gjort alternativa beräkningar utifrån scenariot att massflyktsdirektivet förlängs ett år.
Scenarier för antalet skyddssökande från Ukraina till Sverige
Scenarier 2025:
- Lägre scenario: 7 000
- Huvudscenario: 12 000
- Högre scenario: 50 000
Planeringsantaganden för 2025, inkomna ansökningar övriga
ärendekategorier
Siffror i parentes avser jämförelse med antagandena för 2025 i prognosen från oktober 2024 (antal personer):
- Asyl, förstagångsansökningar: 7 000 (9 500)
- Asyl, förlängningsansökningar: 23 000 (23 000)
- Studerandeärenden (förstagång och förlängning): 30 000 (30 000)
- Anknytningsärenden (förstagång och förlängning): 54 000 (56 000)
- Arbetsmarknadsärenden (förstagång och förlängning): 91 000 (93 000)
- Medborgarskapsärenden: 63 000 (65 000)
Kommunmottagna och kvotflyktingar
Antalet kommunmottagna beräknas uppgå till cirka 14 100 personer under 2025. Kommunmottagna omfattar tidigare asylsökande som fått uppehållstillstånd och deras anhöriga, personer med skydd enligt massflyktsdirektivet som folkbokförs, samt 900 kvotflyktingar som Migrationsverket har i uppdrag att överföra till Sverige i år. Om
massflyktsdirektivet förlängs höjs prognosen för kommunmottagna med ytterligare 400 personer.
Återvändande
Antalet som återvänder självmant beräknas till cirka 6 900 (6 900) under 2025, varav 3 800 (3 800) är personer som fått avslag på asylansökan. Resterande avser ett återvändande efter avslag på förlängningsansökan inom tillståndsområdet.
Läs prognosen Pdf, 677.6 kB, öppnas i nytt fönster.
*Idag är ett beslut om utvisning eller avvisning giltigt i fyra år från att det får laga kraft, därefter upphör beslutet att gälla (det preskriberas) och det är möjligt att söka asyl på nytt. Regeringen vill förlänga preskriptionstiden till fem år och att den ska börja gälla från det att personen lämnat landet i enlighet med sitt beslut (vilket i regel innebär att personen ska lämna EU-ländernas territorium och Schengenområdet). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025.
**Avser personer med ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen, samt överföringar enligt Dublinförordningen.