Riksrevisionen: Rutinerna för att handlägga uppehållstillstånd för studier fungerar väl
Migrationsverkets rutiner för att handlägga ansökningar om uppehållstillstånd för studier fungerar överlag väl, konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning. Samtidigt menar myndigheten att Migrationsverkets handläggningstider bidrar till en lång antagningsprocess.
– Riksrevisionens granskning ger oss värdefulla inspel för det fortsatta arbetet med studerandeärenden. När det gäller handläggningstiderna arbetar vi för att korta dem och har också gjort det under 2024, säger Markus Filipsson, processledare på Migrationsverket.
Riksrevisionen har granskat antagningssystemet för studenter från länder utanför EU och EES. Myndigheten har även tittat på om utbildningen för studenterna organiseras och finansieras på ett effektivt sätt. I rapporten lämnar Riksrevisionen slutsatser och rekommendationer till regeringen, Migrationsverket, Universitets- och högskolerådet, samt 33 universitet och högskolor.
Riksrevisionen har bland annat granskat Migrationsverkets rutiner för att handlägga ansökningar om uppehållstillstånd för studier. Slutsatsen är att rutinerna överlag fungerar väl för att särskilja seriösa studenter från oseriösa.
Handläggningstiderna påverkar antagningen
Enligt Riksrevisionen är den långa antagningsprocessen ett hinder i rekryteringen av studenter från tredje land, och Migrationsverkets handläggningstider bedöms vara en bidragande faktor till den. Majoriteten av dem som ansöker om uppehållstillstånd för studier får beslut inom den förordningsstyrda tiden på 90 dagar. Men andelen som får vänta längre har ökat under de år som granskningen omfattar – från åtta procent 2013 till drygt 30 procent 2023.
– Ett skäl kan vara att vi under dessa år har intensifierat arbetet för att motverka missbruk av uppehållstillstånden, och därför gjort fler utredningar för att kontrollera studieavsikt. Men i år har vi kortat handläggningstiderna och de ser betydligt bättre ut än tidigare år. Vi kommer att fortsätta samarbetet med SUHF för att motverka missbruk och samtidigt underlätta för seriösa studenter att komma till Sverige, säger Markus Filipsson.
Inga indikationer på utbrett missbruk enligt rapporten
Både Riksrevisionen och Migrationsverket har i tidigare rapporter funnit tecken på ett utbrett missbruk av uppehållstillstånd för studier. I den nya granskningen drar Riksrevisionen delvis en annan slutsats, och konstaterar att man inte funnit sådana indikationer.
– I den här rapporten har man använt en relativt snäv definition av missbruk. Vår bild är att det förekommer ett missbruk, och försök till missbruk, av uppehållstillstånden men att det är koncentrerat till vissa områden, säger Markus Filipsson.
Varje år avslår Migrationsverket också ett antal ansökningar om uppehållstillstånd för studier, på grund av att personen inte bedöms ha för avsikt att nyttja uppehållstillståndet för att studera.
– Även om det inte är ett genomfört missbruk så är det ett försök till det, och något som kräver resurser i och med de extra utredningar Migrationsverket behöver göra, säger Markus Filipsson.
Kontrollen av anhöriga kan förbättras
En student som kommer till Sverige för att studera får ta med sig anhöriga, som då beviljas uppehållstillstånd under samma tid som studenten. När det gäller anhöriga menar Riksrevisionen att Migrationsverkets kontroller brister och att handläggarna har knapphändiga rutiner och ett tunt underlag att utgå från. Migrationsverket rekommenderas att säkerställa att myndigheten har ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma anknytningen mellan student och anhörig inför beslut om uppehållstillstånd.
– Det här är något vi tar till oss och kommer att titta vidare på, säger Markus Filipsson.
