Ett år med höjt lönekrav
Ett år har gått sedan lönekravet för arbetstillstånd höjdes och i en ny rapport har Migrationsverket analyserat dess effekter och resultat.
I analysen framgår det att andelen avslag ökat inom vissa branscher och yrken, är oförändrat eller minskat inom andra. Samtidigt går det inte att med säkerhet bedöma att de senaste årets förändringar enbart beror på att lönekravet höjts.
Den 1 november har det gått ett år sedan regeringens beslut om att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd i Sverige. Med god försörjning menas en lön om minst 80 % av den svenska medianlönen vid ansökan om arbetstillstånd i Sverige, vilket definieras som lönekravet.
Sammantaget för alla branscher och yrken så har andelen avslag för förstagångsansökningar ökat från 27 till 35 procent efter den 1 november 2023 – en ökning med åtta procentenheter.
Högre andel avslag inom utredningskrävande branscher
Restaurang- och städbranschen är exempel på branscher som andelen avslag ökat mest – samtidigt som antalet nyinkomna ansökningar inom dessa branscher också minskat efter att försörjningskravet infördes.
Inom restaurangbranschen har andelen avslagsbeslut ökat från 34 till 46 procent och inom städbranschen från 28 till 49 procent.
Men inom dessa branscher är arbetslivskriminalitet eller missbruk av regelverket mer vanligt förekommande.
– Det går därför inte att säga med säkerhet att avslagen enbart beror på lönekravet. Utan det kan finnas andra orsaker som framkommit i prövningen av ärendet som resulterat i avslag, exempelvis att missbruk upptäcks, säger Fredrik Bengtsson, regiondirektör, region Syd.
Minskat antal avslag inom andra branscher
Även antalet avslag för vissa vårdyrken har ökat, exempelvis för vårdbiträden och personliga assistenter har det gått från 29 till 38 procent.
När det gäller sjuksköterskor och undersköterskor däremot antalet avslag minskat. En anledning till det kan vara att många har en lön över 80 % av medianlönen.
Inom andra yrken är det en ringa ökning, eller ingen skillnad alls. Inom högkvalificerad arbetskraft har avslagsbesluten ökat från 3 till 4 procent och inom lantbruksyrken är det ingen förändring. Inom maskinell tillverkning och transport har andelen avslagsbeslut däremot minskat från 18 till 13 procent.
– Samtidigt kan vi inte utesluta att ett ökat eller minskat antal avslag enbart beror på lönekravet. Utan det kan vara andra faktorer som exempelvis lågkonjunktur eller behov av en viss arbetskraft som påverkar både arbetsmarknaden och löner, säger Fredrik Bengtsson.
En större effekt bedöms vid förlängsansökningar nästa år
När det gäller förlängningsansökningar har avslagsbesluten ökat från 4 till 6 procent. De ansökningar som kom in innan 1 november 2023 prövades utifrån lönekravet vid tidpunkten för ansökan och de som redan har giltiga tillstånd påverkas inte.
Av de ansökningar som beviljades under 2023 har 15 %, cirka 4 500 personer, en lön som ligger mellan kravet på god försörjning och den senaste medianlönen för Sverige. Det är först nästa år när dessa förlängningsansökningar ska prövas som det går att se effekten av lönekravet.
Läs rapporten i sin helhet: Lönekravet för arbetstagare – analys
Pdf, 489.7 kB.