Migrationsverket föreslår utökat förvaltningsanslag

Migrationsverket föreslår att förvaltningsanslaget utökas 2025 och 2026. Budskapet är att myndigheten behöver en stabil finansiering för att kunna bibehålla kapaciteten i prövningen, genomföra de politiska reformerna och hantera effekterna av kriget i Ukraina. Myndigheten ser också behov av mer medel för bland annat digitalisering och stärkt IT-säkerhet.

På fredagen, den 1 mars, lämnade Migrationsverket in budgetunderlaget för åren 2025–2027 till regeringen. Eftersom nivån på förvaltningsanslaget minskar kraftigt mellan åren 2025 och 2026 enligt regeringens budgetproposition ser myndigheten behov av en förstärkt finansiering.

– Den nuvarande anslagsnivån skulle ge stor påverkan redan nästa år. Utan mer medel skulle vi få en kraftig ökning av antalet öppna ärenden och ökade kostnader för mottagandet samtidigt som det skulle inverka på reformarbetet, säger generaldirektör Maria Mindhammar.

Migrationsverket föreslår därför att myndighetens förvaltningsanslag ökar med 251 miljoner kronor för 2025 och 990 miljoner kronor för 2026 jämfört med beräknad tilldelning i budgetpropositionen för 2024.

Tillskott krävs bland annat för det fortsatta arbetet med att nå författningsstyrda handläggningstider och för tvingande kostnadsökningar till följd av inflation. En stor del av resursbehovet 2026 är kopplat till de följdeffekter som ett långvarigt krig i Ukraina får i verksamheten.*

Stärkt finansiering krävs också för det utvecklingsarbete som Migrationsverket behöver bedriva för att genomföra uppdraget och reformerna. Det handlar bland annat om att med digitalisering utveckla bättre service, förbättra e-tjänster och effektivisera handläggningen. Myndigheten lyfter särskilt fram det ökade behovet av att stärka informationssäkerheten utifrån en förändrad hotbild.

– Samtidigt som informationen behöver skyddas från obehöriga aktörer måste delar av den också göras tillgänglig för andra myndigheter. För att vi ska kunna göra det här behövs mer medel, säger Maria Mindhammar.

I förslaget till anslagsnivå för åren 2025–2026 räknar Migrationsverket med tillskott för reformer. I budgetpropositionen har regeringen öronmärkt medel för satsningar gällande ändrade medborgarskapsregler, ökade insatser för återvändande, fler förvarsplatser och statliga boenden för asylsökanden. Myndigheten räknar med att nyttja dessa medel fullt ut men ser behov av ytterligare analys.

– Myndighetens förslag till finansiering är en första bedömning av de ekonomiska förutsättningar som krävs. Det finns stora osäkerheter kopplat till olika delar av uppdraget och de reformer som väntar. Vi kommer att redovisa mer uppdaterade beräkningar för regeringen efterhand, säger Maria Mindhammar.

Migrationsverket har återkommande kontakt med Justitiedepartementet kring resursbehoven. Efter inlämnandet av budgetunderlaget fortsätter regeringens beredning av statens budget. Den avslutas i samband med att budgetpropositionen för 2025 lämnas till riksdagen i september i år.

Maria Mindhammar framhåller att migration och integration är områden som har hög politisk prioritet. Migrationsverket har en central roll i genomförandet av de politiska reformerna och behöver en finansiering som ger stabilitet i verksamheten och kraft i förändringsarbetet. Det är en viktig utgångspunkt för den fortsatta dialogen om finansieringen.

– Vi är tydliga med att myndigheten behöver stabila och långsiktiga ekonomiska förutsättningar framöver för att lyckas med uppdraget och de omfattande reformerna inom området. Vi har en god dialog med regeringen om det, säger Maria Mindhammar.

Se Migrationsverkets budgetunderlag för 2025-2027 här Länk till annan webbplats.

*Myndighetens prognoser och budgetunderlag utgår fortsatt från ett huvudscenario med ett långvarigt krig i Ukraina. Enligt massflyktsdirektivet ska medlemsstaternas nationella asyl- och migrationslagstiftning tillämpas när det tillfälliga skyddet upphör. Migrationsverkets beräkningar och antaganden utgår från att det nationella regelverket tar vid och att många söker asyl eller annat uppehållstillstånd när det tillfälliga skyddet upphör. Men mycket talar för att det införs en EU-gemensam lösning för att hantera ukrainska flyktingars status i unionen efter den 4 mars 2025, vilket i sin tur kan medföra att det beräknade behovet av förvaltningsmedel minskar.