Möjligt fatta beslut i ukrainska asylärenden och fler kan få skydd enligt massflyktsdirektivet
Migrationsverket publicerar idag ett nytt rättsligt ställningstagande om hur ukrainska medborgares skyddsbehov ska bedömas. I och med det kommer myndigheten återigen att fatta beslut i asylärenden som gäller personer från Ukraina.
– Efter ett nytt regeringsbeslut kan fler skyddssökande från Ukraina nu också beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket.
Sedan i mars 2022 har Migrationsverket som huvudregel inte prövat och fattat beslut i asylansökningar från medborgare i Ukraina. Orsaken är det osäkra läget i landet efter Rysslands invasion, som gjort det svårt att göra en framåtsyftande bedömning av människors behov av skydd. Samtidigt har de allra flesta som flytt från Ukraina kunnat få skydd genom massflyktsdirektivet, som EU aktiverade i mars 2022. Men ett mindre antal ukrainare har hittills inte omfattats av direktivet och därför levt som asylsökande i väntan på beslut.
Fler kan få skydd enligt massflyktsdirektivet
Regeringen har nu beslutat att fler personer ska kunna få skydd enligt massflyktsdirektivet. Tidigare krävdes att man kom till Sverige den 30 oktober 2021 eller senare. Regeringens beslut innebär att även personer från Ukraina som kom till Sverige före den 30 oktober 2021 ska omfattas av massflyktsdirektivet.
Cirka 1 000 ukrainska medborgare som tidigare inte omfattats av massflyktsdirektivet har idag en öppen asylansökan hos Migrationsverket. De kommer nu som huvudregel att kunna beviljas tillfälligt skydd och få uppehållstillstånd enligt direktivet. Dessa uppehållstillstånd gäller till den 4 mars 2025.
Konfliktutvecklingen i Ukraina mer förutsägbar
Konfliktutvecklingen i Ukraina är mer förutsägbar nu än tidigare. Mot bakgrund av det bedömer Migrationsverket att det, med stöd av aktuell landinformation, går att göra en framåtsyftande bedömning av skyddsbehovet för ukrainare som söker asyl i Sverige.
– Det innebär att vi nu åter börjar utreda asylansökningar som gäller ukrainska medborgare. Vi kommer först bedöma om de omfattas av massflyktsdirektivet efter regeringens beslut. De som inte omfattas av massflyktsdirektivet kommer att få en individuell bedömning av sina skyddsskäl, säger Carl Bexelius.
I det nya rättsliga ställningstagandet, som är styrande för Migrationsverkets prövning av asylansökningar, konstateras att det råder en väpnad konflikt i hela Ukraina. Men att graden av urskillningslöst våld skiljer sig mellan olika regioner. I provinserna Donetsk, Charkiv, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja bedöms våldsnivån som mycket hög, så att en person genom sin blotta närvaro riskerar att utsättas. I ytterligare fyra provinser bedöms våldsnivån som hög.
I övriga landet bedöms nivåerna av våld som låga eller mycket låga, och i två provinser bedöms det inte förekomma något urskillningslöst våld. Migrationsverket bedömer också att internflykt inom landet i allmänhet är ett alternativ för den som söker asyl.
– I massflyktsdirektivets bemärkelse bedöms det idag inte vara möjligt att återvända till Ukraina på trygga och varaktiga villkor. Det kan därför tyckas motsägelsefullt att ett skyddsbehov kan anses saknas vid bedömningar som görs enligt det rättsliga ställningstagandet. Men massflyktsdirektivet och skyddsgrundsdirektivet, som en asylansökan prövas enligt, har olika syften. De två systemen kompletterar varandra i en situation där många människor flytt och söker skydd, säger Carl Bexelius.
Berörda personer behöver inte göra något
Migrationsverket kommer att titta på de asylansökningar som kommit in och bedöma om en person omfattas av massflyktsdirektivet eller inte. De berörda personerna behöver inte göra något, utan kommer att kontaktas av Migrationsverket.
Läs mer
Fakta: Massflyktsdirektivet och skyddsgrundsdirektivet
Syftet med massflyktsdirektivet är att erbjuda ett omedelbart och kortvarigt skydd, utan att det görs några individuella bedömningar av skyddsbehovet. Det är EU (Europeiska rådet) som beslutar om att aktivera eller avaktivera massflyktsdirektivet.
Ordinarie asylansökningar prövas enligt skyddsgrundsdirektivet och utlänningslagen. Skyddsgrundsdirektivet har till syfte att genom framåtsyftande och individuella bedömningar erbjuda personer ett varaktigt skydd.