Migrationsverket svarar: så arbetar vi för att upptäcka säkerhetshot

Säkerhet, terror och hot mot Sverige har på senare tid präglat debatten i samhället med anledning av det försämrade säkerhetsläget. Frågor har ställts om vad Migrationsverket gör och hur personer med kopplingar till terrorism kan befinna sig i Sverige. I den här delen av ”Migrationsverket svarar” går vi närmare in på hur myndigheten arbetar för att upptäcka och hantera personer som eventuellt utgör ett säkerhetshot.

Migrationsverket har en skyldighet att hjälpa Säkerhetspolisen i deras arbete att förebygga och avslöja brott mot Sveriges säkerhet och i frågor som rör terrorism. Det innebär bland annat att Migrationsverket ska uppmärksamma möjliga säkerhetshot i ärenden om uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap för att kunna informera Säkerhetspolisen. Migrationsverket och Säkerhetspolisen har sedan flera år ett mycket nära samarbete och ett kontinuerligt utbyte av information inom det regelverk som finns.

Då ska infor­ma­tion utbytas med Säker­hetspo­lisen

Information och indikationer som kan vara intressanta för Säkerhetspolisen kan inkomma till Migrationsverket på olika sätt. Det uppmärksammas ofta genom myndighetens samtal med sökande men kan även ske genom exempelvis tips från allmänheten. Myndigheten kan också få information genom inlämnade dokument och passhandlingar eller från personal som arbetar i Migrationsverkets boenden. Det avgörande är om det finns indikationer som tyder på att personen eventuellt kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet – då ska ärendet föredras för Säkerhetspolisen. Det innebär att man presenterar ärendet för att veta hur man ska gå vidare och om Säkerhetspolisen vill titta närmare på det.

Vissa av de ärenden som föredras skickas till Säkerhetspolisen på remiss – det betyder enkelt uttryckt att Migrationsverket frågar Säkerhetspolisen om det finns omständigheter som påverkar ärendet och som rör Sveriges säkerhet. I vissa fall är det Säkerhetspolisen som på eget initiativ begär att få yttra sig i ett ärende. När deras utredning är klar lämnar de ett yttrande till Migrationsverket. Om Säkerhetspolisen bedömer att personen utgör ett säkerhetshot lämnar de en så kallad erinran – det betyder att de exempelvis föreslår att Migrationsverket ska avslå ansökan av skäl som rör Sveriges säkerhet.

Läs mer om hur Säkerhetspolisen arbetar med utlänningsärenden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad är ett säker­hets­ä­rende?

Det är först när Säkerhetspolisen yttrar sig i ett ärende och har en erinran som rör Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet som ärendet formellt är ett säkerhetsärende, enligt bestämmelserna i utlänningslagen eller lagen om svenskt medborgarskap. Samtliga säkerhetsärenden hanteras av en särskild enhet på Migrationsverket. Även om Säkerhetspolisen yttrar sig i ett ärende och föreslår att en person exempelvis inte bör beviljas uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap, är det Migrationsverket som slutligen självständigt fattar beslut i frågan. Säkerhetspolisen är dock expertmyndighet för bedömningar av vilka personer som kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet. Om Migrationsverket beslutar att avslå en ansökan kan den sökande överklaga beslutet.

Det är viktigt att inte blanda ihop säkerhetsärenden med ärenden som rör misstankar om folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser. Migrationsverket har en skyldighet att polisanmäla sådana brott men det innebär inte nödvändigtvis att de är säkerhetsärenden.

Kvali­fi­ce­rade säker­hets­ä­renden

En person som inte är svensk medborgare får utvisas från Sverige enligt en särskild lag, lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, om personen kan antas komma att begå eller på annat sätt medverka till ett brott enligt terroristbrottslagen eller kan utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. En ansökan om utvisning görs av Säkerhetspolisen men det är Migrationsverket som prövar och beslutar i frågan. Enligt denna speciallagstiftning får Säkerhetspolisen också vidta andra kontrollåtgärder mot personen.

Särskilda kontakt­per­soner och speci­a­lister på Migra­tions­verket

På Migrationsverket finns särskilda regionala kontaktpersoner och specialister som arbetar med potentiella säkerhetsärenden.

De särskilda kontaktpersonerna, som kallas för SPoC:ar (Single Point of Contact), ansvarar för den regionala kontakten med Säkerhetspolisen och stödjer verksamheten i enskilda ärenden för att hjälpa handläggare och beslutsfattare.

De regionala specialisterna hanterar ärenden som rör uteslutande och hot mot allmän ordning och säkerhet och stödjer myndighetens verksamhet i dessa frågor. Med uteslutande menas ärenden där en person som söker asyl kan uteslutas från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande om han eller hon kan misstänkas ha begått vissa typer av brott eller gärningar.

Hur kan personer som utgör ett säker­hetshot vistas i Sverige?

Säkerhetspolisen kan i ett särskilt yttrande förorda att den sökande ska avvisas eller utvisas, det vill säga lämna Sverige. Om Migrationsverket fattar ett sådant beslut i ett säkerhetsärende är det Säkerhetspolisen som ansvarar för att det verkställs. Att Migrationsverket fattar beslut om av- eller utvisning betyder dock inte alltid att beslutet kan genomföras – det kan inte ske om personen till exempel riskerar dödsstraff eller tortyr. Det uppstår då ett så kallat verkställighetshinder.

Om det föreligger verkställighetshinder i ett säkerhetsärende enligt utlänningslagen fattar Migrationsverket ett beslut om avvisning eller utvisning, men beviljar samtidigt ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som oftast är giltigt i ett år. När det tillståndet löper ut gör Migrationsverket en ny bedömning av verkställighetshindret och om det fortfarande är aktuellt.

Statistik

Hur många ärenden skickas egentligen på remiss till Säkerhetspolisen och hur många blir formellt ett säkerhetsärende? Här kan du ta del av statistik och diagram för att få en tydligare bild.