Återvändandecenter rapporteras till regeringen
Idag lämnar Migrationsverket en rapport till regeringen om uppdraget att påbörja inrättandet av återvändandecenter.
– Det har varit ett intensivt arbete som utförts på kort tid och vi har identifierat viktiga områden att jobba vidare med, säger Migrationsverkets generaldirektör Maria Mindhammar.
I slutet av juni 2023 fick Migrationsverket i uppdrag av regeringen att inrätta särskilda boenden för personer som fått avslag på sin asylansökan och har ett verkställbart beslut om att återvända.
– Målsättningen är att underlätta och ge stöd, så att återvändandet kan ske på ett så effektivt och bra sätt som möjligt för de personer som berörs. Verksamheten har precis kommit igång och vi ska fortsätta utveckla bland annat arbetsmetoder, boendemiljö och samverkan, säger Migrationsverkets generaldirektör Maria Mindhammar.
Under hösten har fem återvändandecenter med sammanlagt 650 platser inrättats i Burlöv, Enköping, Malmö, Mölndal och Stockholm. Centren har skapats genom att omvandla en del av myndighetens befintliga boendeanläggningar. Målet är att ha cirka 2000 platser vid utgången av år 2024.
– Det har gått för kort tid för att kunna dra några långtgående slutsatser när det gäller resultat, men vissa iakttagelser har redan gjorts kring att det underlättar återvändandearbetet när personerna är tillgängliga och vi kan ha en nära dialog, säger Maria Mindhammar.
Stöd för återetablering
På boendet får den som ska återvända bland annat stöd i att planera sitt återvändande och återetablering i hemlandet.
– Genom att den som ska återvända bor på centret kan vi erbjuda motiverande samtal och rådgivning mer regelbundet. Målsättningen är att processen vid återvändande ska vara så kort som möjligt. Men ett antal personer kommer sannolikt att bo i centren under en längre tid. Det gör att vårt arbete och verksamhetens utformning kommer vara avgörande både utifrån ett hälso- och trygghetsperspektiv, säger Filippa Nordfeldt, uppdragsledare för regeringsuppdraget på Migrationsverket.
Ansvar för skola och sjukvård
I uppdraget från regeringen ingår att analysera konsekvenser för de som bor i centren, inte minst ur ett barnrättsperspektiv. Rapporten tar upp att både lokaler och verksamhet behöver utformas med hänsyn till sårbara gruppers särskilda behov.
– Barn som bor på återvändandecenter har rätt till skola och vård på samma villkor som andra barn. Det ställer krav på de kommuner och regioner där återvändandecenter finns och vi lyfter i rapporten ett antal frågor som kan behöva ses över och förtydligas när det gäller exempelvis ansvar och ersättningar, säger Filippa Nordfeldt.
Samverkan nödvändig
Migrationsverket har i arbetet med att inrätta återvändandecenter samverkat med ett antal myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer.
– Samverkan är helt nödvändig för att skapa en välfungerande återvändandeprocess. Vi har bland annat dialog med berörda kommuner och med polisen. Men även frivilligorganisationer spelar en viktig roll för att bidra till en trygg och hälsosam boendemiljö på centren, säger Filippa Nordfeldt.
Behov vid eventuell utökning
I rapporten konstaterar Migrationsverket att om användningen av återvändandecenter ska utökas ytterligare, behöver lagen om mottagning av asylsökande (LMA) ses över, eller annan lagstiftning införas.
Med nuvarande regelverk kan exempelvis en del personer inte bo kvar i, eller flytta till, ett återvändandecenter eftersom deras rätt till bistånd enligt LMA har upphört.
Det finns heller inga direkta incitament för den som bor i eget boende att flytta till ett återvändandecenter och det får inga konsekvenser enligt nu gällande lagstiftning att tacka nej till en erbjuden plats.
Redovisning av uppdrag att inrätta återvändandecenter
Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.