20 procent av de sökande kan påverkas av höjt försörjningskrav
Regeringen föreslår ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare, från dagens 13 000 kronor till 26 560 kronor. Migrationsverket har nu svarat på den utskickade remissen.
– Vi ställer oss positiva till utformningen av kravet på god försörjning. En schablonbaserad beräkning ökar förutsebarheten för den arbetssökande och bidrar till enhetligheten i prövningen. Det förutsätter dock att lagstiftningen och vägledningen är entydig och precis, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket.
Regeringen föreslår att en god försörjning enligt utlänningslagen ska innebära att en arbetskraftsinvandrare får en lön på minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige. Det innebär att försörjningskravet ökar till 26 560 kronor och kommer att justeras årligen, i samband med att SCB publicerar uppgifter om medianlön i Sverige.
Syftet med ett höjt försörjningskrav är, enligt regeringen, att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.
Yrken som påverkas
De yrkesområden som påverkas mest är yrken inom service, omsorg, försäljning, lantbruk, trädgård, skogsbruk, fiske och yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion. De har en lön som ligger under föreslaget krav.
Enligt Migrationsverkets statistik har ungefär var fjärde arbetstagare en lön under det föreslagna kravet. Många ligger däremot strax under det nya lönekravet och kan uppnå kravet genom en realistisk löneökning.
– Vår bedömning är att det i realiteten är cirka 10-20 procent av de sökande som kommer påverkas av regeländringen, säger Carl Bexelius.
Arbetstagare som är undantagna det nya kravet är de som nyttjar den fria rörligheten, de som har eller ansöker om EU-blåkort, ICT-tillstånd och säsongsarbetare.
Fler kontroller
Migrationsverket uppskattar att det kommer, vid införandet av nya kravet, finnas redan inlämnade ansökningar där lönen inte når upp till nya kravet på 26 560 kr. Naturligt för dessa ärenden är att arbetsgivaren och arbetstagaren ska få möjlighet att inkomma med en justerad lön, vilket innebär att ärendet behöver kompletteras, vilket i sin tur kan påverka handläggningstiden
– Det finns en risk att oseriösa arbetsgivare redovisar en lön som ser ut att uppfylla kravet men den lön som betalas ut är mycket lägre, något som myndigheten behöver kontrollera, säger Carl Bexelius.
Börja gälla i oktober
Ändringen ska träda ikraft den 1 oktober 2023 och det föreslås att det inte finns behov av övergångsbestämmelser.
– Myndigheten behöver anpassa handläggningsstöd och handläggningssystem för att möta det nya kravet. Även information till externa parter, ansökningsblanketter, e-tjänster och beslutsmallar behöver justeras i samband med ändrad lagstiftning. Därför är det av vikt att detta beaktas i samband med datum för ikraftträdandet, säger Carl Bexelius.
Läs Migrationsverkets yttrande
Pdf, 765.2 kB, öppnas i nytt fönster.