Migra­tions­verket svarar: hur får man svenskt medbor­gar­skap?

I samband med Sveriges nationaldag vill Migrationsverket uppmärksamma frågan om medborgarskap och förklara hur det går till när man blir svensk medborgare. Ämnet har länge varit ett av myndighetens största – den här artikeln ska besvara några av de vanligaste frågorna.

Hur blir man svensk medbor­gare?

Det finns olika sätt att bli svensk medborgare: genom ansökan, anmälan eller automatiskt genom födsel eller adoption. Ett barn blir svensk medborgare vid födseln om någon av föräldrarna är svenska medborgare, men det kan också handla om ett barn som adopteras av en svensk förälder.

Vi kommer i den här artikeln att fokusera på de personer som blir svenska medborgare genom en ansökan eller anmälan – eftersom det är de vanligaste tillvägagångssätten som står för flest antal medborgarskapsärenden varje år.

Kraven för att bli svensk medborgare genom ansökan finns i lagen om svenskt medborgarskap, som säger att man ska:

• Ha fyllt 18 år
• Kunna styrka sin identitet
• Ha bott i Sverige en viss tid
• Ha levt ett skötsamt liv
• Ha permanent uppehållstillstånd eller ha uppehållsrätt eller uppehållskort, eller uppehållsstatus.

Att ha levt ett skötsamt liv innebär att man inte får ha skulder eller ha begått brott i Sverige. Migrationsverket hämtar in uppgifter från Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Om man har skulder eller har begått brott kan man ändå bli svensk medborgare – men det måste ha gått en viss tid efter att skulderna är betalda och straffen avtjänade.

En anmälan om att bli svensk medborgare är ett förenklat tillvägagångssätt jämfört med ansökan. Alla kan inte lämna in en anmälan, utan det gäller endast minderåriga barn, unga vuxna mellan 18 och 21 år och nordiska medborgare.

Det finns olika typer av anmälningar om svenskt medborgarskap och därmed olika krav – och undantag från kraven. Här begränsar vi oss till anmälan enligt 7 § lagen om svenskt medborgarskap, som gäller för minderåriga barn. En sådan anmälan kan lämnas in om barnet:

• Har permanent uppehållstillstånd, uppehållsrätt, uppehållskort eller uppehållsstatus i Sverige
• Har bott i Sverige i minst tre år, eller två år om barnet är statslöst
• Inte har fyllt 18 år.

För den här gruppen ställs inget krav på styrkt identitet eller skötsamhet, som det gör vid en ansökan.

Så många blev svenska medbor­gare 2022

Förra året inkom ungefär 86 000 ärenden om att bli svensk medborgare, under samma period avgjordes nästan 92 000 ärenden. Dessa siffror visar på att myndigheten avgjorde fler ärenden än vad som togs emot.

Den genomsnittliga handläggningstiden för de avgjorda ansökningarna var 519 dagar och andelen beviljande låg på 84 procent. Vad gäller anmälningar var den genomsnittliga handläggningstiden 82 dagar och andelen bifall 80 procent. Om man ser till antal blev nästan 90 000 personer svenska medborgare under 2022: 75 000 genom ansökan och 15 000 genom anmälan.

Vid årets slut fanns lite mer än 88 000 öppna ansökningar och drygt 6 000 anmälningar.

Av de personer som beviljades svenskt medborgarskap under 2022 stod Syrien, Eritrea, Somalia, Afghanistan och Irak för de fem största medborgarskapen.

Hur lång tid tar det att få beslut?

Migrationsverket har sedan flera år tillbaka långa handläggningstider för ansökan om medborgarskap. Det beror främst på det stora antalet ansökningar som har kommit in på kort tid – vilket kan kopplas ihop med den stora flyktingströmmen år 2015 då 163 000 personer sökte asyl i Sverige, varav drygt 95 000 beviljades uppehållstillstånd.

Av de medborgarskapsansökningar som har avgjorts de senaste sex månaderna har 75 procent fått beslut inom 36 månader, resterande 25 procent har fått vänta längre än så. När det gäller anmälningar som har avgjorts de senaste sex månaderna har 75 procent fått beslut inom tio månader.

Varför tar det så lång tid?

Det finns flera faktorer som påverkar hur lång tid man får vänta på beslut, här är några exempel:

• Utredningskrävande eller inte – alla nyinkomna ärenden genomgår en så kallad screening. Där görs en kategorisering utifrån hur utredningskrävande ärendet är. Ett mindre utredningskrävande ärende kan ofta avgöras inom sex månader.
• Kontroll hos andra myndigheter – Migrationsverket är beroende av uppgifter från andra myndigheter som Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kronofogdemyndigheten. Beroende på den sökandes bakgrund kan registerkontrollen ta olika lång tid – något som Migrationsverket inte kan påverka.
• Begäran om avgörande – enligt 12 § förvaltningslagen kan man begära att ärendet ska avgöras när man har väntat på beslut i minst sex månader. Att många sökande lämnar in en sådan begäran tar mycket resurser från den vanliga prövningen, vilket leder till att handläggningstiderna generellt blir längre.

Det säger lagen

När man pratar om handläggningstider brukar man prata om författningsstyrda tider – det vill säga så lång tid som lagar och förordningar säger att en myndighet har på sig att fatta beslut. När det gäller ansökan om svenskt medborgarskap finns ingen sådan tid, dock gäller förvaltningslagen: de ska hanteras så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt, och det ska göras på ett rättssäkert sätt.

Vad gör Migra­tions­verket för att korta ner hand­lägg­nings­ti­derna?

Migrationsverket arbetar ständigt för att förbättra läget och korta ner handläggningstiderna. Till exempel har verksamheten som arbetar med medborgarskapsärenden utökats från en ort till två. I dag arbetar nästan 200 personer med handläggningen – en siffra som kommer att öka ytterligare under kommande år.

En annan åtgärd som har vidtagits är att myndigheten har bett om ett tillfälligt undantag från 12 § förvaltningslagen, det vill säga möjligheten att lämna in en begäran om avgörande. Syftet är att skapa en paus i hanteringen av så kallade dröjsmålsärenden för att kunna korta ner handläggningstiderna och minska antalet ärenden som väntar.

Digitaliseringen är också en viktig del i arbetet för att nå kortare handläggningstider, till exempel kan myndigheten fatta helt automatiska beslut i ärenden eller utföra automatiska kontroller och kompletteringar.

Ett svenskt medbor­gar­skap kan inte åter­kallas

Frågan om huruvida ett svenskt medborgarskap kan återkallas eller inte väcker ofta debatt. Det svenska medborgarskapet skyddas av en av våra fyra grundlagar och är därigenom oåterkalleligt. Det gäller även om man har begått brott eller på annat sätt inte har levt ett skötsamt liv.

Skillnad på åter­kal­lelse och förlust

Det är vanligt att återkallelse blandas ihop med förlust av medborgarskap, vilket är något annat. En svensk medborgare förlorar sitt svenska medborgarskap när man fyller tjugotvå år om man är född utomlands, aldrig har bott i Sverige och inte heller har varit här under förhållanden som visar att man har samhörighet med landet.