Migra­tions­verket svarar: hur många åker till­baka till sitt hemland?

I den här delen av Migrationsverket svarar belyser vi återvändande och återvandring – två områden som ofta blandas ihop men som är två helt olika saker.

På vilka olika sätt kan personer åter­vända eller åter­vandra?

Vi inleder med att reda ut en första grundläggande fråga: vad är skillnaden mellan återvändande och återvandring?

Ett förenklat svar är att återvändande är när en person har fått ett beslut om avvisning eller utvisning som innebär att denne är skyldig att lämna Sverige och Schengenområdet. Om personen inte följer beslutet kan ärendet lämnas över till polisen – överlämnandet kan ske på två grunder: antingen för att det behövs tvång för att verkställa beslutet, eller för att personen håller sig undan och måste efterlysas. Migrationsverket avslutar återvändandeärendet när personen har rest ut eller om ärendet lämnas över till polis för verkställighet. Vi förklarar begreppet verkställighet längre ner.

Återvandring är istället när en person som har ett giltigt uppehållstillstånd själv väljer att lämna Sverige och flytta tillbaka till hemlandet eller ett annat land där personen har rätt att vistas.

Vad händer efter beslutet?

Beroende på om man har fått ett beslut om avvisning eller utvisning har man olika lång tid på sig att lämna Sverige. Vid avvisning gäller två veckor och vid utvisning fyra. Om det finns särskilda skäl kan man få längre tid än så på sig att lämna Sverige. Tiden börjar räknas från när beslutet har fått laga kraft – alltså vid tidpunkten då det inte längre går att överklaga. Migrationsverket ansvarar för att hålla återvändandesamtal med den som ska återvända för att ge stöd och information om, bland annat, hur återvändandet går till och vad myndigheten kan bistå med.

När en person med ett återvändandebeslut har rest ut ur Sverige och Schengenområdet säger man att beslutet är verkställt – men att Migrationsverket har fattat beslut om av- eller utvisning betyder inte alltid att myndigheten kan verkställa beslutet. I vissa fall kan det saknas praktiska förutsättningar för att en person ska kunna återvända. Det handlar framför allt om situationer där:

• Den som måste återvända är ett barn utan vårdnadshavare och det saknas ordnat mottagande i hemlandet – då får en utvisning inte genomföras även om ett sådant beslut har fattats.
• Personen inte vill medverka till att skaffa en resehandling och myndigheten inte heller kan hjälpa till med det. Att myndigheten inte kan hjälpa till med att skaffa en resehandling kan bero på att det inte finns tillräckligt med uppgifter om personen i ärendet eller att det inte finns något återtagandeavtal med landet i fråga: det vill säga ett avtal om strukturerat samarbete med mottagarlandet vid ett återvändande.

Vad kan Migra­tions­verket göra?

En vanlig missuppfattning är att Migrationsverket utvisar personer med tvång. Det stämmer inte. Migrationsverket arbetar endast med självmant återvändande och får inte tvinga en person att återvända. Däremot har Migrationsverket möjlighet att fatta beslut om att ta en person i förvar för att därefter, om personen fortsatt vägrar att följa sitt återvändandebeslut, lämna över ärendet till Polismyndigheten som har rätt att använda tvång om det behövs. Det är dock viktigt att poängtera att verkställandet ska ske på ett så humant och rättssäkert sätt som möjligt.

Stöd vid åter­vän­dande

En person som har fått beslut om av- eller utvisning och ska återvända har i vissa fall rätt till ekonomiskt stöd från Migrationsverket. Det kallas för återetableringsstöd och syftar till att underlätta återetablering i hemlandet. Det är endast medborgare i vissa länder som har rätt till stödet – bland annat Afghanistan, Eritrea, Irak, Palestina och Somalia.

Storleken på återetableringsstödet beror på hur gammal den sökande är – 30 000 kronor för den som har fyllt 18 år och 15 000 kronor för den som är minderårig. Stödet kan inte överstiga 75 000 kronor per familj.

Stöd vid åter­vand­ring

I vissa fall kan Migrationsverket betala ut resebidrag till personer som vill återvandra till sitt hemland. Det gäller för den som har uppehållstillstånd:

• som flykting
• som skyddsbehövande
• på grund av synnerligen ömmande omständigheter, eller
• som kvotflykting.

Den som vill återvandra kan, förutom bidrag för den faktiska resan, också få bidrag i kontanter. Hur mycket man kan få beror på hur gammal man är och hur många som ingår i familjen: högst 10 000 kronor för varje vuxen och 5 000 kronor för varje minderårigt barn. En familj kan inte få mer än 40 000 kronor sammanlagt i kontanter.

Totalt inkom 33 ansökningar om återvandringsbidrag under förra året, varav två stycken beviljades.

Så många åter­vände 2022

Under 2022 registrerades 11 580 återvändandeärenden. Ett återvändandeärende registreras av Migrationsverket när beslutet om av- eller utvisning blir verkställbart, vilket vanligtvis sker genom att det får laga kraft.

Av dessa 11 580 beslut är 4 409 individer idag registrerade som självmant utresta – 3 723 har rest enligt sitt beslut och lämnat Schengen, resterande har rest till ett annat land inom Schengen.

Ser man tillbaka några år har antalet registrerade återvändandeärenden minskat: under 2020 registrerades 18 523 ärenden, och under 2021 registrerades 13 782.

Vad gäller faktiska utresor har Migrationsverket registrerat 6 800 självmana återvändanden under 2020 och 6 300 under 2021.

Migrationsverket lämnade under året över 4 674 ärenden till polis – 3 666 på grund av att personen var avviken och 1 008 på grund av att man behövde använda tvång.

För samtliga frivilliga utresor under 2022 stod Irak, Uzbekistan, Albanien, Ryssland och Ukraina för de fem största medborgarskapen.

Vad händer framåt?

Migrationsverket har flera uppdrag av regeringen som berör återvändande och återvandring. Detta är därför frågor som kommer att fortlöpa under hela 2023.

Bidra till att öka det själv­mana åter­vän­dandet

Migrationsverket ska skapa förutsättningar för att personer med beslut om av- eller utvisning i asylärenden och tillståndsärenden ska återvända självmant i större utsträckning. Det gäller även personer med beslut om avvisning med omedelbar verkställighet – vilket exempelvis kan handla om att en asylansökan bedöms som uppenbart ogrundad och det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund.

Samverkan för att effek­ti­vi­sera åter­vän­dan­de­ar­betet

Ett annat uppdrag är att Migrationsverket tillsammans med Polismyndigheten och Skatteverket ska se över hur myndigheterna ska samverka för att bidra till ett effektivare återvändandearbete.

Antalet verk­stäl­lig­heter ska öka med 50 procent

Migrationsverket och Polismyndigheten har i uppdrag att gemensamt öka antalet verkställigheter av avvisnings- och utvisningsbeslut med 50 procent under 2023 jämfört med år 2021 – vilket i siffror betyder knappt 9 000 personer.

Kunskapen om och antalet som åter­vandrar ska öka

Migrationsverket ska öka kunskapen om vilket stöd som erbjuds för den som återvandrar frivilligt – i syfte att få fler att göra det. Här har en arbetsgrupp på Migrationsverket tillsatts för att komma framåt i det nya uppdraget.

Ett par siffror i texten har uppdaterats efter publicering.