Frågor kring statslöshet klargörs i nytt rättsligt ställningstagande

I ett nytt ställningstagande klargör Migrationsverket hur statslöshet ska definieras och hur myndigheten ska utreda frågan.

– Det här är ett viktigt ställningstagande – både för att frågan i sig är central och för att den har betydelse i flera led, säger Migrationsverkets biträdande rättschef Anna Lindblad.

Det pågår en global FN-kampanj för att statslöshet ska bekämpas fram till 2024. Sverige har fått kritik för att bland annat sakna definition, bestämmelser och närmare styrning av begreppet statslöshet.

– Att vi inte har vägledning i dessa frågor har öppnat för oklarheter i tillämpningen, inte bara internt på Migrationsverket utan även i förhållande till andra myndigheter, säger Anna Lindblad.

Syftet med det rättsliga ställningstagandet är att definiera statslöshet och ge vägledning till hur bedömningen av statslöshet ska gå till när en persons identitet utreds.

– I arbetet med ställningstagandet har vi samverkat med Skatteverket för att åstadkomma största möjliga samsyn, säger Anna Lindblad.

Att vara statslös medför att man saknar många av de rättigheter som tillfaller personer med medborgarskap i ett land. Statslösa berövas ofta grundläggande mänskliga rättigheter som exempelvis tillgång till utbildning, sjukvård, rätt att få pass och möjligheter att resa.

Enligt ställningstagandet ska definitionen i 1954 års FN-konvention om statslösa gälla i Migrationsverkets tillämpning, ”den som ej av någon stat med tillämpning av dess lagstiftning anses såsom dess medborgare”.

Det slås även fast att statslösheten kan vara av avgörande betydelse för den enskilde och att det därför är viktigt att den utreds ordentligt.

Vid en prövning om uppehållstillstånd är frågan om statslöshet en lika viktig del av identiteten som frågan om vilket medborgarskap en person har. Dessutom har frågan om statslöshet betydelse för prövningen om svenskt medborgarskap eftersom statslösa har något kortare krav på hemvisttid än andra – fyra år istället för fem.

Det finns olika orsaker till att en person blir statslös och det styrs i regel av föräldrarnas medborgarskap, var man föds och vilken lagstiftning som gäller. Om ett barn föds i Sverige med utländska föräldrar är det alltså föräldrarnas hemländers lagstiftning kring medborgarskap som avgör.

– Det är en invecklad prövning där vi måste pröva andra länders lagstiftning. Olika länder har olika regler, i vissa länder kan man till exempel ärva medborgarskap från sin mamma men inte sin pappa. I andra länder har det betydelse om föräldrarna är gifta eller inte, säger Anna Lindblad.

Rättsligt ställningstagande: Bedömning av statslöshet som en del av en persons identitet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.