Migrationsverkets svar till regeringen om införande av återvändandecenter
Migrationsverket har nu redovisat uppdrag från regeringen gällande införande av återvändandecenter. Enligt rapporten är uppdraget komplext och det finns behov av vidare utredning och analys.
I juni 2022 gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att redovisa hur myndigheten skulle kunna införa särskilda boenden, så kallade återvändandecenter, för asylsökande (exkluderat ensamkommande barn) som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.
I uppdraget ska Migrationsverket redovisa en beräkning av hur många platser som behövs under ett första skede 2023–2025, hur snart återvändandecentren skulle kunna införas samt hur stor kostnaden skulle bli.
– Vi har svarat på de frågor som regeringen ställer i uppdraget men både antalet platser och kostnaden för detta handlar om uppskattningar och att det finns fler områden som bör analyseras vidare kopplat till införande av återvändandecenter, säger Kristina Rännar processledare på Migrationsverket.
Konsekvenser vid införande
Migrationsverket har även i svaret lyft komplexiteten i uppdraget och vilka konsekvenser myndigheten ser vid ett införande.
– Vi ser bland annat behov av en dialog med kommuner och andra aktörer då vissa kommuner skulle påverkas om återvändandecenter införs, säger Kristina Rännar.
En annan del som skulle påverkas vid införandet av återvändandecenter är Migrationsverkets utreseboenden.
– Den verksamheten är snarlik ett återvändandecenter. Skillnaden är att fler personer skulle bo på ett återvändandecenter tidigare i processen, säger Kristina Rännar.
Hur barn påverkas av framförallt långa vistelser i återvändandecenter lyfts också i rapporten som ett område som behöver utredas ytterligare.
– Mot bakgrund av att det finns länder som enbart tar tillbaka sina medborgare om detta sker frivilligt finns en risk att vistelsen i ett återvändandecenter kan bli långvarig. Det innebär att skolgång måste anordnas för de barn som bor på centren vilket då kan få påverkan på kommuner där centren är belägna , säger Kristina Rännar.
Sammanfattning av Migrationsverkets svar
Redovisningen skulle ske genom två olika beräkningar. Den ena utifrån gällande regler inom lagen om mottagande av asylsökande (LMA) som bland annat innebär att rätten till bistånd, i form av boende för vuxna utan barn, upphör när tidsfristen för att frivilligt lämna landet upphör. Den andra beräkningen skulle utgå från ändrade regler i LMA där rätten till bistånd upphör först när personen lämnat landet.
Antalet platser
Cirka 1 300–2 900 platser uppskattas komma att behövas i återvändandecenter 2023–2025 med nuvarande reglering i lagen om mottagande av asylsökande (LMA) där rätten till bistånd upphör för vuxna utan barn när tidsfristen för frivillig avresa löper ut.
För den andra beräkningen, där rätten till bistånd upphör när personen lämnat landet, uppskattas cirka 1 500–3 900 platser behövas för 2023-2025.
Tid för införandet
Om Migrationsverket förändrar sina egna befintliga boenden (tillfälliga boenden) och istället ställer om verksamheten kan återvändandecenter börja införas relativt snabbt, uppskattningsvis inom 6–9 månader. Om det istället handlar om ny- eller ombyggnation av bostäder eller anskaffning och anpassning av fastigheter bedömer myndigheten att det skulle ta flera år att införa återvändandecenter.
Kostnad
Kostnaden för att införa återvändandecenter påverkas av om Migrationsverket ställer om verksamhet vid befintliga kollektiva bostäder eller om myndigheten skaffar nya anläggningar. Vid nyanskaffning uppskattas kostnaden till cirka 100 000 kronor per plats.
Att driva återvändandecenter uppskattas medföra en merkostnad på cirka 260 miljoner kronor under åren 2023–2025 vid nuvarande reglering i LMA och en merkostnad om cirka 690 miljoner kronor vid ändrade regler i LMA för samma tidsperiod.
Läs rapporten Redovisning av uppdrag om införande av återvändandecenter
Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster. i sin helhet.